• No results found

Styrmedel för att ändra kurs på transportsektorn

Sverige har under flera decennier arbetat med att miljöanpassa transportsektorn. Stora framgångar har nåtts, även om utmaningarna fortfarande är stora. Den snabba transporttillväxten har ofta utraderat specifika förbättringar. I Sverige finns på transportområdet en rad styrmedel med miljöfokus exempelvis:

• Miljökvalitetsnormerna med åtgärdsprogram. • Tekniska krav såsom avgas-, bränsle- och bullerkrav.

• Ekonomiska styrmedel bl.a. koldioxid-, trängsel-, energi-, fordons-, och kilometerskatt, differentierade farledsavgifter för sjöfarten (sva- vel) och differentierade landningsavgifter för flyget (NOx och bul- ler).

• Kampanjer som påverkar beteendet bl.a. ”I Stan utan min bil” och ”Europeiska mobilitetsveckan”, Vägverkets projekt ”Hållbart resan- de – Sparsam körning” samt ”Mobility Management”232.

• Infrastrukturinvesteringar bl.a. vägar, järnvägar, cykelinfrastruktur. • Generella styrmedel såsom LIP och KLIMP.

Under 2004 har flera större utvärderingar gjorts, där det lämnas förslag till nya styrmedel inom transportsektorn. Dessa har givits ut av Miljömålsrådet, Natur- vårdsverket och Energimyndigheten samt Vägverket. Naturvårdsverket och Ener- gimyndigheten har under året haft regeringens uppdrag att utarbeta ett underlag inför den första utvärderingen av det svenska klimatarbetet den s.k. kontrollstation 2004233. Parallellt med detta uppdrag, har Naturvårdsverket genomfört ett reger- ingsuppdrag om fortsatt grön skatteväxling234. Flera av de förslag till styrmedel beträffande strategin för effektivare energianvändning och transporter som lämnas i rapporten återfinns också i uppdraget om kontrollstation 2004.

I den svenska klimatstrategin är utvecklingen inom transportsektorn avgörande. I prognosarbetet med uppdraget Kontrollstation 2004, ser man att transportsektorn är kritisk för att nå framtida mål. Flera åtgärder som rör transportsektorn föreslås:

• Inför koldioxiddifferentierad fordonsskatt för personbilar

• Värdera förmånen av fritt drivmedel för förmånsbil till en faktor 1,8 av marknadspriset istället för nuvarande 1,2

• Inför marginalkostnadsbaserad kilometerskatt för lastbilar • Höjd energiskatt på motorbränslen (bensin, diesel)

• Höjd koldioxidskatt i branscher utanför den handlande sektorn som har nedsättning av skatten.

232

Detta koncept bygger på en helhetssyn av åtgärder som syftar till att påverka efterfrågan av trans- porter och effektivisera användandet av infrastrukturen. Bilpooler, distansarbete etc är exempel på åtgärder.

233

Energimyndigheten och Naturvårdsverket (2004), Rapport Energimyndigheten ET 31:2004

234

Miljömålsrådet235 har i sin senaste fördjupade utvärdering föreslagit en rad åt- gärder på transportområdet bl.a.

• Koldioxiddifferentierade fordons- eller försäljningsskatter. • Fordonsskatten för tunga bilar med låga utsläpp bör sänkas. • Utveckling av kraven för offentlig upphandling av godstransporter,

arbetsmaskiner och entreprenadarbeten.

• Stimulera till förtida introduktion av arbetsmaskiner med låga ut- släpp. Differentierade farledsavgifter. Skapa ett lagrum som möjlig- gör miljöstyrande avgifter i tätorter.

Vägverket har på regeringens uppdrag tagit fram en ambitiös klimatstrategi för vägtransportsektorn, där det visas att det går att nå klimatmålen236. Det betonas att det finns ingen enskild åtgärd som löser alla problem, utan att det krävs en rad olika åtgärder på olika plan. Av strategin framgår att potentialen varierar kraftigt mellan olika åtgärder och styrmedel. Dessa behöver koordineras och kombineras, och användas i paket, så att t.ex. åtgärder som dämpar ökningen av privatbilismen, kompletteras med utbyggd kollektivtrafik. Några relevanta åtgärder att kombinera är exempelvis:

• skatter och avgifter som styr mot effektivare transporter • lägre hastigheter

• effektivare fordon

• fysiska resor ersätts med virtuella

Det är viktigt att Vägverkets klimatstrategi får uppföljare från de övriga sekto- rerna, och kopplas samman till en helhet.

Transportsektorn är en avgörande sektor för att nå en hållbar utveckling. För- ändringar inom produktionen och konsumtionen av transporter måste komma till stånd. Vi behöver därför ständigt utvärdera utvecklingen inom transportområdet och justera åtgärder och styrmedel för att nå de uppsatta målen. Det gäller att skapa synergieffekter mellan olika mål. Exempelvis vad avser åtgärder som minskar koldioxidutsläppen, bidrar dessa åtgärder ofta till minskningar även av andra ut- släpp. Eventuella kostnader för att nå klimatmålen bör slås ut över flera mål. Vår kunskap om synergieffekter är i många sammanhang begränsad, och bör utvecklas.

Det behövs också en bättre helhetssyn över hur transportsektorn skall bidra till att nå bl.a. miljömålen. I regeringens proposition 1997/98:56 framhölls bl.a. bety- delsen av att stärka samverkan mellan olika transportmedel och trafikslag. Det angavs att sektorstänkandet måste överges till förmån för samverkan mellan trafik- slagen.237

Flera olika förslag till hur arbetet på transportområdet kan vidareutvecklas, har lämnats i de ovan nämnda större utvärderingar som skett under 2004. Det är viktigt att dessa förslag nu tas om hand och genomförs.

235 Miljömålsrådet (2004) 236 Vägverket (2004), Rapport 2004:102 237 Regeringens proposition 1997/98:56, s.35

10 Förebygga och minimera

avfall och maximera

återvinning

”Med offentliga myndigheters och alla intressenters medverkan förebygga och minimera avfall och maximera återanvändning, återvinning och användning av mil- jövänliga alternativa material för att minimera negativa miljöeffekter och bidra till en effektivare resursanvändning, med hjälp av finansiellt, tekniskt och annat bi- stånd till utvecklingsländerna. Detta inbegriper insatser på alla nivåer för att

a) utveckla avfallshanteringssystem, varvid förebyggande, minimering, återan- vändning och återvinning av avfall skall ha högsta prioritet, utveckla miljövänliga anläggningar för omhändertagande av avfall, inbegripet teknik för att ta tillvara energin i avfall, samt uppmuntra småskaliga initiativ för avfallsåtervinning som bi- drar till avfallshanteringen i städer och på landsbygden och skapar inkomstgenere- rande möjligheter, med internationellt stöd till utvecklingsländerna, b) främja före- byggande och minimering av avfall genom att uppmuntra produktion av konsum- tionsvaror som kan återanvändas och biologiskt nedbrytbara produkter samt ut- veckla den infrastruktur som krävs.”238

Förslag

• Åtgärder framöver behöver i högre grad inriktas mot att utformning- en och tillverkningen av produkterna i större utsträckning tar hänsyn till att minska farligheten och mängden avfall samt underlättar för en miljömässigt bra avfallshantering.

Det avfall som uppkommer är en direkt följd av vår konsumtion och produktion. Att förändra våra konsumtions- och produktionsmönster kräver stora omställningar (se vidare kapitel 2 och 12) och möjligheterna till detta via åtgärder i avfallsledet är begränsade, framför allt avseende konsumtionen.

Att förebygga och minimera mängden avfall och farligheten i avfallet som uppkommer kräver framförallt åtgärder som påverkar själva utformningen och tillverkningen av produkterna, så kallade förebyggande åtgärder. Att säkerställa att det avfall som uppkommit omhändertas på ett så hållbart sätt som möjligt, t ex genom att maximera återvinningen, kräver åtgärder riktade mot både avfallshanter- ingen och själva utformningen och tillverkningen av produkterna. De åtgärder som vidtagits hittills i Sverige har framför allt varit inriktade mot hanteringen av upp- kommet avfall. Åtgärder framöver behöver i högre grad inriktas mot att utformning och tillverkning av produkterna i större utsträckning tar hänsyn till att minska far- ligheten och mängden avfall, samt att underlätta för ett miljömässigt bra omhänder-

238

Genomförandeplanen Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling, Skr. 2002/03:29, kap. III:22.

tagande av avfallet. Såväl avfall som uppstår vid tillverkning som produkterna som avfall åsyftas.

Avfallshanteringen i Sverige styrs i hög grad av miljökvalitetsmålen och miljö- balken tillsammans med strategier inom EU och nationellt. Miljöbalken och dess bestämmelser anger hur olika verksamheter respektive hur avfallshanteringen ska bedrivas så att miljöpåverkan begränsas och resurshushållningen ökar. Betydelse- fulla miljökvalitetsmål är framför allt God bebyggd miljö, men även Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Under dessa mål finns en rad delmål som bland annat anger att deponeringen ska minska och återvinningen ska öka samt att an- vändningen av oönskade ämnen ska upphöra. Vägledande är också strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp.

Utvecklingen mot en ekologiskt hållbar avfallshantering bör ske enligt följande fyra riktlinjer239:

• förebyggande arbete för att minska mängden avfall och avfallets far- lighet,

• avgiftning av kretsloppet, • resurshushållning,

• låg miljöpåverkan från avfallshantering.