En väl fungerande lokal demokrati förutsätter ett engagemang och en vilja från medborgarnas sida att ta ansvar för sitt lokalsamhälle. Demokratin anses fungera bättre om medborgarna är intresserade av och har kunskap om lokala frågor och partiernas ståndpunkter, om de deltar i val och är beredda att söka påverka de politiska besluten, till exempel genom att kontakta sina förtroendevalda. Hur skiljer sig det- ta mellan stora och små kommuner?
I rapporten Demokrati och kommunstorlek från 20076 har CEFOS (Centrum för forskning om offent-
lig sektor) vid Göteborgs universitet gjort en översikt över forskningen om kommunstorlekens betydelse för hur den lokala demokratin fungerar. Man kon- staterade då att flertalet av de aktiviteter och andra mått som gäller medborgarnas deltagande och enga- gemang minskar med ökande kommunstorlek även om det finns undantag.
>Valdeltagandet i kommunala val har inget sam- band med kommunstorlek. De skillnader som finns uppgår inte till mer än någon procentenhet. Däremot känner medborgare i små kommuner bättre till kandidater och partiståndpunkter, är mer intresserade av valutgången, personröstar i större utsträckning och röstar oftare på olika partier i kommun- och riksdagsval. Detta trots att partikonkurrensen är större och konfliktni- vån högre i stora kommuner.
Not. 6. Johansson, 2007
>Medborgare i mindre kommuner identifierar sig i större utsträckning med sin kommun och är mer observanta på de lokala förhållandena. >Intresset för politik i allmänhet är större i de sto-
ra kommunerna liksom försök att påverka politis- ka beslut genom arbete i aktionsgrupp. Annars är medborgarna i mindre kommuner mer intresse- rade av och bättre informerade om lokala frågor. >Medborgarnas förtroende för politiker och för
det politiska systemet skiljer sig inte mellan sto- ra och små kommuner.
>De politiska partierna har lättare att rekrytera kandidater till politiska uppdrag och medborgar- na är mer villiga att åta sig sådana uppdrag i stör- re kommuner. Däremot är andelen medborgare som är partimedlemmar lägre i stora kommuner och färre har erfarenhet av politiska uppdrag. Nordiska studier
Norge
I rapporten Kommunstørrelse og lokaldemokrati från 2014 redovisas norsk forskning om kommunstorle- kens betydelse för den lokala demokratin7:
>Det genomsnittliga valdeltagandet är högre i kommuner med mindre än 2 500 invånare. Även mellan valen är det politiska deltagandet större i små kommuner. Invånarna kontaktar oftare en politiker ju mindre kommunen är. Däremot är namninsamlingar och deltagande i aktionsgrupper vanligare i större kommuner
Not. 7. KS, 2014
diagram 5. Medborgarnas helhetsbedömning för plats, verksamhet och inflytande
Kommunen som plats 70 60 50 40 30 20 10 0
Kommunens verksamhet Insyn och inflytande
Stora (>70 000 inv) Växande (<20 000 inv och >5 % befolknings- ökning) Krympande (<20 000 inv och >5 % befolkningsminskning
liksom aktioner, protestmöten och demonstra- tioner.
>När det gäller lokal identitet, socialt kapital, social tillit, politiskt intresse och politiskt själv- förtroende är skillnaderna små och förklaras inte av skillnader i kommunstorlek. Däremot ökar intresset för lokalpolitiska frågor i mindre kommuner liksom försök att påverka lokala poli- tiska beslut
>En större andel av medborgarna i små kommuner har politiska uppdrag. Det innebär att många invå- nare någon gång har haft ett politiskt uppdrag. I rapporten Veier till god lokaldemokratisk styring redovisas en omfattande studie från 2009-2010 om lokalpolitikers och medborgares uppfattning om den demokratiska styrningen i sina kommuner8. Resul-
taten har analyserats med syfte att identifiera fak- torer som främjar respektive hämmar en god lokal- demokratisk styrning. En av de bakgrundsfaktorer som man undersökt är kommunstorlek9.
Enligt studien anser medborgarna att möjligheten att utkräva ansvar är bättre i stora än i små kommu- ner och att man i högre grad anser att det har bety- delse vilka partier som styr. Men eftersom medbor- garna i små kommuner har en tätare kontakt med sina förtroendevalda ökar deras möjligheter till ett mer kontinuerligt ansvarsutkrävande genom att de lättare kan framföra kritik och ställa politikerna till svars. Närheten kan dock innebära att politiker möter förväntningar från grannar och bekanta om att gri- pa in för att lösa just deras problem, till exempel att bevilja en ansökan om bygglov. Å andra sidan ger den sociala kontrollen i de minsta kommunerna starka incitament att söka behandla alla lika.
Studien visar att förtroendet för de folkvalda mins- kar när kommunstorleken ökar liksom uppfattningen om deras lyhördhet och kontakt med vanligt folk. Sam- tidigt har invånarna i större kommuner en mer posi- tiv uppfattning om de förtroendevaldas kompetens.
Finland
I samband med den finska kommunstrukturrefor- men har flera utvärderingar gjorts med fokus på hur sammanslagningarna påverkat den lokala demokra- tin10. Valdeltagandet har traditionellt varit högre i
små kommuner och lägre i stora. Kommuninvånar- nas samhörighetskänsla är generellt sett hög, men
Not. 8. Winswold, 2013 Not. 9. Saglie, 2013
Not. 10. PekolaSjöblom, 2014, Pikkala, 2015
är särskilt hög i de minsta kommunerna (<5 000 invå- nare). Invånarnas förtroende för kommunens besluts- fattande är störst i de minsta kommunerna medan misstron är störst i kommuner som slagits samman. Kommuninvånarnas aktivitet och tilltro till olika kanaler för att påverka är störst i landsbygdsdomi- nerade kommuner med mindre än 5 000 invånare och i kommuner med 10-20 000 invånare. I kommu- ner som slagits samman har däremot invånarnas aktivitet minskat liksom tilltron till att man själv kan påverka.
Det finns ett tydligt samband mellan kommun- invånarnas tillfredsställelse med servicen, deras bedömning av olika former av delaktighet och deras identifikation med den egna kommunen. De kommun- invånare som är nöjda med hur servicen sköts tror mer på möjligheterna att påverka via direkta kanaler. De hyser förtroende för kommunens beslutsfattande och känner samhörighet med sin hemkommun. Det finns även ett tydligt samband med deras uppfattning om kommunen som ”bra att leva och bo i”.
Danmark
I en dansk studie som föregick den stora struktur- reform som genomfördes 200711 fann forskarna få
tecken på att de demokratiska kvaliteterna skulle vara bättre i små kommuner. Man kunde inte se någ- ra skillnader mellan stora och små kommuner när det gäller intresse för kommunpolitik, identitet, kun- skap om politiska frågor eller uppfattningar om hur kommunen bäst ska styras Det fanns visserligen skill- nader men dessa kunde förklaras av andra faktorer än kommunens folkmängd.
Efter kommunreformen har man kunna jämföra förhållandena i de nya kommunerna med den tred- jedel av kommunerna vars indelning inte förändra- des. I en rapport från 201312 konstateras att invånare
i kommuner som slagits samman fått ett större intres- se för lokalpolitik. Samtidigt uppfattades politikerna i de sammanslagna kommunerna som mindre lyhör- da för invånarnas åsikter och värderingar. En annan förändring var att medborgarna hade sämre förstå- else för kommunpolitik. Däremot tycks inte reformen ha påverkat medborgarnas deltagande, intresse och kunskaper, deras syn på politikernas integritet och kompetens eller deras lokala anknytning.
Not. 11. Kjaer & Mouritzen, 2003 Not. 12. Hansen & Hjelmer, 2013