Under perioden 1990–2010 ökade befolkningen i 124 av landets kommuner, vilket motsvarar 43 procent. Drygt hälften av dem, eller 75, hade en tillväxt om mer än 10 procent under perioden. Enligt en aktuell prog- nos kommer befolkningen under den efterföljande tjugoårsperioden att öka i 194 kommuner1. Det finns
en hög grad av kontinuitet i utvecklingen i den mening- en att samtliga kommuner som växte 1990–2010 ock- så kommer att fortsätta växa enligt prognosen.
En stor del av den samtida befolkningstillväxten sker i storstadsregionerna. De är attraktiva eftersom de tillhandahåller en mångfasetterad arbetsmark- nad men också eftertraktade kultur- och livsmiljöer. Trycket på storstadsregionerna medför att boende- kostnaderna ökar men när samtidigt möjligheterna till pendling förbättras genom fler och snabbare för- bindelser bidrar detta till att även kommuner i regi- onen utöver de med de mest centrala lägena får fler invånare. Storstadsregionernas expansion tar sig också uttryck i att själva regionerna blir större genom
Not. 1. Uppgifter i detta kapitel om den förväntade befolkningen i kommunerna år 2030 bygger på en befolkningsprognos för landets kommuner, utförd av SCB 2014 på uppdrag av TCO. Se http://www.tco.se/Aktuellt/Pressmeddelande/2014/ NackaVallentunaochBotkyrkavaxersnabbastiSverige/
att kommuner som tidigare legat strax utanför dessa sugs in i storstadsregionens arbets- och bostadsmark- nad. Så har exempelvis Stockholms lokala arbets- marknadsområde kontinuerligt blivit större. År 1990 bestod det av 27 kommuner, tjugo år senare av 37 och år 2030 beräknas det omfatta 52 kommuner2. Enligt
en uppskattning förväntas 63 procent av svenskarna år 2030 bo i någon av de tre största stadsregionerna och 80 procent i någon av de tio största.
Utöver kommunerna i storstadsregionerna expan- derar också universitets- och högskoleorter, vilket hänger samman med den avgörande roll som avan- cerad utbildning och forskning har i kunskapsekono- min. I hög grad är dessa orter medelstora städer och är även läns- eller regioncentra, vilket också kan med- verka till dessa kommuners befolkningsökning. Även andra kommuner kan växa om de motsvarar och för- mår utveckla attraktiva nischer. En sådan nisch är rollen som turist- och rekreationskommun. Utöver detta kan det också finnas andra mer specifika och lokala orsaker till befolkningstillväxt. Det förekom- mer också att kommuner har en kombination av oli- ka typer av befolkningsdrivande tillgångar, t.ex. rekre- ationsvärden på pendlingsavstånd från storstaden.
Att vara en tillväxtkommun medför inte bara för- delar. Även om växande kommuner är priviligierade genom ett kontinuerligt nettotillskott av invånare ställs de också inför särskilda utmaningar. Syftet med detta kapitel är att fånga upp uppfattningar hos före- trädare för tillväxtkommuner om vilka utmaningar
dessa kommuner har och vad de får för konsekvenser.
Ett grundantagande är att det både finns likheter och skillnader mellan de utmaningar olika växande kom- muner ställs inför. Vissa drag borde vara generella, kopplade till tillväxten som sådan och dess ökade krav på bostäder, infrastruktur och samhällsservice. Andra
Not. 2. Uppgifterna om lokala arbetsmarknadsområden följer SCB:s definition. Arbetsmarknadsregionernas omfattning 2030 bygger på en prognos utförd av Nutek, se Nutek, 2006.
Framtidens arbetsmarknadsregioner – Ett uppdrag från Ansvars- kommittén. R 2006:18.
kan skilja sig åt och kan hänga samman med vilken typ av tillväxtkommun det är, geografiskt läge och socioekonomiska förutsättningar. Bedömningar kan också skilja sig åt mellan politiker av olika färg samt avspegla olikheter i politikers och ledande tjänste- mäns perspektiv.
Vilka är de växande kommunerna?
Som påpekats har befolkningsökningarna under sena- re decennier främst skett i storstadsregionerna samt i universitets- och högskolekommunerna. Det finns också enstaka övriga kommuner som ökat tack vare att de har någon annan typ av attraktionsvärden. I tabell 1 redovisas den faktiska utvecklingen 1990– 2010 och prognosen för perioden 2010–2030 i dessa tre olika typer av kommuner. Utöver den genomsnitt- liga befolkningsförändringen anges också antal kom- muner inom respektive grupp som ökat respektive förväntas öka sin befolkning under tjugoårsperioden. Tabellen bekräftar det mönster som tidigare redo- viats i fråga om vilka kommuner som växer respek- tive minskar sin befolkning. Ökningen är kraftigast i storstadsregionerna men även universitets- och hög- skolekommunerna har en påtaglig befolkningsökning. Övriga kommuner minskar starkt. Prognosen pekar i samma riktning, men tillbakagången för de övriga kommunerna förväntas bli mindre än under perio- den 1990–2010. Notabelt är vidare hur i stort sett alla kommuner i både storstadsregionerna och universi- tets- och högskolegruppen ökar. I storstadsregioner- na är det bara sex kommuner, som alla har relativt perifera lägen inom sina arbetsmarknadsregioner, som tappat befolkning under perioden 1990–2010 men ingen i denna grupp förväntas minska enligt progno- sen. Bland universitets- och högskolekommunerna är det endast Filipstad (där Gammelkroppa skogs- skola är belägen) som tappat invånare och som också förväntas fortsätta minska enligt prognosen. Inom gruppen övriga kommuner har 87 procent minskat sitt invånarantal under 1990–2010 medan 52 procent antas göra detta under perioden 2010–2030.
tabell 1. Befolkningsförändringar 1990–2030 i tre typer av kommuner
Typ av kommun (2010) kommunerAntal Befolkningsförändring 1990–2010 Befolkningsprognos 2010–2030 Genom snitt
(%) Antal som växer Genomsnitt (%) Antal som växer Kommuner i storstadsregionerna 82 18,3 76 17,4 82 Universitets- och högskolekommuner 24 9,2 23 10,7 23 Övriga kommuner 184 –8,8 24 –1,2 89
Anm: Kommuner i storstadsregionerna omfattar de som ingick i Stockholms, Göteborgs och Malmö lokala arbetsmarknadsområden 2010. Universi tets och högskolekommuner utgörs av de kommuner utanför storstadsregionerna som enligt UKÄ hade universitet eller högskola 2010.
Även om tillväxten främst sker i storstäderna och universitets- och högskoleorterna är det intressant nog flera av de övriga kommunerna som har en stark befolkningsökning eller som förväntas få en sådan. Enligt resonemanget ovan bör dessa ha särskilda resurser som ger dem en attraktionskraftig nisch. Tabell 2 redovisar de tio kommuner inom gruppen övriga kommuner som hade den snabbaste befolk- ningsutvecklingen under perioden 1990–2010 res- pektive som förväntas ha detta enligt prognosen 2010–2030.
Många av de snabbväxande kommunerna i denna kategori har en tydlig koppling till en expansiv uni- versitetsstad utanför storstadsregionerna och kan antas dra nytta av dessa städers attraktivitet. Men här finns också mellanstora städer såsom Uddevalla, Nyköping och Lidköping som växer av egen kraft. Även besöksnäringskommunerna Strömstad och Åre finns bland de snabbast växande.
Undersökningens uppläggning
För att på ett mer närgånget sätt kunna fånga in hur företrädare för växande kommuner ser på de utma- ningar man ställs inför genomfördes en intervjuun-
dersökning under våren 2015 i sex kommuner som alla ökat sin befolkning under senare år och förvän- tas fortsätta öka framöver. Dessa valdes så att olika typer av drivande faktorer i den samtida urbanise- ringen blev representerade. Fyra av kommunerna finns i storstadsregioner men var och en av dem har lite olika förutsättningar inom dessa regioner. De innefattar en storstadskommun, två inre etablerade förortskommuner med olika socioekonomiska för- utsättningar (i fråga om medborgarnas genomsnitt- liga inkomster och utbildningsnivå samt andel med invandrarbakgrund) och en yttre förortskommun som relativt nyligen integrerats i storstadsregionen. Utöver detta valdes också en universitets- och hög- skolekommun utanför storstadsregionerna och en kommun som bygger sin tillväxt framför allt på en stark besöksnäring. Utöver detta har en ambition också varit att få med kommuner från olika delar av landet, av olika storlek och med olika politisk majo- ritet. Urvalet och några av kommunernas känneteck- en redovisas i tabell 3.
I varje kommun intervjuades 2–4 personer. Dessa innefattade kommunstyrelsens ordförande och en företrädare för den politiska oppositionen. Dessutom
tabell 2. De snabbast växande kommunerna i inom gruppen övriga kommuner 1990–2010 och enligt prognosen 2010–2030, procent Faktisk befolkningsförändring 1990–2010 Kommun Ökning Habo 13,1 Hammarö 10,8 Kumla 9,9 Uddevalla 9,6 Strömstad 8,9 Nyköping 8,8 Lidköping 6,3 Söderköping 5,0 Sölvesborg 5,0 Värnamo 4,8 Prognostiserad förändring 2010–2030 Kommun Ökning Habo 20,2 Strömstad 14,7 Kumla 12,9 Uddevalla 12,3 Nyköping 11,5 Vaggeryd 11,4 Åre 10,5 Mörbylånga 10,2 Bromölla 10,1 Lidköping 9,9
tabell 3. Kommunurvalets karaktäristika
Typ av tillväxt-
kommun Vald kommun (politisk maj) 31/12 2014Befolkning
Ökning 1990–2010 (%)
Prognos 2010–2030
(%) högutb (%)Andel bakgr (%)Andel utl
Andel inpendlare (%) Andel utpendlare (%) Storstad Göteborg (V) 541 145 18,6 20,1 51,2 32,4 34,8 19,3 Inre förort Nacka (A) 96 217 40,7 28,5 55,3 23,7 58,6 69,4 Botkyrka (V) 88 901 20,5 28,2 32,7 56,4 49,7 68,8 Yttre förort Trosa (A) 11 864 20,9 14,7 32,2 15,5 28,2 51,6 Universitet Umeå (V) 119 613 26,5 15,6 55,1 12,7 12,1 9,0 Besöksnäring Strömstad (A) 12 694 8,9 14,7 28,2 27,7 24,0 10,1
Anm: Politisk majoritet efter 2014 års val anges inom parentes (V=Vänsterstyre, A=Alliansstyre). Andel högutbildade avser andel av befolkningen i åldern 25–64 år med eftergymnasial utbildning. Andel inpendlare anges i förhållande till den förvärvsarbetande dagbefolkningen (+16 i kommunen) 2010 och andel utpendlare i förhållande till den förvärvsarbetande nattbefolkningen (+16 i kommunen) 2010.
intervjuades i de flesta kommuner också en ledande tjänsteman, antingen kommundirektören eller pla- neringschefen. Sammantaget genomfördes 18 inter- vjuer. Intervjupersonerna redovisas i bilaga 1. De oli- ka kommunernas översiktsplaner har också använts som underlag.
Det bör understrykas att samtliga intervjuade är positiva till att den egna kommunen ska öka sin befolk- ning. Detta innebär en viss bias eftersom kommun- företrädare som kan ha en mer restriktiv inställning till befolkningstillväxt inte finns representerade.