Orolig och stökig arbetsmiljö

Studiens resultat visar att det näst vanligaste skälet till låga prestationer som eleverna uppger är oron i klassrummet. Däremot är det ingen av lärarna som vidrör detta problem, som är starkt relaterat till såväl individen som omgivningen i det systemteoretiska perspektivet. Individen/eleven har ett ansvar att bidra till att studieron upprätthålls. Eleven kan emellertid lätt bli påverkad av de andra kamraterna och enligt vad som framkommer i elevsvaren börja prata högt tillsammans så att de själva och kamraterna inte kan koncentrera sig på sina uppgifter. Eleverna skapar oro i klassrummet, men mår själva inte bra av detta. Det förekommer att elever vill ha undervisning i mindre grupper där man lättare kan arbeta i lugn och ro.

Arbetsmiljön är kopplad till samtliga dimensioner i det lärande landskapet. Undervisningens innehåll kan leda till oro när eleverna möter alltför svåra uppgifter. Att välja bra metoder för lärande kan vara avgörande för att ett bra arbetsklimat skall kunna upprätthållas. Samspelet i klassrummet, som är beroende av lärarens perspektiv på undervisningen samt kamratrelationerna i klassen blir styrande när det gäller att skapa ett bra arbetsklimat. Elevernas identitetsskapande arbete och deras egna mål är viktiga faktorer. Om eleverna inte kan infria sina förväntningar kan det leda till missnöje som kan resultera i oro i klassrummet. Lärarna berör inte den oroliga arbetsmiljön som fenomen i sina intervjusvar. De kan dock berätta att visa elever bidrar till prat och oro i klassen samt att några elever kommer för sent till lektionerna i hög omfattning.

Orolig arbetsmiljö anses vara ett stort problem i skolan. En viktig faktor i elevernas sociala omgivning som påverkar effekten av undervisningen är att eleverna har studiero. Sverige ligger visserligen bra till vid en internationell jämförelse när det gäller elevernas trygghet och frånvaro av mobbning och kränkningar i skolan. Däremot utmärker sig Sverige på ett negativt sätt när det gäller studiero med sena ankomster och störningsmoment under lektionerna. Stök och oro i klasserna skapar en olust som i sin tur kan utveckla matematikängslan. Skolans arbetsmiljö påverkar starkt elevernas möjligheter att lyckas med sina matematikstudier. Att varje elev blir sedd, att utvärdering sker regelbundet och att rätt förväntningar riktas mot eleven är viktigt för att motverka oro i klassen.

Det krävs ett aktivt arbete för att elever skall känna sig trygga. Elever i skolor som kännetecknas av höga förväntningar och goda relationer mellan lärare och elever tenderar att prestera bättre än de elever som går i skolor med sämre förhållanden i dessa avseenden. Skolan förmedlar många värderingar. Mellan elever och lärare kommuniceras en mängd värden av olika slag. De etiska värdena berättigar våra handlingar och anger riktlinjer för hur vi skall handla mot varandra (Persson 2003). De kan uttryckas i ord eller handling, finnas till, förhandlas och förändras i möten mellan människor. Utan kommunikation kan vi inte sätta in de etiska värdena i sitt sammanhang. Elever har ett behov av att veta vilka regler som finns och vilka konsekvenser det medför att bryta mot dessa.

Skolans roll är förvisso att även stimulera elevernas sociala utveckling och därmed även svara för utveckling av icke kognitiva förmågor. Även om social kompetens är av stor vikt för uppnående av goda skolresultat uppstår det problem om sociala aktiviteter stör den pågående matematikinlärningen i klassrummet. Studiero i undervisningen betyder mycket för elevernas lärande och handlar både om elevernas arbetsmiljö i stort och om deras möjligheter att nå målen för undervisningen. Erfarna lärare har bättre

Utbildningsdepartementet (2014). Men föreställningen om att en skicklig lärare alltid klarar av att skapa arbetsro i klassrummet stämmer inte och kan leda till att lärare inte vågar tala om att de har problem med att upprätthålla ordningen eftersom det kan kännas som en prestigeförlust. Att skuldbelägga lärarna och hävda att oordning skulle bero på deras kompetens är inte fruktbart om man vill komma tillrätta med problemet. Vid en internationell jämförelse utmärker sig Sverige på ett negativt sätt när det gäller studiero med många sena ankomster och störningsmoment under lektionerna (Utbildningsdepartementet 2014). Om man ser till hur många personer som vistas i skolan är den landets största arbetsplats. Arbetsmiljölagen gäller för både skolpersonal och elever från och med förskoleklass. Enligt denna lag skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetsmiljöverket och Statens skolinspektion har tillsammans kommit överens om ansvarsfördelningen av tillsynen i skolan. Skolans huvudman tillsammans med skolledarna är ansvariga för att främja trygghet och studiero och för att behövliga åtgärder vidtas. Undervisningen erbjuder eleverna studiero när eleverna kan ägna sig åt de planerade lärandeaktiviteterna. Det innebär exempelvis att störande inslag under lektionen minimeras. En trygg skolmiljö och studiero är centrala och nödvändiga förutsättningar för att utbildningen ska nå hög kvalitet och för att eleverna skall kunna inhämta och utveckla kunskaper i enlighet med skolans mål.

8.1.8 Täta lärarbyten

Nästan en femtedel av elevernas svar och en tiondel av lärarnas svar angav lärarbyten som orsak till elevernas låga prestationer. Det råder idag en alarmerande brist på behöriga lärare och bristen förväntas bli större (Skolverket 2015b). Bristen på legitimerade lärare med behörighet medför att det sker täta lärarbyten. Problemet med täta lärarbyten är relaterat till alla tre faktorerna i det systemteoretiska perspektivet. Att hjälpa elever med att nå betygsnivån godkänd i matematik kräver att läraren kan skapa en bra relation med eleverna och dessutom vara lyhörd för att eleverna sinsemellan är olika och befinner sig på olika kunskapsnivåer. De två komponenterna i det lärande landskapet, samspelet i klassrummet samt metoder för lärande blir särskilt betydelsefulla i detta sammanhang.

Alltför mycket tid går åt till att bygga förtroendefulla relationer och att lära känna eleverna. Detta uttrycker eleverna tydligt i sina intervjusvar. Eleverna ser allvarligt på detta problem och är bekymrade över att lärarna lär ut och förklarar lärostoffet på olika sätt samt att de inte lär känna eleverna ordentligt. Lärarnas betydelse för ett gott elevresultat kan inte överskattas. Det är dock svårt för eleverna att påverka den aktuella

situationen med brist på lärare. Eleverna är beroende av att kunna skapa bra relationer med sina lärare. Därmed blir det växande problemet med brist på lärare uppseendeväckande stort.

Det går därför inte att negligera lärarbristen. Finns det inte lärare som undervisar eleverna drabbar det hela samhället. Den start eleverna får följer dem hela vägen genom skolsystemet ut i arbetslivet. Detta förhållande påverkar kompetensförsörjning, företagens möjligheter att rekrytera och kvaliteten i vården. I skollagen slås det fast att svensk skola ska erbjuda en likvärdig utbildning med hög kvalitet för alla elever. Faktorer som socioekonomisk bakgrund eller boendeort ska aldrig vara avgörande för elevernas skolresultat. Det är också på skolor med störst behov och lägst andel behöriga lärare som övriga resurser saknas.

Ett viktigt utvecklingsområde för svensk skola den närmaste framtiden är att tillskapa strategier för lärarförsörjningen. De flesta lärare som lämnat yrket menar att arbetsbelastning i förhållande till arbetstid har bidragit helt eller till stor del till att de inte längre arbetar som lärare. Jämfört med lärare i andra länder har svenska lärare dessutom uppgett att de lägger mer av sin arbetstid på administration och mindre på undervisning. Det är dock förenat med stora svårigheter att möta de framtida rekryteringsbehoven. Ett tillräckligt stöd till obehöriga lärare i form av exempelvis handledning, mentorskap och stöd vid bedömning och betygssättning är nödvändigt för att kunna ge eleverna en sammanhållen undervisning. Även en regional samverkan med högskolor och universitet kring kompetensutveckling kan vara en viktig framgångsfaktor.