”Uppmuntra partnerskap för att främja verksamhet som syftar till att förbättra en miljövänlig hantering av kemikalier och farligt avfall, genomföra multilaterala miljöavtal, höja medvetenheten om frågor rörande kemikalier och farligt avfall samt uppmuntra insamling och användning av ytterligare vetenskapliga uppgifter”258
Partnerskap
Stöd till Baltikum
Efter vissa tidiga insatser under 90-talet påbörjade Kemikalieinspektionen 1997 ett mer planerat stöd till de baltiska länderna i syfte att minska risker för hälsa och miljö vid hantering av kemikalier. För närvarande bedriver Kemikalieinspektionen tre separata bilaterala projekt med Estland, Lettland och Litauen som syftar till att stödja uppbyggnad av en infrastruktur (lagstiftning och institutioner) för att skapa en kostnadseffektiv och EU-anpassad kemikaliekontroll. Projekten finansieras av Naturvårdsverket. I samma syfte har Kemikalieinspektionen genom rådgivning och expertmedverkan också samarbetat med Baltic Environment Forum (BEF) samt med ett finsk-estniskt EU-stött projekt, Phare 2000 Market Surveillance. De bilate- rala projekten och stödet till BEF pågår till och med 2004, med viss förlängning till 2005.
Stödet till de baltiska länderna omfattar strategisk rådgivning och annat stöd till ministerier och myndigheter på miljö-, arbetsmiljö- och konsumentområdena med betoning på institutionsuppbyggnad. Huvudinriktningen är förstärkning av institu- tionell kapacitet som till exempel ökade personalresurser, kompetens, bättre orga- nisation och samordning mellan institutioner samt utveckling av effektiva arbetsru- tiner. Kemikalieinspektionen tar initiativ till, arrangerar eller medverkar vid olika
256
Training and Capacity Building Programme for Implementation of the Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS) , http://www.unitar.org/cwm/b/hc/index.htm
257
http://www.who.int/ifcs/documents/Forum/ForumIV/FIVreport/FIVreport_en.doc
258
Genomförandeplanen Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling, Skr. 2002/03:29, Kap. III 23d
insatser som till exempel studiebesök, seminarier, workshops, utbildning av bland annat inspektörer och olika informationsaktiviteter. Vissa insatser riktas också mot företag och branschorganisationer för utveckling av en god kemikaliekontroll inom industri och handel.
I ett särskilt stödprojekt, Btox som finansieras av Sida, har Kemikalieinspek- tionen och svenska universitet samarbetat med baltiska universitet och ministerier för att utveckla en modern utbildning i toxikologi (human- och ekotoxikologi) vid universitet i Estland, Lettland och Litauen. Insatsen omfattar utveckling av studie- planer, kursinnehåll, utbildningsteknik och litteratur. Projektet inleddes 2002 och pågår till och med 2004.
Sverige har bidragit med utbildning och stöd till de tre baltiska staterna, Polen och Ungern vad gäller innehållet, införandet och tillämpningen av Rotterdamkon- ventionen och EG-förordningen.
Trots att de baltiska länderna gjort insatser för att utveckla sin infrastruktur kvarstår fortfarande behov av fortsatt utveckling framför allt i fråga om institutio- nell kapacitet och organisation. En betydande kompetensutveckling är nödvändig för att länderna ska ha tillgång till den expertis som krävs för medverkan i EUs kemikaliearbete. En planerad förlängning av Kemikalieinspektionens pågående stödprojekt är ett sätt att bistå Estland, Lettland och Litauen under den fortsatta utvecklingen men fyller inte hela behovet av stöd.
Samarbete med Ryssland inom ramen för HELCOM
Kemikaliearbetet inom HELCOM inriktas i första på att implementera kemikalie- strategin259 och i ett första steg arbetade en projektgrupp under tre år för att identi- fiera möjligheter och problem. Arbetet hade finansierades av EU, Sverige och HELCOM. En av slutsatserna var att kemikaliefrågorna var fortsatt prioriterade men att arbetet skulle fortsätta med en annan inriktning, dvs mot Ryssland, sedan övriga länder numera är EU medlemmar.
Ett projekt har nu startats med Baltic Environment Forum (BEF) som projekt- ledare. Resultatet förväntas läggas fram till HELCOM Kommissionen 2006 och det förväntas ge en kunskap om källorna för de prioriterade kemikalierna, en bättre kunskap om belastningen av dessa kemikalier i miljön och en bättre allmän med- vetenhet om kemikaliefrågorna. Sverige behöver ha en beredskap för att granska BEFs förslag.
Höja medvetenheten
PFOS och nya POPs kandidater
I syfte att uppmärksamma regeringen på problematiken med PFOS (perfluoroktan- sulfonat) presenterade Kemikalieinspektionen i juni 2004 en rapport om dessa ämnen. Rapporten redovisar kända spridningsvägar, förekomst i produkter och miljö, riskbedömning samt ett förslag om en strategi för riskhantering. PFOS är extremt svårtnedbrytbart och toxiskt. I rapporten föreslår Kemikalieinspektionen:
259
• att Sverige bör aktivt arbeta för en EU-gemensam reglering av PFOS-relaterade ämnen,
• att en utredning om egenskaper och risker hos PFOA och eventuellt också vilka ämnen som kan brytas ned till PFOA i miljön bör göras, • att kunskapen om hälso- och miljörisker, spridning och användning
av andra grupper av högfluorerade ämnen bör förbättras, • att utvecklingen av alternativ till PFOS och andra högflorerande
ämnen bör följas.
Regleringen bör bestå av ett förbud mot all försäljning och yrkesmässig använd- ning med undantag för försäljning och användning i hydrauloljor till flygplan. För- budet bör, för att vara konkurrensneutralt, även omfatta importerade varor som innehåller PFOS-relaterade ämnen.
Exempel på användningsområden där PFOS-relaterade ämnen kan ingå är brandsläckningsmedel, rengöringsmedel, impregneringsmedel, ytbeläggning av metall, tillsatser till färg och lack, tillverkning av halvledare och i hydrauloljor inom flygindustrin. En svårighet är att alternativ till PFOS-relaterade ämnen i många fall är andra högfluorerade ämnen t.ex. telomerer och att kunskapen även om dessa ämnen är mycket bristfällig.
I ett löpande regeringsuppdrag har Kemikalieinspektionen tillsammans med Naturvårdsverket arbetat med att välja ut och prioritera möjliga POP-kandidater (persistenta organiska miljögifter) till de två internationella POP-konventionerna, Stockholmskonventionen och UNECE-LRTAP protokollet.
EKU - ekologisk hållbar upphandling
Upphandling, såväl offentlig som privat, kan på bred front främja efterfrågan och stödja teknikutvecklingen mot miljöanpassade varor genom att ge fördel för de produkter som är fördelaktiga ur miljö-/hälsosynpunkt vid utvärderingen av leve- rantörernas anbud. Som vägledning och stöd till leverantörer/anbudsgivare angåen- de vilka miljökrav som offentliga upphandlare kan komma att ställa på varor, tjäns- ter och entreprenader finns bland annat EKU-verktyget. Se vidare avsnitt 7.3.
Frivilliga åtaganden genom dialoger
Frivilliga åtaganden från företag och branschorganisationer är en grundläggande förutsättning för att kunna nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och en hållbar ut- veckling. Ett viktigt verktyg är dialoger mellan staten och näringslivet då sådana höjer medvetenheten och kunskapen om möjligheter och hinder för att minimera riskerna till följd av användningen av kemikalier. Dialoger kan leda till att bran- scher åtar sig att gå längre när det gäller utfasning av särskilt farliga ämnen och information om kemikalier än vad detaljregler i lagen idag kräver.
Branschdialoger om kemikalier
Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket deltar i olika branschdialoger, avse- ende exempelvis färg- och lackprodukter, tvätt- och rengöringsprodukter, växt-
skyddsmedel, byggprodukter, dagligvaror, textilier och gummiprodukter. En del av dessa dialoger har pågått sedan mitten av 1990-talet.
Det övergripande syftet med branschdialogerna är att underlätta och driva på företagens arbete mot miljömålet Giftfri miljö. Detta görs genom att särskilt foku- sera på att öka möjligheterna till frivillig utfasning av särskilt farliga ämnen och att stödja utvecklingen av verksamhetsanpassad miljö- och hälsoinformation. Insatser- na har lett till en prioritet av kemikaliefrågorna i företagen och en utveckling av produkter med mindre mängd och/eller mindre farliga kemikalier i en del bran- scher.260261262
Dialogerna Bygga Bo och Framtida Handel
I dialogerna Bygga Bo och Framtida Handel mellan regeringen och byggsektorn respektive dagligvaruhandeln, har parterna under 2003 och 2004 kommit överens om mål och gjort åtaganden på bland annat kemikalieområdet. Se vidare avsnitt 6.4.
Initiativ i näringslivet
Förutom ovan nämnda dialoger där näringslivet deltar och har deltagit, sker flera initiativ inom ramen för näringlivets eget arbete. Ett exempel på sådant är det fri- villiga åtgande som Byggsketorns Kretsloppsråd åtagit sig bland annat avseende kemikalier som innefattar utvecklingen av ett självdeklarationssystem kallat BASTA (Byggindustrins avveckling av speciellt farliga ämnen) som syftar till att underlätta utfasningen av särskilt farliga ämnen inom byggsektorn. Andra exempel är framtagande av miljövarudeklarationer samt utbildning och information i företag och branscher.
Farligt avfall
Myndigheter och näringslivet arbetar med att utveckla information om och vägled- ning till hur farligt avfall ska tas omhand riktad till olika aktörer.
Andelen spillolja som regenereras i Sverige är liten och har visar en tendens att minska. Naturvårdsverket har utrett orsakerna till den låga regenereringsgraden och funnit att tillämpning av skattereglerna är ett viktigt hinder. Naturvårdsverket har lyft frågan till Skatteverket.
Ett annat exempel är en vägledning för hantering av tjärasfalt som har utarbe- tats. Årligen återanvänds 1-2 miljoner ton asfalt och tjärasfalt från före 1973 kan innehålla farliga ämnen vilka ska styras bort från kretsloppet.
260
Dialog med branscher om farliga ämnen – en återrapportering till regeringen. KemI rapport 1/02
261
Naturvårdsverket (2004), Rapport 5404.
262