”skapa incitament för investeringar i renare produktion och ekoeffektivitet i alla länder, till exempel genom statsfinansierade lån, riskkapital, tekniskt bistånd och utbildningsprogram för små och medelstora företag, men undvika andelssned- vridande åtgärder som är oförenliga med Världshandelsorganisationens regler”107
107
Genomförandeplanen Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling, Skr. 2002/03:29, kap. III: 16 b
Förslag
• För att understödja det lokala klimatarbetet (och därmed invester- ingar i hållbara energilösningar) bör det statliga stödet till klimatin- vesteringsprogram förlängas till år 2008.
• Regeringen bör skapa ytterligare incitament som främjar miljöinve- steringar i den byggda miljön.
Viktiga nationella insatser för att främja och stimulera investeringar i ny teknik är de statliga investeringsstöden LIP (lokala investeringsprogram) och KLIMP (kli- matinvesteringsprogram). Projekt inom LIP som kan vara av betydelse för svensk miljöteknikexport har tidigare redovisats av Naturvårdsverket.108 Andra större satsningar är de regionala tillväxtprogrammen (se vidare avsnitt 5.1), el-certifikat och utsläppsrätter (se vidare kapitel 8) och incitament för miljöinvesteringar i bo- städer.
Lokala investeringsprogram (LIP)
Den största satsningen som hittills gjorts för ekologisk hållbarhet i Sverige är de lokala investeringsprogrammen, LIP. Regeringen avsatte 6,2 miljarder kronor mel- lan 1998 och 2002 för att stödja olika lokala åtgärder för ekologisk hållbarhet. Sammantaget med kommunernas, företagens och de andra aktörernas egna resurser uppgår det totala beloppet som investerats till 27,3 miljarder kronor. De första programmen som löpte 1998-2002 har avslutats och innebar att över hälften (161st) av landets kommuner erhöll bidrag. De sista programmen slutförs tidigast år 2005. Totalt har 211 lokala investeringsprogram initierats. Inledningsvis beslutade reger- ingen om bidragen, men funktionen har senare tagits över av Rådet för invester- ingsstöd vid Naturvårdsverket. Arbetet med LIP fram till år 2003 har summerats av Naturvårdsverket i en broschyr.109
Det övergripande målet med LIP är att öka takten i omställningen till ett ekolo- giskt hållbart samhälle. LIP sätter de lokala idéerna och kommunerna i fokus. Det har varit kommunernas egna analyser och prioriteringar av hur de lokala miljöför- hållandena kan förbättras, som stått i centrum. En av de bärande tankarna är att det ska råda en helhetssyn i arbetet med programmen och stimulera till samverkan mellan kommuner, företag, universitet, föreningsliv och andra. LIP syftar till att:
• Förbättra miljön i de svenska kommunerna.
• Öka investeringarna i hållbar infrastruktur och teknik. • Öka kunskapen om ekologiskt hållbar utveckling.
• Stimulera alla aktörer i samhället att samarbeta för att nå hållbar ut- veckling.
• Skapa fler arbetstillfällen.
108
Naturvårdsverket (2004), Rapport 5361
109
Omkring en tredjedel av bidragen har gått till projekt för energiomställning och energieffektivisering, framför allt utbyggnad av fjärr- närvärme. Åtgärder inom områdena transporter, avfall samt vatten och avlopp har beviljats ca en tiondel vardera av bidragen. Projekten rör t.ex. förbättring eller utbyte av oljepannor i kraftvärmeverk och utbyggnad av gång- och cykelvägar. Det har även varit möjligt att erhålla bidrag för informations- och folkbildningsinsatser riktade till allmänhe- ten.
Över 70 % av bidragen har beviljats till kommunala förvaltningar och bolag. Ungefär en tiondel har gått till företag och lika mycket har fördelats till olika sam- verkansprojekt exempelvis kommunalförbund. Föreningar, organisationer, stat och landsting har fått resterande bidrag.
Åtgärderna inom LIP medför en mängd positiva effekter på miljön och berör i stort sett alla miljökvalitetsmål. Alla åtgärder är ännu inte genomförda och slutre- sultaten av LIP kan ännu inte utläsas. Det uppskattas att LIP- åtgärderna kan mins- ka den svenska energianvändningen med 2,3 TWh per år (totala användningen var 616 TWh år 2001) och minska koldioxidutsläppen med över två miljoner ton per år (vilket motsvarar ca tre procent av utsläppen år 1990). Minskningen av mängden avfall till deponi beräknas bli över en halv miljon ton per år och minskningen av transporter 86,6 miljoner fordonskilometer per år.
LIP har för många kommuner inneburit att miljöfrågorna i allmänhet fått högre status. Projekten har även medfört att nya kontakter och samarbetsformer skapats, framför allt inom den kommunala organisationen, men också med enskilda med- borgare. Det lokala miljöarbetet har ökat i alla kommuner, oavsett om de senare beviljats investeringsstöd eller inte, dock mest i de kommuner som faktiskt fått investeringsbidrag. Under det att LIP genomförts har samtidigt det lokala intresset för Agenda 21 arbetet minskat något. Ett negativt resultat är att intresset att söka statligt stöd och förtroendet för staten som miljöaktör minskat i de kommuner som inte beviljats bidrag.110 LIP har visat sig lämpligt för att stödja samarbetet inom kommunorganisationen och i kommunen, men mindre lämpligt som stimulans till regionalt miljösamarbete med anledning av de konkurrensaspekter som invester- ingsstödet innefattat.111
KLIMP
LIP har efterföljts av ett klimatinvesteringsprogram, KLIMP, vilket är ett statligt stöd som delas ut till kommuner och andra aktörer såsom företag. Stödet avser i första hand fysiska investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser och bidrar till energiomställning och besparing av energi. Det omfattar 840 miljoner kronor som delas ut till åtgärder för 2003-2004. Ytterligare 50 miljoner kronor för år 2005 och 150 miljoner kronor för år 2006 har föreslagits i vårpropositionen 2004. Beslut om bidragen tas av Rådet för investeringsstöd vid Naturvårdsverket.
Syftet är att stimulera långsiktiga investeringar för att minska växthuseffekten. Liksom med LIP handlar det om att stimulera samverkan mellan kommuner och
110
Naturvårdsverket (2003), Rapport 5297
111
andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå samt att bidra till att sprida kun- skap och till att nätverk bildas.
Våren 2003 beslutades att 14 investeringsprogram (bland 87 ansökningar) får dela på 300 miljoner kronor i den första omgången. I dessa 14 program ingår miljö- investeringar för totalt nära 1,1 miljarder kronor.Programmen har de bästa åtgär- derna för bl.a. helhetsperspektiv, samverkan, kostnadseffektivitet och miljöeffekter. De flesta åtgärderna fokuserar på energi- och transportsektorn och det förväntade resultatet är att koldioxidutsläppen ska minska med totalt 114 000 ton per år. Bidragen har fördelats till elva kommuner, två landsting samt ett regionalt kom- munbolag. Det sistnämnda utgörs av Business Region Göteborg som är ett projekt där 13 kommuner och andra aktörer i regionen samverkar i en satsning på biogas. Fördelningen av bidrag på knappt 500 miljoner kronor för 2004 i den andra om- gången pågår.
För att understödja det lokala klimatarbetet (och därmed investeringar i hållba- ra energilösningar) föreslår Naturvårdsverket och Energimyndigheten i underlag till utvärderingen av det svenska klimatarbetet112 att ett ytterligare och utökat stat- ligt stöd i form av klimatinvesteringsprogram ges för perioden 2006-2008.
Statliga incitament för miljöinvesteringar beträffande bostäder
Hållbara produktions- och konsumtionsmönster när det gäller bostäder, stimuleras via flera slags statliga investeringsbidrag. Bidrag att sanera radon ges sedan år 2003 till egnahem med radonhalter över 200 Bq per m3 inomhusluft. Bidrag lämnas med 50 % av skälig kostnad för saneringsåtgärden, dock högst 15 000 kronor.
Bidrag kan ges också för att installera solvärme i bostäder under förutsättning att det finns medel avsatta inom budgetramen och så länge pengarna räcker. För år 2005 föreslås i budgetpropositionen att sammanlagt 25 miljoner kronor får använ- das under perioden 2005-2007 till en förlängning av stödet till investeringar i sol- värme. Detta är ett engångsbidrag som gäller småhus, flerbostadshus och vissa lokaler Det finns även investeringsstöd som avser nyproduktion och ombyggnad och där miljöhänsyn är ett krav för att få ta del av stöden. Dessa stöd gäller hyres- bostäder i områden med bostadsbrist samt mindre hyresbostäder och studentbostä- der i tillväxtområden med bostadsbrist. Länsstyrelsen beslutar om stöd i samtliga fallen.
Det finns möjlighet att få skattereduktion för vissa miljöförbättrande installa- tioner (Miljö-ROT) för permanentbostäder i småhus, dels om man bygger ett nytt småhus och installerar ett biobränsleeldat uppvärmningssystem, dels om man in- stallerar energieffektiva fönster i befintliga småhus. Installationen skall göras mel- lan den 1 januari 2004 och den 31 december 2006. Utgiften måste överstiga 10 000 kronor och skatten kan reduceras med högst 15 000 kronor för installation av biobränsle eldat uppvärmningssystem och 10 000 kronor för installation av energieffektiva fönster.
Regeringen har också beslutat återinföra s.k. ROT-avdrag, dvs. avdrag för repa- ration, ombyggnad och tillbyggnad, för perioden april 2004 till juni 2005. Denna
112
tidsbegränsade skattereduktion för byggnadsarbete gäller ägare till småhus, bo- stadsrätter och hyreshus. För dessa avdrag finns det inte några krav kopplade till renare produktion eller effektivare teknik.
En särskild skattestimulans för källsortering i flerbostadshus och för miljöinve- steringar i offentliga lokaler föreslås också börja gälla i 18 månader från januari 2005 och har beslutats enligt vårpropositionen 2004. I budgetpropositionen för år 2005 föreslås avdragen gälla i två år. Förslagen är anmälda till Europeiska kom- missionen. Miljödepartementet utarbetar hösten 2004 en förordning som rör käll- sorteringen. Stimulansen för miljöinvesteringar i offentliga lokaler riktas till vissa specificerade energibesparande åtgärder och konvertering till förnyelsebar energi.
Staten ger även bidrag till kommunal energirådgivning, vars främsta uppgift är att ge oberoende råd till konsumenter i energifrågor. Prioriteringen ska ligga på arbete för en effektivare energianvändning. Energirådgivarna bör också ha kompe- tens att väga in andra aspekter än energianvändning vid rådgivningen. Det kan vara exempelvis inomhusmiljöfrågor som är nära kopplade till energianvändningen, eller frågor som har betydelse för miljökvalitetsmålen.
Det nuvarande sättet att ta ut fastighetsskatt ger inte incitament till miljöinve- steringar. Miljömålsrådet anger i utvärderingen av Sveriges miljömål år 2004 att fastighetsskatten bör anpassas så att åtgärder för energieffektivisering inte leder till ökad fastighetsskatt, alternativt kompletteras med andra styrmedel till stöd för åtgärder som leder till effektivare energianvändning. Inom Bygga-Bo-dialogen har miljöklassificering av byggnader och skattesatts som differentieras med hänsyn till miljöklassen (jämför den EU-gemensamma klassificeringen av vitvaror) förts fram som ett sätt att driva på miljöinvesteringar i byggnader. Regeringen har i Bygga- Bo-överenskommelsen åtagit sig att verka för att se över möjligheterna att med hänsyn till sådan miljöklassificering verka för sådana incitament som främjar mil- jöinvesteringar i den byggda miljön.
I flerfamiljshus är det endast i mycket få fall som värmen mäts individuellt för varje lägenhet. Detta har tidigare varit en dyr åtgärd, men teknikutvecklingen som pågår kan komma att ändra på detta. Försök som gjorts visar på att energianvänd- ningen för värme kan minska med 20-30 %.
Miljöbalken, kväveoxidavgift, mm
Villkor på utsläpp i tillstånd enligt miljöbalken och ekonomiska styrmedel som exempelvis kväveoxidavgiften ger incitament för företag att investera i renare pro- duktion. Detta framgår bland annat av en utvärdering av kväveoxidavgiften.113
Andra typer av incitament
Alternativa metoder för att finansiera miljörelaterade projekt förekommer i andra länder, vilket skulle kunna vara av intresse att studera vidare för svenska förhållan- den. Exempel på det är några av de program som administreras av den holländska myndigheten SenterNovem. Investerare och sparare i ”The Green Funds Scheme” erhåller en skattemässig fördel i form av att de betalar lägre skatter, vilket gör att
113
den finansiella sektorn stimuleras att i högre utsträckning våga finansiera miljörela- terade projekt. I programmen ”Free depreciation of Environmental Investments Measure” (VAMIL) och ”Environmental Investments Relief Scheme” (MIA) er- bjuds skattefördelar för investeringar i miljövänliga processer och produkter genom att företagen själva får besluta om när en investering skall skrivas av.