Elevsvaren och det systemteoretiska perspektivet

Som en teoretisk grund för analysen av intervjuresultaten använder jag begreppen i det systemteoretiska perspektivet samt det didaktiska perspektivet det lärande landskapet. Min analys bygger på att relatera intervjusvaren till de olika komponenterna i dessa två perspektiv. För att lättare kunna illustrera elevsvarens samband med det systemteoretiska perspektivet (behandlas utförligare på sidan 66 i kapitlet om det teoretiska ramverket) visar jag detsamma återigen i nedanstående figur. Av denna framgår även hur det lärande landskapet har samband med de tre faktorgrupperna matematiken, individen och omgivningen.

Begreppet det lärande landskapet illustrerar matematikundervisningen som ett nätverk av sociala praktiker. I dessa praktiker ses lärandet som en social process där samspelet i klassrummet, det vill säga elevernas omgivning, kan spela en avgörande roll. Elevernas lust och förmåga att lära sig matematik är inte bara kopplade till matematiken som ämne eller den skolmatematiska traditionen. Punkterna nedan har identifierats inom matematikdidaktisk forskning som varande relevanta aspekter som behövs för att förstå de sociala sammanhang som finns i det matematiska klassrummet.

Figur 13.

Det systemteoretiska perspektivet och dess anknytning till det didaktiska begreppet det lärande landskapet.

De förklaringar som de intervjuade eleverna uppger kan relateras till det systemteoretiska perspektivet och därmed elevernas omgivning eller sociala nätverk. Stökig arbetsmiljö, täta lärarbyten och bristande undervisning är ett resultat av påverkan av faktorer i omgivningen. Omgivningen kan även påverka elevernas närvaro, deras arbetsinsatser, förmåga att koncentrera sig och deras intresse för ämnet. Jag fördelar nedan elevsvaren mellan de tre faktorgrupperna i det systemteoretiska perspektivet, matematikämnet, eleven och omgivningen.

 brist på intresse – eleven, omgivningen  brist på koncentration – eleven, omgivningen  låga arbetsinsatser – eleven, omgivningen  stor frånvaro – eleven, omgivningen  stökig arbetsmiljö – omgivningen

 bristande undervisning – omgivningen (didaktogena faktorer, se sidan 71)  täta lärarbyten – omgivningen (didaktogena faktorer)

 matematikängslan – eleven

 svårigheter att förstå ämnet – matematiken, eleven.

Så här fördelar sig elevsvaren mellan de tre begreppen i det systemteoretiska perspektivet:

Figur 14.

I cirkeldiagrammet ovan visas den procentuella fördelningen av elevsvaren på faktorerna I det systemteoretiska perspektivet.

Hälften av elevsvaren kan hänföras till elevernas omgivning. En stor del av svaren handlar om eleverna själva medan de svar som relaterar till matematikämnets komplexitet svarar för endast 7 procent.

7.4.2 Matematikängslan

I det systemteoretiska perspektivet som behandlar matematikämnet, eleven och omgivningen, är matematikängslan inte bara relaterad till eleverna/individerna genom att de reagerar på olika sätt när de möter problem med matematiken, utan framför allt till matematik som ämne. Problemet kan givetvis uppstå även på grund av att omgivningen runt eleven inte fungerar tillfredsställande. Samtliga komponenter i det lärande landskapet kan därmed relateras till matematikängslan. Exempelvis kan samspelet i klassrummet och kamratrelationer inverka på den enskilde eleven så att denne blir nervös och försämrar sina prestationer med ängslan som följd. Lärarnas perspektiv på undervisningen kan medföra en bristande undervisning som kan leda till försämrade elevresultat som på ett negativt sätt påverkar elevernas förväntningar.

Eleven 43 % Omgivningen 50% Matema- tiken 7%

En av de vanligaste orsakerna till ängslan är såväl rädsla att misslyckas som ständigt återkommande misslyckanden. Det kan helt enkelt handla om att elevens förväntningar inte infrias, när eleven exempelvis inte klarar ett prov kommer rädslan smygande inför nästa provtillfälle. De negativa effekterna av matematikängslan är förbundna med de kognitiva operationer som är beroende av arbetsminnets resurser. Detta innebär helt enkelt att matematikängslan försämrar arbetsminnets funktioner. Det är ingen av eleverna som uppger försämrat arbetsminne som förklaring till de låga prestationerna, förmodligen beroende på att eleverna saknar insikt om begreppet arbetsminne och hur detta påverkar inlärningen.

7.4.3 Studiero

Faktorerna samspelet i klassrummet samt kamratrelationer i det lärande landskapet är starkt relaterade till den försämrade studiero som eleverna beskriver vid intervjuerna. Avsaknad av studiero framhölls som en viktig orsak till att de hade misslyckats att få godkänt i matematikämnet. Av elevsvaren att döma förekommer orolig arbetsmiljö i stor omfattning. De flesta eleverna uppger att det är alltför hög ljudnivå på lektionerna. En elev uppger att oväsen i arbetsgruppen kan medföra att det inte går att arbeta. En annan elev, som blev placerad i en liten grupp, fick ingenting gjort i den större gruppen på grund av en störande ljudnivå. Elevsvaren vittnar om avsaknad av studiero och vad det betyder för arbetet med matematiken.

När det gäller skolans arbetsmiljö går det att hänföra denna faktor till den omgivning och det sociala nätverk som eleverna är en del av och som påverkar deras matematikresultat. Som jag belyste i det teoretiska ramverket är faktorer som formar elevens sociala liv viktiga för elevens kunskapsutveckling. I det sociala nätverket ingår skolan samt även livet i kamratgruppen och hemmet med särskilda normer och värderingar. Dessa system är viktiga för att trygghet och arbetsro ska kunna skapas i klassrummet.

7.4.4 Täta lärarbyten

En komponent i den didaktiska modellen det lärande landskapet omfattar samspelet mellan elever och lärare i klassrummet. Andra faktorer som berör relationen mellan lärare och elev är undervisningens innehåll och de metoder för lärande som lärarna använder. Eleverna önskar att bli undervisade av lärare som har tilltro till elevernas förmåga att lära matematik och är lyhörda för vilka moment eleverna har svårt att förstå och som kan förklara matematiska begrepp på ett bra sätt. Över hälften av de

intervjuade eleverna upplever att lärarbyten bidrar till en diskontinuitet i undervisningen. Det är svårt för elever med matematikproblem att anpassa sig till olika sätt att undervisa. Dessutom tycker eleverna att olika lärare fokuserar på olika moment i undervisningen, vilket kan förvilla eleverna. Täta lärarbyten uppges av såväl elever som lärare som en viktig förklaring till uppkomsten av låga prestationer i matematik.

7.4.5 Brister i undervisningen

Intervjusvaren ger tydliga exempel på att eleverna inte är nöjda med lärarnas undervisning. Det lärande landskapet inrymmer flera dimensioner som accentuerar betydelsen av de sociala processerna för matematikundervisningen, exempelvis lärarnas perspektiv på undervisningen, olika metoder för lärande av matematik samt samspelet mellan lärare och elever i klassrummet. De undervisningsmetoder som tillämpas kan vara avgörande för att eleverna ska kunna nå läroplanens mål. Det är i samspelet mellan individer som utvecklingen av kunskap sker. I det teoretiska ramverket (kapitel 4) betonades den roll som det sociala samspelet har för lärandet enligt Vygotskij och Illeris. En kärna i begreppet det lärande landskapet utgörs dessutom av såväl undervisningens innehåll som olika metoder för lärande av matematik.

I det teoretiska ramverket relaterade jag till även den del av det sociala nätverket som består av de didaktogena faktorerna som utgör summan av de samhällsåtgärder som fastställer utbildningssystemets innehåll. Faktorerna kan orsaka obalans mellan elevernas kunskapsnivå och den undervisning som samhället förmedlar. I praktiken kan detta exempelvis handla om brister i undervisningen och allt som innefattas i lärarnas uppträdande gentemot eleverna.

7.4.6 Stor frånvaro

En förklaring till låga prestationer som även kan bero på elevens hälsotillstånd är ovanligt stor frånvaro. Denna kan i det systemteoretiska perspektivet vara relaterad till såväl eleven/individen som omgivningen. Frånvaron kan ha ett flertal orsaker. Eleven kan ha varit långtidssjuk och även saknat ork att gå i skolan. Skolk på grund av ointresse samt olika medicinska problem kan ligga bakom att eleven uteblir från skolan. Det förekommer att migrantelever inte har gått i skola i sitt hemland utan har börjat i svensk skola exempelvis på mellanstadiet. En migrantelev fick som nämnts en svår depression under mellanstadiet på grund av utvisningshot. Detta ledde till en hög grad av frånvaro. Det är naturligt att elevernas stora frånvaro direkt kan påverka deras matematikresultat.

sättas om underlag saknas för att bedöma elevens kunskaper. Det ställer också stora krav på skolan när det gäller att genomföra åtgärder för dessa elever så att de kan inhämta förlorade kunskaper. Trots att avhandlingens huvudtema är förklaringar till låga prestationer ur ett utbildningsvetenskapligt perspektiv anser jag det är viktigt att redovisa alla de förklaringar som eleverna lämnar i sina intervjusvar, även de medicinska. Exempelvis har Eva, vilket kom fram i redovisningen av intervjusvaren, en permanent medicinsk-biologisk förklaring till sina problem med matematiken.

7.4.7 Matematik är svårt

Faktorerna matematiken samt eleven/individen i det systemteoretiska perspektivet är tydligt relaterade till att eleverna uppger att ämnet upplevs som svårt. Matematikens abstrakta karaktär kan orsaka att eleverna har svårt att inse vad matematiken skall användas till. Ämnet betraktas generellt som rationellt, ofelbart och utan inre motsägelser. Det kan även vara så att de elever som tycker att ämnet är svårt helt enkelt uppvisar låga prestationer på grund av att de har en svag teoretisk begåvning. Dessa elever uppgår till över 10 procent av en årskull och har svårt att följa undervisningen i matematik. De är helt enkelt utsatta för högre krav än de har förmåga att klara av.

De elever som uppger att matematiken är svår saknar förmåga att själva ta sig ur sin situation. De kan enligt sina lärare ha luckor i sina baskunskaper och saknar eget engagemang. Självförtroendet är ofta lågt och de tappar intresset för ämnet. I detta läge är det lätt att hemfalla åt umgänget med klasskamraterna, vilket ofta orsakar att ljudnivån stiger i klassrummet eller att mobiltelefonen kommer fram. Dessa elever tillstår själva att de inte arbetar som de borde och lärarna anser att arbetsmoralen måste höjas. Någon elev uttrycker att ”om jag vill så kan jag”. För dessa elever tillkommer dessutom förklaringar som att de kan drabbas av matematikängslan eller bli utsatta för täta lärarbyten. Dessutom kan eleverna sakna stöttning hemifrån eller ha haft hög frånvaro. På detta beskrivna sätt kan flera förklaringar samverka till att eleven kommer att uppvisa låga prestationer i matematik.