Nedan finns en sammanställning över de åtgärdsförslag som läggs i denna utred- ning. Många är framförda i andra sammanhang eller utgör en vidareutveckling av tidigare förslag. Dessa förslag är inte heltäckande för området hållbar produktion och konsumtion.
Staten som föredöme
• Ägardirektiv till statligt kontrollerade företag bör tydligare utformas så att målen för en hållbar utveckling och därmed hållbar produktion och konsumtion främjas.
• Det bör göras utvärderingar av hur statliga myndigheter och bolag agerar i olika sammanhang som t.ex. ägare, förvaltare, upphandlare vad gäller såväl miljöaspekter som etiska och ekonomiska aspekter. I utvärderingarna bör även ingå förslag på förbättringar. En viktig roll i sammanhanget skulle Statskontoret kunna ha.
• Den miljöanpassade offentliga upphandlingen behöver ytterligare stödjas och utvecklas genom bland annat följande åtgärder:
o Komplettera Lagen om Offentlig Upphandling med en skyldighet för i första hand statliga myndigheter att ställa relevanta miljökrav vid upphandling.
o Ge Miljöstyrningsrådets verksamhet långsiktigt stöd och resurser för att försäkra kontinuitet.
o Ge i uppdrag åt Statskontoret att främja miljöanpassning av de statliga ramavta- len.
o Ge Nämnden för Offentlig Upphandling ett tydligt mandat, instruktioner och re- surser för att främja arbetet med miljöanpassad upphandling.
o Utarbeta en nationell handlingsplan för offentlig upphandling i enlighet med EU- kommissionens rekommendationer och tydliggöra hur ansvaret för detta ska för- delas.
o Ge fortsatt stöd och resurser till utbildnings- och informationsinsatser inom miljö- anpassad offentlig upphandling.
Styrmedel och verktyg
• Regeringen bör fortsätta att verka för internalisering av miljökost- nader samt skapa ytterligare incitament att producera och konsume- ra hållbart utifrån ett livscykelperspektiv, bland annat avseende föl- jande. Internationell samsyn är viktig i sammanhanget.
o Ekonomiska incitament bör utvecklas som stimulerar till ökad hänsyn till produkters miljöpåverkan i alla livscykelfaser vid utformning och tillverkning av produkter. Bland annat bör ökad hänsyn tas till att minska farligheten och mängden avfall samt att underlätta för en miljömässigt bra avfallshantering.
o Möjligheten att införa skatt på råvaror och farliga ämnen bör närmare utredas.
o För att nå det långsiktiga klimatmålet behövs det en fortsatt och ökad användning av ekonomiska styrmedel.
o Fortsatta insatser för teknikutveckling med inriktning på håll- bar produktion och konsumtion bör stödjas framöver, som t.ex. det föreslagna centrat för miljöteknikutveckling samt att skapa ytterligare incitament som främjar miljöinvesteringar i den byggda miljön.
o För att understödja det lokala klimatarbetet (och därmed inve- steringar i hållbara energilösningar) bör det statliga stödet till klimatinvesteringsprogram förlängas till år 2008.
o En översyn av de ekonomiska instrumentens styrande effekt bör genomföras i syfte att åstadkomma en bättre styrning mot hållbar produktion och konsumtion. En tydligare åtskillnad bör göras mellan fiskala och miljöstyrande skatter. Detta kan utföras av Naturvårdsverket i samverkan med berörda aktörer.
• Forskningsorganisationerna bör få tydligare instruktioner att stärka tvärvetenskapliga ansatser och forskning vad gäller förhållanden mellan de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling.
• Högskolorna bör arbeta vidare med att integrera aspekter på miljö och hållbarhet i olika typer av utbildningar som t.ex. för ekonomer, tekniker och designers. Högskolorna bör åläggas att årligen rappor- tera utvecklingen inom detta område i samband med rapportering om hur miljöledningsarbetet bedrivs.
• Myndigheten för skolutveckling och Skolverket bör fortsätta sitt ar- bete med tvärvetenskaplig undervisning inriktad på hållbarhet i samarbete med andra berörda myndigheter. I detta arbete behöver möjligheterna förbättras att stödja lärare och personal i förskola, skola och vuxenutbildning genom kompetensutveckling.
• Ett fortsatt stöd till utveckling av stödformer för att stimulera förny- bara bränslen bör ske.
Indikatorer eller andra uppföljningsmått
• I det fortsatta arbetet mot hållbar utveckling bör hållbar produktion och konsumtion få ett särskilt fokus. Det bör t.ex. i samband med vidareutvecklingen av de svenska hållbarhetsindikatorerna göras en analys av vilka befintliga indikatorer som kan användas för att bely- sa produktions- och konsumtionsmönster i Sverige och om det finns behov av ytterligare indikatorer. I det framtida arbetet bör även be-
lysas vår konsumtion av produkter tillverkade i andra länder. SCB tillsammans med berörda myndigheter bör ha en viktig roll i detta. • Sverige bör driva linjen att, decoupling i absoluta termer skall vara
målet när denna fråga diskuteras inom ramen för olika processer, t.ex. den tematiska strategin om hållbar användning av naturresur- ser, i EU.
Grundläggande förutsättningar
• Det bör utredas hur energieffektiviseringstakten i Sverige kan ökas för att på lång sikt resultera i minskad energianvändning. Detta bör ske i samverkan mellan Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Bo- verket med flera.
• Sverige bör verka för att miljöregler blir jämställda med handelsreg- ler på internationell nivå. Kommerskollegium bör ha en viktig roll i detta.
• Sverige bör verka för en revidering av målformuleringarna i EU: s gemensamma jordbrukspolitik så att miljömål, mål om landsbygds- utveckling liksomkonsumentnytta samt påverkan på den globala ut- vecklingen i ökad omfattning styrpolitikens utformning.
• Sverige bör fortsätta att driva på utvecklingen i syfte att minimera betydande negativa effekter på människors hälsa och miljön, bl a genom att främja ratificering och genomförande av internationella rättsakter och strategier om kemikalier och farligt avfall.
• Sverige bör vara drivande i förhandlingsarbetet om en global kemi- kaliestrategi. En utvärdering bör göras i förhållande till hållbara konsumtions- och produktionsmönster när förhandlingarna är avslu- tade 2005/6.
• Ökad delaktighet behöver skapas för medborgare och andra berörda att delta i arbetet med hållbar produktion och konsumtion. I detta arbete bör erfarenheterna från Agenda 21 och det lokala miljöarbetet tas tillvara bl.a. inom ramen för Forumet för Hållbar Utveckling.
Pågående eller planerade insatser
Det finns också flera pågående eller planerade insatser som har stor betydelse för arbetet för en hållbar produktion och konsumtion, bland annat på Naturvårdsverket. Bland dessa kan nämnas:
• Naturvårdsverket fortsätter i samarbete med berörda aktörer sitt på- gående arbete med att utveckla och driva på såväl den integrerade
produktpolitiken som processen för hållbar utveckling både natio- nellt och internationellt.
• Naturvårdsverket avser att i enlighet med sitt regeringsuppdrag ar- beta för att förbättra miljöinformationen längs produktkedjan. • Naturvårdsverket avser att i samarbete med berörda aktörer göra en
utvärdering för att identifiera problem och möjligheter för att bättre koordinera och utveckla olika styrmedel relaterade till hållbar pro- duktion och konsumtion.
• Naturvårdsverket avser att bl.a. genom tillsynsvägledning ytterligare utveckla livscykelperspektivet vid tillämpning av miljöbalken.
Detaljerade förslag inom kemikalieområdet inriktade på att minska riskerna med tungmetaller
Det finns ett stort antal detaljerade förslag inom kemikalieområdet. Här presenteras ett antal inriktade på att minska riskerna med tungmetaller.
• Sverige bör driva att år 2005 finns ett UNEP program för begräns- ning av kvicksilverutsläpp och kvicksilveranvändning globalt. • Sverige bör driva att år 2006 finns kvicksilver med på Rotterdam-
konventionens lista över ämnen som omfattas av informationskrav. • Sverige bör driva att år 2007 finns ett reviderat tungmetallprotokoll
baserat på kritisk belastning (Konventionen om långväga transporte- rade luftföroreningar).
• Sverige bör driva att år 2010 användningen av kvicksilver i nypro- ducerade varor så långt möjligt är avvecklade inom EU genom för- bud, auktorisationskrav (REACH) eller andra insatser.
• Om den EU-gemensamma strategin inte kommer att omfatta förslag till utförselbegränsningar för kvicksilver från EU-länder, bör frågan om utförsel av naturligt förekommande kvicksilver i malmkoncent- rat från Sverige särskilt utredas.
• Sverige bör driva att EU-kommissionen inför en samordnad åtgärds- strategi för kadmium. Denna bör även omfatta användningsområden av kadmium som inte utretts i riskreduktionsstrategin inom pro- grammet för Existerande ämnen.
• Sverige bör i REACH-förhandlingarna verka för att kadmium om- fattas av auktorisationskrav inom REACH-systemet (utöver de kadmiumföreningar som är klassade som CMR och därmed ingår automatiskt) som ett komplement till förbud och begränsningar i en- skilda direktiv.
• Sverige bör inom EU och LRTAP driva att utsläpp av kadmium i samband med energiproduktion, främst vid kolförbränning, bör be-
gränsas. Detta kan bland annat ske med krav om effektivare re- ningsteknik.
• Sverige bör fortsätta driva att användningen av kadmium i batterier och ackumulatorer begränsas inom EU.
• Sverige bör driva att användningen av kadmium i nyproducerade va- ror så långt det är möjligt avvecklas inom EU genom förbud, aukto- risationskrav eller andra insatser och att detta ska vara verklighet år 2010.
• Sverige bör fortsätta att aktivt driva blyfrågorna i t.ex. Begräns- nings-, ELV-, RoHS- och WEEE- direktiven för att få tillstånd re- gleringar av användning av bly i varor för att motverka att använd- ningen av bly leder till risk för skador på människors hälsa och/eller spridning av bly i den yttre miljön.
• Sverige bör bevaka och fortsätta ge bidrag till arbetet med översy- nen av batteridirektivet så att de kommande EU-gemensamma in- samlings- och återvinningsmålen för blybatterier till bilar harmoni- serar med de nuvarande höga nivåerna i Sverige samt verka för en teknisk utveckling av alternativ till blybatterier.
• Sverige bör verka för att bly inom användningsområden där det inte finns några alternativ återvinns/återanvänds i största möjliga ut- sträckning.
• Sverige bör fortsätta att aktivt driva frågan om minskade utsläpp av bly i direktiv som exempelvis IPPC-direktivet.
• Sverige bör verka för att vattenkvalitetsstandarden för bly, vilken ska fastställas inom EU:s ramdirektiv för vatten, blir förenlig med det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
• Sverige bör fortsätta att bidra till utvecklingen av konceptet för kri- tisk belastning av bly på skogsmark inom LRTAP:s tungmetallpro- tokoll.