Förgrunder förväntningar

Förgrunder formas av de erfarenheter eleverna får av skolmatematiken (Svensson 2014). Lärandet är en process som är beroende av elevens motiv för att engagera sig i lärandet, vilket innebär ett samspel mellan elevens bakgrund och framtida förhållanden. I begreppet ligger därför att det som eleven lär in skall vara meningsfullt och användbart. Dessutom betonar förväntningarna lärandets sociala natur. En elevs motiv för lärande är beroende av de sociala ramar som visar vad eleven har möjlighet att uppnå. Naturligtvis kan nya motiv för lärande ständigt dyka upp. I de fall där eleven upplever sociala problem i sin omgivning blir detta en kontext som kan leda till svårigheter när eleven ska tillägna sig matematiska kunskaper.

Ofta förklaras elevers låga prestationer i matematik med referenser till deras bakgrund. Detta medför dock begränsningar, då låga prestationer i skolan endast förklaras med hänsyn till brister hos eleven själv eller föräldrarnas bakgrund, exempelvis låg socioekonomisk status. I stället bör man, enligt Skovsmose (1994), ta hänsyn till såväl elevernas nutida situation som deras förväntningar inför framtiden. Elevernas förväntningar formas nämligen av erfarenheter och tolkningar av de möjligheter som finns i elevens aktuella situation (Skovsmose 2012). Skovsmose betonar att bakgrunden såväl som förväntningarna tolkas och struktureras av eleven själv. Förväntningar är den uppsättning av möjligheter som den sociala situationen anvisar för eleven (Skovsmose 1994). Förväntningar relaterar till att lära matematik i form av upplevda möjligheter (Svensson 2014). En elev som lyckas med matematik ser positivt på sina framtida matematikstudier och utvecklar lättare ett självförtroende som formar positiva förväntningar.

Förväntningar ger även information om elevernas inställning till matematiken. En elev som misslyckas med sina matematikstudier känner ofta rädsla inför vad som ska hända i framtiden. Rädslan kan innebära att elevens förväntningar färgas av negativa känslor

som begränsar elevens möjligheter att genomföra studierna på ett bra sätt. Med utgångspunkt från vilken situation eleven befinner sig i kan olika förväntningar uppstå och på så sätt utgöra motiv för handling och ambitioner att förkovra sig i ämnet (Svensson 2014). Förväntningarna är kopplade till framtiden, eleverna tolkar sina studier i relation till sina visioner om framtida möjligheter (Skovsmose 1994). Detta kan ha stor inverkan på deras lärprocesser i skolan och därmed även på deras prestationer i olika skolämnen.

Att skapa sig en god självtillit är bra för lärandet. Tilltron till den egna förmågan att lära skapar bra förutsättningar som hjälper eleven att se positivt på sina framtida möjligheter. Om eleven misslyckas med att lära sig matematik, påverkas förväntningarna negativt och eleven kommer in i en ond spiral där besvikelse bromsar upp hens ambitioner, och hopplösheten kommer smygande. Det är i denna situation som eleven kan gripas av matematikängslan, som i sin tur påverkar inställningen till matematikämnet. Förväntningar formas därmed av de erfarenheter som eleven gör av skolmatematiken och ger samtidigt information om elevens egen inställning till matematik.

Om eleverna tycker att matematik är svårt och att de måste arbeta hårt för att få ett godkänt betyg, kan förväntningarna påverkas. Omvänt kan elevernas förväntningar ge dem information om deras framtidsmöjligheter och därmed färga av sig på deras attityder och känslor gentemot matematikämnet. Elevernas förgrunder eller förväntningar är en komplex sammansättning av subjektiva faktorer som formas av erfarenheter och tolkningar av de möjligheter och barriärer som existerar i den aktuella kontexten (Skovsmose 2012). I den allmänna skoldiskursen framställs skolämnet matematik som ett svårt ämne. Detta bidrar till att eleverna utgår från denna diskurs när de tolkar alternativen i sina förväntningar.

Jag har i detta kapitel presenterat det systemteoretiska perspektivet, vilket inrymmer det sociala nätverket, som består av såväl elevernas sociala omgivning som de didaktogena faktorerna. Dessutom har jag belyst det lärande landskapet som visar på de sociala faktorer som styr matematikundervisningen samt de två begreppen matematikängslan och förväntningar. I resultatkapitlen 6 och 7 visar jag i min analys hur begreppen i mitt teoretiska ramverk förhåller sig till avhandlingens resultat.

5METOD

5.1 Studiens design och metodval

Studiens design, det vill säga ramen för insamling och analys av data, utgörs av såväl kvantitativa som kvalitativa studier. Min design består av två delstudier. Den första omfattar en betygsinventering i 11 kommuner i Skåne Nordväst och den andra består av intervjustudier av elever och matematiklärare. För att få en bild av tänkbara förklaringar till uppkomsten av låga prestationer i matematik har jag valt en tvärsnittsdesign och genomför semistrukturerade intervjuer med elever i årskurs 9 och deras matematiklärare.

En longitudinell design studerar ett urval först en gång och sedan minst en gång till vid ett annat till fälle (Bryman 2001). Denna design lämpar sig därför väl för betygsinventeringen, eftersom den äger rum efter varje terminsslut under en period av sex terminer. Betygsinventeringen har genomförts som en kohortundersökning, det vill säga som grund för datainsamlingen väljs en hel grupp elever ut som har en viss egenskap gemensam, i detta fall årskurstillhörighet.

5.1.1 Paradigm

Ett forskningsparadigm är ett sätt att se på världen och består av vissa filosofiska antaganden som vägleder tänkande och handling (Mertens 2005). Det pragmatiska

paradigmet bidrar enligt Mertens (2005) med ett underliggande filosofiskt ramverk för

blandade forskningsmetoder. Dessa kan omfatta såväl kvalitativa som kvantitativa metoder vid datainsamling och analyser. Pragmatism kännetecknas av fokus på handlingars och påståendes praktiska konsekvenser. Ett paradigm med blandade forskningsmetoder motiveras av att de undersökta fenomenen är komplexa och risken att enskilda metoder kan resultera i en ofullständig belysning av dessa förhållanden. Blandade forskningsmetoder har ett särskilt värde när en forskare försöker belysa och

lösa ett problem som förekommer i en komplex utbildnings- eller social kontext (Mertens 2005). Frågan om vilka förklaringar som ligger bakom uppkomsten av låga prestationer i matematik utgör ett problem av detta komplicerade slag och berör såväl utbildning som undervisning och elevens sociala utveckling. Ur ontologisk aspekt är dessutom effektivitet ett kriterium för att bedöma värdet av undersökningen (Mertens 2005).

Denna situation kräver en pragmatisk kombination av metoder med syftet att kunna ge en rättvis bild av och förståelse för den problematik som undersöks (Cohen, Manion & Morrison 2011). Dessutom karakteriseras epistemologin inom det pragmatiska paradigmet av att forskaren är fri att studera vad som kan vara av intresse samt att använda de metoder som kan vara ändamålsenliga. I min studie har jag därför använt en kvantitativ metod vid insamling av betygsdata och en kvalitativ metod vid observation av bakgrundsbetingelserna till elevernas betyg. Forskningsöversikten bidrar med en bakgrund till de valda metoderna och har bäring på de undersökningar som görs. I figur 4 nedan åskådliggörs paradigmet innehållande de aktuella forskningsmetoderna:

Figur 4.

5.2 Betygsinventering

En stor del av min avhandling utgörs av en kartläggning av andelen elever som har låga prestationer i matematik i Skåne Nordväst och vilka elevernas och lärarnas egna förklaringar till uppkomsten av låga prestationer i ämnet är. Denna kartläggning är unik och resultaten från den är robusta och viktiga i sig. Det är kanske mitt huvudsakliga bidrag till den utbildningsvetenskapliga forskningen om matematiksvårigheter i skolan.

5.2.1 Urval

11 kommuner i den nordvästra delen av Skåne län har således deltagit i betygsinventeringen. Dessa kommuner benämnes Skåne Nordväst eller Familjen Helsingborg, och utgör ett samarbete mellan kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Samarbetet sker främst inom områdena infrastruktur, näringsliv, lärande, öppenhet och inkludering samt miljö. Verksamhetsidén är att samarbeta för tillväxt, effektivitet och utveckling i kommunerna. Helsingborgs kommun ansvarar genom ett gemensamt sekretariat för koordination och administration av olika nätverk och projekt. Under tre läsår har jag från dessa kommuner fått tillgång till betygsuppgifter från över tjugofem tusen elever i årskurserna 7, 8 och 9, vilket jag betraktar som ett stort urval.

Dåvarande skolchefen i Landskrona kommun fungerade som sammanhållande kraft i samarbetet mellan kommunerna i Skåne Nordväst vad avser utbildningsfrågor och hade tidigare etablerat kontakt med utbildningsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Då jag presenterade forskningsidén för honom blev han intresserad och föredrog denna vid ett skolchefsmöte med Skåne Nordväst. Ledningen för institutionen för utbildningsvetenskap sände dessutom ett brev till samtliga skolchefer med önskan om samarbete kring matematikdidaktisk forskning vid Campus Helsingborg, där institutionen vid denna tidpunkt var belägen. Brevet innehöll dessutom en kort projektbeskrivning och förfrågan om samarbete kring att få tillgång till de betygsuppgifter som behövdes för avhandlingen samt uppgift om en kontaktperson som kunde vara behjälplig med att tillhandahålla dessa uppgifter.