för konsumentupplysning
”I lämpliga fall och på frivillig grundval utveckla och införa effektiva, transparen- ta, kontrollerbara, icke-vilseledande och ickediskriminerande verktyg för konsu- mentupplysning för att ge information om hållbar konsumtion och produktion, bland annat om aspekter som rör människors hälsa och säkerhet. Dessa verktyg bör inte användas som förtäckta handelshinder.”84
Aktiviteter för att höja medvetenheten om vikten av hållbara produktions- och konsumtionsmönster hos olika målgrupper, inte minst ungdomar, genomförs i Sve- rige av en rad olika aktörer. Det gäller såväl olika ideella organisationer som olika offentliga aktörer som t.ex. kommuner, myndigheter. Exempel på några större frivilliga organisationer är Svenska Naturskyddsföreningen, Miljöförbundet Jor- dens Vänner, Håll Sverige Rent, Rättvisemärkt, Greenpeace, SwedWatch, Fair Trade Center och WWF. Dessa bedriver ett aktivt informationsarbete, dels bland sina medlemmar, men även med insatser riktade mot allmänheten eller mer specifi- ka målgrupper.
Kunskap och tillgång till god information är en nödvändig förutsättning för att kunna fatta bra beslut. En allmän miljöinformation har oftast en relativt liten inver- kan på beteendet. Men forskning har visat att informationen kan bli mer effektiv om den ges i den situation och under de förhållanden där handlingen ska utföras, samtidigt som det är lätt för individen att få återkoppling på den utförda handling- en. Att skapa incitament för att uppnå ett beteende skulle troligen öka den önskade handlingen. 85
Det finns ingen självklar avgränsning för vad som kan betraktas som verktyg för hållbarhetsrelaterad konsumentupplysning. I denna redovisning som gäller förhållandena i Sverige tas tre kategorier upp: produktmärkning, produkttestning och webbtjänster. Miljömärkningen är ett viktigt verktyg. De organisationer som driver miljömärkningssystem bedriver även informationssatsningar om miljömärk-
84
Genomförandeplanen Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling, Skr. 2002/03:29, kap. III:15 e
85
ningens betydelse för hållbara produktions- och konsumtionsmönster. (Se vidare avsnitt 3.4 om miljömärkning).
Myndigheters arbete med information
Konsumentverket har ett generellt uppdrag att stimulera hushållen till att styra mot hållbara konsumtionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Inom ramen för sitt sektorsansvar för miljö ska Konsumentverket hjälpa hushållen att bidra till att de nationella miljömålen upp- nås. Konsumentverket har en välbesökt och uppskattad webbplats som innehåller information och vägledning om hållbara konsumtionsmönster.
Bland mer specifika insatser kan nämnas att verket under våren 2004 arrange- rade en internationell konferens, Greencom, om miljökommunikation som styrme- del för beteendeförändringar. Konsumentverket har även under en treårsperiod (2002-2004) arbetat aktivt för att främja konsumtionen av ekologiska livsmedel.
Information som styrmedel inom t.ex. energiområdet är en viktig del av Ener- gimyndighetens verksamhet. Även Boverket bedriver information inom området.
Naturvårdsverket har bland annat arbetat med information med energianknyt- ning via det nyligen avslutat klimatinformationsprojekt. Naturvårdsverket är också ansvarig för den så kallade klimatkampanjen.
Kemikalieinspektionen har information om kemikalier särskilt riktat till kon- sumenter på sin hemsida. Märkning av varors innehåll av kemikalier är en brist i dagsläget. De varor som inte är miljömärkta kan konsumenten inte bedöma om de innehåller miljöskadliga ämnen eller ej.
Produkttestning
Genom att inkludera miljö- och andra hållbarhetsparametrar vid testning av kon- sumentprodukter kan man uppnå effekter i dubbla led, dels får konsumenterna hållbarhetsaspekten som en faktor att grunda sitt köp på. Dels kan det öka motiva- tionen för producenterna att ta ökad hänsyn i produktutformningen. Den största aktören i Sverige som arbetar med produkttestning som verktyg, där hållbarhets- prestanda är en viktig faktor, är Konsumentverket. Verket har ett eget testlaborato- rium, men köper också in tester från andra utförare. Spridandet av resultaten sker genom tidskriften Råd & Rön samt Konsumentverkets och Råd & Röns webbplat- ser. Andra aktörer arbetar bl.a. med att sprida sina resultat via massmedia.
Webbtjänster och webbinformation
Webbtjänster kan betraktas som ett verktyg när de erbjuder mer ”aktiva” funktioner än bara information på enkla webbsidor. Nedan ges några exempel på sådana webbtjänster samt webbinformation som kan vägleda konsumenten i olika valsitua- tioner, utan några anspråk på att ha fått med alla.
• Energikalkylen86
är en kalkyltjänst för dem som bor i småhus. Den hjälper användaren att se vad olika åtgärder för att spara energi och vad ett byte av uppvärmningssystem innebär för hushållets ekonomi och för miljön.
86
• Miljömätaren87
hjälper konsumenten att se hur man kan minska sin påver- kan på miljön, på olika sätt. Det handlar om hur man bor, äter och reser Miljömätaren tar upp boende, mat och resor. Det är till största del utsläp- pen av koldioxid som Miljömätaren räknar på. När det gäller mat tas även hänsyn till annan påverkan på miljön. Diskussioner har förts om hur man kan få in fler aspekter av hushållens miljöpåverkan, t.ex. kemikalier. • I Köpguiden88 finner man olika fakta som behövs inför köpet av ett antal
olika produkttyper, främst hushållsapparater. I guiden finns ungefärliga priser, värdefulla expertråd och uppgifter om energiförbrukning och andra miljöfakta, så att man kan välja miljömedvetet.
• Etikbarometern89
gör det möjligt att jämföra företag ur ett etiskt perspek-
tiv. I enkla tabeller kan man jämföra de olika företagen och läsa vad de borde göra. Det finns även ”komihåglappar” att ta med när man handlar som berättar vad man kan göra för att påverka företagen.
• Med hjälp av Nybilsguiden och begbilguiden90
kan konsumenten jämföra bilar bl.a. utifrån bränsleförbrukning och miljöklass, samt sortera ut bilar som drivs på alternativa drivmedel.
• I Ekokalkylen91
kan konsumenten räkna och jämföra vad kostnaderna blir för att gå över till att handla ekologisk mat, beroende på vilka varor man väljer att köpa.
• Genom Budgetkalkylen92
kan konsumenten få en helhetsbild av var hushål- lets pengar tar vägen. Det ger en möjlighet att planera, prioritera och göra förändringar.
• Handla Miljövänligt är det samlade begreppet på Naturskyddsföreningens arbete kring frågor som rör konsumtion och miljö. På deras hemsida kan konsumenter lätt hitta tips på hur de kan bete sig miljövänligt och hur de kan välja mer miljövänliga alternativ. Organisationen står bland annat bak- om miljömärkningen BRA MILJÖVAL.
• Rättvisemärkt är en etisk och social märkning med fokus på mänskliga rät- tigheter. På föreningens hemsida kan konsumenter hitta en förteckning över de produkter som är rättvisemärkta samt vart de kan hitta dessa pro- dukter.
• Sveriges Konsumentråd driver många projekt i syfte att öka konsument- makten och att beslutfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt, alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Även i deras hemsida kan konsumenter hitta allmännyttig information.
87 www.miljomataren.konsumentverket.se 88 www.kopguiden.konsumentverket.se 89 www.fairtradecenter.se/etikbarometern 90 www.bilar.konsumentverket.se 91 www.ekokalkylen.konsumentverket.se 92 www.budgetkalkylen.konsumentverket.se/