” genom frivilliga initiativ som miljöledningssystem, uppförandekoder, certifie- ring och offentlig rapportering av miljömässiga och sociala frågor förbättra sin verksamhet i socialt och miljömässigt hänseende, och i detta sammanhang ta hänsyn till initiativ som Internationella standardiseringsorganisationens standarder, GRI: s (Global Reporting Initiative) riktlinjer om hållbarhetsrapporter samt princip 11 i Riodeklarationen om miljö och utveckling.”127
Uppförandekoder, GRI, mm
I Sverige finns, liksom i flertalet andra nationer där demokrati och föreningsfrihet har en lång historia, ett regelsystem baserat på lagar, förordningar och avtal för att säkra en så god och säker miljö som möjligt. Dessa regelsystem reglerar ordningen för företag i Sverige, bland annat miljöbalken och dess regler för produktionsan- läggningar.
Det finns en begränsning för de nationella regelsystemen eftersom de enbart reglerar verksamheter inom den egna nationsgränsen. Det har därför funnits anled- ning att utveckla regler för transnationella företags verksamhet i andra länder, så- som konventioner och uppförandekoder. Bland dessa kan nämnas OECD: s riktlin- jer128, Internationella Arbetstagarorganisationens (ILO) trepartsdeklaration om principer för multinationella företag och social policy129, Ansvar & Omsorg (Re- sponsible Care), FN: s Global Compact130, EU-kommissionens grönbok om företa-
126
Genomförandeplanen Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling, Skr. 2002/03:29, kap. III:18
127
Ibid. kap. III:18 a
128
Medlemsländerna förbinder sig sedan 1976 att verka i enlighet med riktlinjerna. De åtta riktlinjerna behandlar bland annat miljöfrågor. (Ref: Tove Zetterström (2003), sid. 17)
129
Internationella Arbetstagarorganisationens (ILO) trepartsdeklaration om principer för multinationella företag och social policy, antogs första gången 1977. Uppföljningsmekanismer finns men genomföran- det av deklarationen har hittills varit svagt. (Ref: Tove Zetterström (2003), sid. 17).
130
Ett initiativ som togs av generalsekreteraren Kofi Annan vid World Economic Forum år 1999. Initiati- vet riktar sig till alla de aktörer i det civila samhället som kan bidra till målens genomförande, dvs. natio- nellt och internationellt näringsliv, anställda och arbetstagarorganisationer, andra organisationer i det civila samhället och regeringar. Syftet är att på frivillighetens grund etablera en process av globalt lärande för att fullfölja efterlevnad av de numera tio principerna. Dessa innebär att företag uppmanas att stödja försiktighetsprincipen då miljön kan hotas, att ta egna initiativ för ökat ansvarstagande för miljön och att uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknologi, förutom principer för mänskliga rättigheter, anställningsförhållanden och korruption. Initiativet är inget regelverk och uppföljningsmeka- nismer saknas.
gens sociala ansvar, inbegripet miljömässiga hänsyn131 och Corporate Social Re- sponsibility (CSR)132.
Globalt ansvar är ett försök från den svenska regeringen att svara upp mot de
förväntningar som formulerats från FN, EU och OECD. Arbetet inleddes år 2002 och drivs nu av utrikesdepartementet. Syftet är att stimulera svenska företag att finna praktiska tillämpningar och bland annat att sprida kunskap om och främja globala regelverk. Deltagande företag, för närvarande 15 stycken, rapporterar en gång om året till regeringen. Uppföljningsmekanismer och kontroll av efterlevnad saknas.133
Under de senaste åren har s.k. hållbarhetsredovisningar blivit allt vanligare i Sverige. En hållbarhetsredovisning kan ha många namn, t ex miljöredovisning, social redovisning, CSR-redovisning och ansvarsredovisning. Det är framför allt större företag som publicerar dessa frivilliga hållbarhetsredovisningar som separata trycksaker och på företagens hemsidor. Global Reporting Initiative (GRI) startades 1997 och är ett försök att konkretisera hållbarhetsrapporteringen. De har som upp- drag att utveckla riktlinjer för en global standard om rapportering kring företags ekonomiska, sociala och miljömässiga agerande – såväl internt som externt till andra företag. Initiativet finansieras av FN.134 Närmare 400 företag i 33 länder utgav sådan redovisning förra året enligt GRI.135
Sverige (genom SIS, Swedish Standard Institute) och Brasilien håller ett gemensamt sekretariat i den internationella standardiseringsorganisationens (ISO) arbete att ta fram internationella riktlinjer för "Social Responsibility" (SR). Syftet är att riktlinjerna ska kunna underlätta för myndigheter, företag och andra organisa- tioner att på ett konkret och jämförbart sätt arbeta med frågor som rör socialt och miljömässigt ansvar.
Det läggs idag större ansvar på företagsledningar. Det finns dock ingen statistik som visar på hur utbredningen eller formuleringen av detta ökade ansvarstagande är bland företag i Sverige. Att mäta ansvarstagande är godtyckligt och det finns inget mått utvecklat för det idag.
Frivilligorganisationerna Attac Sverige, Diakonia, Miljöförbundet Jordens Vänner och Svenska Naturskyddsföreningen förespråkar ett globalt ramverk med bindande regler för företagens ansvar.
131
Beslutades år 2001. Huvudtema är vilket socialt ansvar företag ska ta internt, i sina egna länder och internationellt, inbegripet miljöpåverkan och hantering av naturresurser. Det anges att företag bör sträva efter att ta ansvar genom hela leverantörskedjan. Med grönboken som bas föreslog EU-kommissionen år 2002 en gemenskapsstrategi för främjande företagens sociala ansvar (FSA) som innehåller konkreta förslag. Bland förslagen syns ett flerpartsforum på EU-nivå. Resultat och rekommendationer från detta forum presenterades sommaren 2004.
132
Innebär enligt EU-kommissionen att företaget frivilligt tar sociala och miljömässiga hänsyn, utöver vad lagen kräver, i sin verksamhet och sina relationer. Det är ett vidare begrepp än det som avses med ”företagens sociala ansvar”. CSR innefattar en hållbar utveckling (sustainability), företagens ansvar (corporate accountability) och skötsel av företagen (corporate governance).
133
Tove Zetterström (2003), sid. 22
134
Ibid. sid. 20
135
Miljöledningssystem
För närvarande har cirka 3 500 svenska företag certifikat för miljöledningssystem enligt ISO 14001, ett hundratal är registrerade enligt EMAS och cirka 1 500 har miljödiplom. Genom stöd av Nutek och ESF-rådet136 har arbete genomförts att på lokal och regional nivå sprida användningen av miljöledningssystem i företag i syfte att öka konkurrenskraften och företagens miljöprestanda.
Företagens arbete med miljöledningssystem kan ses som frivilligt eftersom det är frivilligt för företagen att införa dem. Marknadsmekanismer styr systemens ut- veckling av dess utbredning. Möjlighet ges både till besparing och förtjänster. Mil- jöbalken kräver genom paragrafen för egenkontroll att företag med miljöpåverkan ska ha grundläggand rutiner m.m. för sitt interna miljöarbete. Egenkontroll kan ses som en variant av miljöledningssystem, dock ett förenklat sådant med fokus på att upprätthålla lagefterlevnad. Detta är ett exempel på att frivilliga styrmedel har beröringspunkter med lagstiftning. Det finns behov av att utveckla synergier mel- lan olika typer av styrmedel där det har förutsättningar att öka miljönytta och kost- nadseffektiviteten.
Hösten 2003 bildades ett nätverk av cirka 20 centrala aktörer på nationell nivå inom miljöledningsområdet i Sverige, däribland myndigheter, branschorgan, en- skilda företag, standardiseringsorgan och forskningsinstitut. Genom sin breda sammansättning och kompetens kan nätverket spela en central roll i miljölednings- arbetet i Sverige och bland annat utnyttjas för att fånga upp idéer och förmedla dem vidare samt vara en katalysator för olika initiativ. Erfarenheter från tio års arbete med miljöledningssystem i näringslivet finns redovisat i en studie.137 Syftet med studien var att identifiera drivkrafter och brister i tillämpningen av dagens miljö- ledningssystem för att identifiera möjligheter till ytterligare utveckling och effekti- visering som medför både förbättrad miljöprestanda och bidrar till konkurrensför- delar och kostnadsbesparingar och därmed stärker företagets ekonomiska ställning. I rapportens slutsatser föreslås följande åtgärder för att förstärka miljöledningssy- stemen:
• förstärkt fokusering på ständig förbättring av miljöprestanda, • tydliggör produktperspektivet och stärk livscykelperspektivet, • stärk de affärsmässiga incitamenten för framsynt miljölednings-
arbete,
• underlätta miljöledningsarbetet för små och medelstora företag, • utveckla modeller för att kompetensutveckla viktiga aktörer,
• utveckla former för att få fram enhetligare kravnivåer vid revisioner, • stärk samverkan mellan aktörer.138
136
Svenska ESF-rådet är den statliga myndighet som sedan år 2000 driver Europeiska Socialfondens program i Sverige.
137
Axelsson, Almgren & Hjelm (2003), Naturvårdsverkets rapport 5304.
138
Nätverket för effektivare miljöledningssystem, se SIS hemsida
Miljöanpassad produktutveckling - ekodesign
Erfarenheter och studier visar att företag som integrerar miljö- och hälsoaspekter i sin produktutveckling kan åstadkomma betydande fördelar och bidra till en hållbar produktion och konsumtion genom minskad påverkan från sina varor och tjänster. Miljöanpassad produktutveckling är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att nå målen med ett hållbart samhälle. Även affärerna utvecklas genom att det ger företagaren möjligheter till ökad lönsamhet, nya kunder och starkare varumärken. Vid kravställan vid konstruktionsbordet kan möjliga förslag och insatser till för- bättringar som leder till minskad miljöbelastning och resursutnyttjande identifieras och hanteras effektivt.
Beroende vilken fas i produktens värdekedja som ger störst miljöbelastning el- ler resursanvändning ges olika möjligheter att påverka dess konstruktion, dvs. välja ekodesign-strategi. Det finns flera verktyg för att välja eko-designstrategi139.
Det finns indikationer på ökande intresse för miljöanpassad produktutveckling, även om det är oklart i exakt vilken omfattning som företag arbetar med miljö i produktrelaterade frågor eller miljöanpassad produktutveckling. Ett ökande antal företag arbetar numera även med frågan inom sitt (miljö)ledningssystem.140
Arbetet med produktrelaterade frågor såväl som andra indirekta miljöaspekter i ett företag, och med integrering av miljöaspekter i produktutvecklingen, kräver ofta kompetens som företag alltför ofta helt eller delvis saknar. Det behövs därför en bred insats av kompetensutveckling i näringslivet riktad till olika målgrupper. På motsvarande sätt behöver kunskapsnivån i ämnet höjas inom högskola och univer- sitet; det rör sig om blivande ledare, inköpare, produktutvecklare etc. Det finns idag en del handböcker och hemsidor med metoder och verktyg för att införa och arbeta med miljöanpassad produktutveckling141. Detta och liknade material måste användas och utvecklas av näringslivet och fler företag måste arbeta efter dessa riktlinjer.
Det är i huvudsak näringslivets och de enskilda företagens ansvar att utveckla området miljöanpassad produktutveckling. Staten kan bidra med att ge förutsätt- ningar vad gäller kunskapsspridning, information och utbildning. Staten kan även skapa ekonomiska incitament för företag att arbeta med eko-design. Hur detta bäst bör ske behöver utredas vidare, eventuellt inom ramen för den av Nutek och VINNOVA föreslagna insatsen för att kraftsamla kring miljödriven näringslivs- och teknikutveckling. Staten kan även bidra till ökad marknadsefterfrågan, bland annat genom offentlig upphandling och teknikupphandling.
139
T ex det s.k. ekodesign-hjulet, se Nutek, Företagarguiden: http://www.nutek.se/content/1/c4/22/91/checklista_ekostrategihjul.pdf
140
Almgren (2004)
141
-UNEP (1997). Ecodesign: a promising approach to sustainable production and consumption. Under ledning av UNEP revideras rapporten av TU Delft i Nederländerna och Internationella miljöinstitutet (IIIEE) vid Lund universitet. (opubl.)
-Nuteks material till små och medelstora företag.
- SIS (2002). ISO/TR 14062 Integrering av miljöaspekter i produktutvecklingen (miljöanpassad produkt- utveckling). SIS, Swedish standars institute.