Forskningsetisk reflexion

Varje kommun har lämnat betygsuppgifterna på ett formulär med kommunens namn där antalet elever med F i olika årskurser och ämnen har angetts. Det finns därmed inga personuppgifter om eleverna på detta dokument och inga överflödiga data har samlats in.

5.3 Intervjustudie

5.3.1 Urval

Samtliga 32 elever som intervjuats kommer från en och samma kommun i Familjen Helsingborg. Eftersom kommunens dåvarande skolchef sökte samarbete med utbildningsvetenskapliga institutionen, föll det sig naturligt att vända sig till denna kommun när det gällde att få tillgång till intresserade elever att intervjua. Kommunen får anses vara genomsnittlig med avseende på storleken. Efter att på en rektorskonferens ha informerat samtliga rektorer i kommunen om syftet med studien och studiens design blev jag ombedd att ta kontakt med matematiklärarna på respektive högstadium. Kontaktuppgifter till lärarna i årskurs 9 förmedlades av respektive rektor. Studien avsåg att undersöka bakgrunden till betyget i matematik i årskurs 8 vid utgången av vårterminen 2014.

Lärarna informerades såväl muntligt som skriftligt om studiens syfte och uppläggning varefter de förde informationen vidare till de elever som hade betyget F i matematik i årskurs 8. Förfrågan gick till alla elever i årskurs 9 som vid slutet av vårterminen 2014 erhöll betyget F i matematik samt deras lärare i matematik. Eleverna tillfrågades om deltagande av sina matematiklärare, som även informerade om hur studien skulle gå till. Eleverna och lärarna informerades om att deltagande i studien var frivilligt och att de hade rätt att när som helst och utan att ange anledning välja att avbryta deltagandet i studien. Dessutom informerades eleverna om att deltagandet i studien inte skulle påverka deras betyg eller bedömning av deras prestationer i matematik. Därefter anmälde eleverna frivilligt sitt deltagande till respektive lärare.

Sammanlagt 32 stycken elever i årskurs 9 läsåret 2014/2015 har deltagit i intervjuerna, 18 flickor och 14 pojkar. De elever som intervjuats hade alla betyget F i matematik i

årskurs 8. Åtta av eleverna hade i årskurs 8 betyget F endast i matematik medan 24 stycken hade betyget F i matematik samt ett eller flera andra ämnen. 14 elever hade migrantbakgrund. Åtta av dessa elever var födda i Sverige och sex av eleverna var födda utomlands. Eleverna var fördelade på de fem högstadieskolorna som finns i denna kommun. Jag fick tillfälle att intervjua samtliga de matematiklärare som undervisade de elever jag intervjuat när de gick i årskurs 8. Det blev sammanlagt åtta stycken lärare. Dessa undervisade samma elever även i årskurs 9 vid det tillfälle som intervjuerna ägde rum. Studien genomfördes under vårterminen 2015.

5.3.2 Genomförande

Eftersom elevernas bakgrundsprocesser kan vara skiftande har jag valt en semistrukturerad intervju eftersom intervjupersonerna då har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt (Bryman 2001). Detta innebär enligt Bryman en flexibel intervjuprocess, där tonvikten ligger på vad intervjupersonerna upplever vara viktigt vid en förklaring och förståelse av händelser och beteenden. Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är att förstå ämnen från livsvärlden ur den intervjuades egna perspektiv (Kvale 1997).

Jag har undersökt hur läraren följde elevens resultatutveckling och de förklaringar som läraren ansåg ligga bakom elevens matematiksvårigheter. Samtidigt noterades de beslut och åtgärder som vidtagits till följd av elevernas låga resultat. Det var även viktigt att identifiera elevens egen syn på vad som låg bakom det låga resultatet i matematik. Eleverna fick redogöra för sitt eget förhållningssätt till den undervisning de fått i ämnet matematik.

Cohen, Manion och Morrison (2011) redovisar ett intervjuschema för semistrukturerade intervjuer där öppna frågor ställs och där den svarande inte behöver följa frågans formulering exakt. I schemat betonas också vikten av att intervjun innehåller uppmaningar och uppföljande frågor. Eftersom kvalitativa intervjuer tenderar att vara följsamma efter intervjupersonernas svar kan undersökningens fokus anpassas efter de viktiga frågor som dyker upp under intervjuerna. Det är därför angeläget att intervjuguiden ger utrymme för flexibilitet.

Intervjuerna har genomförts efter intervjuguiderna som finns i bilagorna 2 och 3 och har dokumenterats med bandinspelningar. Det allmänna forskningsområdet rubricerades som låga prestationer i matematik ur ett utbildningsvetenskapligt perspektiv. Intervjuernas specifika frågeställning berörde bakgrundsbetingelserna till elevernas låga prestationer i matematik. Intervjuerna kan definieras som halvstrukturerade, vilket

därmed under intervjuerna möjlighet att göra förändringar vad avser frågornas form och ordningsföljd för att bättre följa upp de intervjuades svar (Kvale 1997).

Frågorna berörde elevens tidigare skolgång och upplevelser av matematikundervisningen samt elevens inställning till ämnet. Hur har elevens tidigare skolgång varit? Hur har undervisningen varit organiserad och i vilka former har undervisningen bedrivits? Vad anser eleven vara orsaken (orsakerna) till de låga prestationerna? Dessutom var det intressant att se i vilken mån eleven hade fått hjälp med att fastställa eventuella matematiksvårigheter och vilken hjälp eleven eventuellt fått i undervisningen på grund av sina svårigheter. Det var också av intresse att veta när elevernas svårigheter började. För att få fylliga och informella svar från eleverna fick frågorna en lättsam, talspråklig form. Dessutom kom formuleringen av frågorna i intervjun inte att vara så specifik att det hindrade att alternativa synsätt eller idéer uppstod för de intervjuade under datainsamlingen (Bryman 2001). Frågorna har formulerats så att de har kunnat täcka de områden jag velat undersöka.

5.3.3 Analys

Den mall som anges av Kvale (1997) användes vid analysen av kvalitativa data i intervjumaterialet. Som huvudmetod använde jag meningskategorisering. Därför blev mallens första steg att reducera datamaterialet genom att intervjuerna kategoriserades efter frekvensen på de olika svarsalternativen. Detta gav en nödvändig överblick över hela det insamlade materialet. När de insamlade uppgifterna var kategoriserade listades materialet, och elevernas svar på de olika frågorna som framkommer i intervjun beskrevs ingående. Eftersom det var 32 elever som intervjuades är materialet rikhaltigt. Eleverna har beredvilligt lämnat fylliga, uttömmande och nyanserade svar.

Validiteten har ökat genom att jag har undvikit ledande frågor. Jag har försökt göra tolkningen av intervjusvaren så objektiv som möjligt. Validiteten hos den redovisade kunskapen bedöms även genom formen och innehållet i redovisningen av resultatet. Min avsikt var att inte bara återge intervjupersonernas uppfattningar tillsammans med mina tolkningar utan även att låta rapporteringsformen ge uttryck för en specifik syn på de intervjuades livsvärld. Eftersom intervjuerna innehöll en beskrivning av 32 elevers situation, torde en statistisk generalisering inte kunna tillämpas. Däremot blev en analytisk generalisering av resultaten aktuell.

De insamlade svarsuppgifterna har kategoriserats efter modell från Hartman (2004) så att tolkningen av de olika företeelserna ger en bild av faktorerna i elevernas nätverk. Korta intervjucitat återges i skriftlig form. Citaten har redigerats enligt de riktlinjer för rapportering av intervjucitat som anvisas av Kvale (1997). Därmed kan den redovisning

som kommer i kapitel 7 att betraktas som en redigerad, men mycket verklighetsnära version. Resultatens samband med de ursprungliga forskningsfrågorna diskuteras i redovisningen. Dessutom relateras elevsvaren till de tidigare analyserade begreppen, det systemteoretiska perspektivet, det lärande landskapet samt elevernas förgrunder.

5.3.4 Forskningsetisk reflexion

Intervjuerna har dokumenterats med bandinspelningar och materialet har kodats och betraktas som indirekt identifierbart material och behandlas som känsliga personuppgifter. Eleverna nämns inte vid namn utan blir kodade och relateras i intervjuerna till fingerade namn. Intervjupersonerna har i förväg fått reda på vad undersökningen handlar om. En samtyckesblankett har skrivits med de medverkande eleverna där uppfyllandet av dessa etiska villkor garanteras (Bilaga 4). För att upprätthålla en hög grad av konfidentialitet kommer inte privata data om eleverna att redovisas. Ingen obehörig kommer att få tillgång till materialet. Samtliga intervjuade, såväl elever som lärare, informerades om syftet med intervjun och hur den skulle läggas upp. Information om intervjusituationen lämnades till deltagande lärare och elever samt hur konfidentialiteten skulle säkras vad gäller intervjuerna, och att privata data som identifierar eleverna inte skulle redovisas. Som redan nämnts informerades dessutom forskningspersonerna om frivillighet att delta och vem som var ansvarig för studien. Studien har etikprövats och godkänts av Regionala etikprövningsnämnden i Lund.