gislagens andel av energibalansen, bidra till en effektivare energianvändning och främja ett ökat utnyttjande av avancerad energiteknik, inbegripet renare teknik för fossila bränslen,”191
Förslag
• Ett fortsatt stöd till utveckling av stödformer för att stimulera för- nybara bränslen bör ske.
Teknikutveckling - tre strategiska pilotanläggningar
Staten delfinansierar ett stort antal större och mindre utvecklings- och demonstra- tionsprojekt inom ramen för det så kallade långsiktiga programmet i 1997 års ener- gipolitiska beslut192. De största satsningarna är tre strategiska pilotanläggningar som syftar till att demonstrera tre betydelsefulla processer:
• Biodrivmedel - etanol från skogsråvara (Örnsköldsvik) • Biodrivmedel via trycksatt förgasning av biomassa (Värnamo)
190
BFS 2002:19, BBR 10
191
Genomförandeplanen Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling, Skr. 2002/03:29, kap. III: 20 c
192
• El och biodrivmedel via förgasning av svartlut (Piteå)
Projekten har flera gemensamma nämnare; skogsråvara – en svensk specialitet med global potential, hög svensk kompetens genom mångårig forskning och ut- veckling, möjligheter till synergieffekter (eventuellt processintegration) med skogs- industrins processer samt kraftvärme.
I programmet ingick även forsknings- och utvecklingsmedel. Programmet som helhet beskrivs i avsnitt 8.11 och bilaga 2.
Spridning av alternativ energiteknik
Investeringsstöd
Inom 1991 års energipolitiska program ingick bl.a. investeringsstöd till biobränsle- baserad kraftvärme, vindkraft och solvärme. Resultaten finns redovisade i SOU 1995:139193 (se tabell 8.1).
Delområde Anslagna medel, mnkr
Anslagsnivå Resultat, TWh
Biobränslebaserad kraftvärme 1000 25 %, dock högst 4000 kr//kW
1,7 TWh el
Vindkraft 250 25Æ35 % 0,16 TWh el
Solvärme 50 25 % 0,016 TWh värme
Tabell 8.1: 1991 års energipolitiska program
Inom 1997 års energipolitiska program194 ingick bl.a. investeringsstöd till bio- bränslebaserad kraftvärme, vindkraft, småskalig vattenkraft och minskad elan- vändning. Kvantitativa mål definierades för alla investeringsstöd, däremot inte för energieffektivisering. Den särskilda delegationen för energiförsörjning i Sydsverige disponerade 400 miljoner kronor. Resultaten av 1997 års program slutredovisades i en rapport till regeringen195, vilken refereras i prop. 2004/05:1. Mål och måluppfyl- lelse i kvantitativa termer för alla delområden med kvantitativa mål framgår av tabell 8.2. De beräknade effekterna är framräknade med hjälp av uppgifter i ansök- ningarna samt myndighetens beräkningsmodeller. Det är ännu för tidigt att bedöma effekterna med hjälp av driftsdata. Särskilt för kraftvärmen gäller att den fortsätt- ningsvis väntas utnyttjas i högre utsträckning som resultat av elcertifikatsystemet.
193 SOU 1995:139 194 Regeringens proposition 1996/97:84 195
Resultatredovisning av 1997 års energipolitiska åtgärder på kort sikt, m.m. 1 juni, 2004 Dnr 00-04-194; N2002/9082/ESB
Delområde Anslagna medel, mnkr2 Riksdagens mål, TWh Beslutade åtgärder t.o.m. 30/4 2004 1),TWh Minskad elanvändning 1 650 (1 062) 1,50 1,93 Biobränslebaserad kraftvärme 450 (450) 0,75 0,88 Vindkraft 300 (472) 0,50 0,96 Småskalig vattenkraft 1501 (18) 0,25 0,04 Summa 3,00 3,81
Tabell 8.2: Riksdagens mål avseende el-reduktion respektive ny elproduktion och måluppfyllelse för beslutade åtgärder för hela perioden fram till 30 april, 2004 1) Endast åtgärder med kvantitativa mål har medtagits i tabellen. Utöver dessa ingick även åtgärder för effektivare energianvändning och skydd för småskalig elproduktion.
1) Genom senare beslut har dessa medel fått användas även för vindkraft. 2) Slutligt anslagna medel efter omdisponeringar inom parentes.
De statliga investeringsprogrammen LIP och KLIMP är inriktade på bland annat energisektorn. Hittills beviljade 300 miljoner kronor i KLIMP-bidrag beräknas leda till minskade utsläpp med 114 000 ton koldioxid och minskad elanvändning med 71 GWh. Se vidare avsnitt 4.2 för en beskrivning av projekt och resultat.
Elcertifikat
Elcertifikatsystemet trädde i kraft 1 maj, 2003. Systemet kan beskrivas som ett driftsstöd vars belopp bestäms på marknaden, och där stödet betalas av elkunderna i stället för via statsbudgeten. Resultaten av elcertifikatprogrammet har nyligen analyserats196.
Energimyndigheten kan konstatera att elcertifikatsystemet överlag uppfyller de fastlagda målen för systemet, d.v.s. att skapa stabila spelregler, att det ska vara möjligt att internationalisera, att störningar i elmarknadens funktion ska undvikas, att skapa rimliga villkor för befintliga anläggningar, att stimulera teknikutveckling, att stimulera kostnadseffektivitet, att främja nyetablering. I de fall där elcertifikat- systemet inte fungerat tillfredställande kan detta förklaras med att systemet ännu verkat under en för kort tid, alternativt hänföras till övergångslösningar som på förhand satts att bara gälla under en begränsad tid.
Elcertifikatsystemet ger tillräckligt stöd för mindre investeringar. Åtgärder som inte kräver några nyinvesteringar genomförs relativt omgående.
Elcertifikatsystemet har ännu inte lett till några större nyinvesteringar av förny- bar el. Eftersom investeringar tar tid är detta inte något anmärkningsvärt utan helt i linje med det förväntade utfallet. Energimyndigheten anser inte att det finns skäl att betvivla att elcertifikat utgör ett tillräckligt stöd även för nyinvesteringar och att dessa kommer till stånd när möjligheterna till produktionsökningar till låg kostnad är uttömda. Dock är en förutsättning för att nyproduktion kommer tillstånd att aktö- rerna i systemet kan få en rimlig avkastning från stödsystemet under investeringens livslängd. De fem år som återstår av systemets livslängd bedöms inte vara tillräck- ligt för att skapa den långsiktighet och trovärdighet som krävs. För att målet om 10 TWh ny förnybar el till 2010 ska nås krävs således med största sannolikhet att systemets permanentas samt att ambitionsnivå och kvoter fastställs långsiktigt.
196
Energimyndigheten har analyserat många olika komponenter av elcertifikat- systemet i arbetet med översynens etapp 2. Utifrån de slutsatser och rekommenda- tioner som Energimyndigheten kommit fram till kommer det krävas vissa föränd- ringar i elcertifikatsystemet. Energimyndigheten rekommenderar att:
• elcertifikatsystemet permanentas som en bestående del i den svens- ka politiken för ett uthålligt samhälle.
• ambitionsnivå och kvoter sätts så långt fram i tiden att det skapar rimliga investeringsvillkor för aktörerna i systemet.
• kvotplikten för fysiska personer läggs på elleverantörerna. Utform- ningen av kvotplikten för juridiska personer bör inte förändras. • elcertifikatpriset bakas in i elpriset för att ytterligare stärka konsu-
menternas villkor på elcertifikatmarknaden.
Energimyndigheten har i uppdrag att redovisa hur ett gemensamt norskt/svenskt certifikatsystem ska se ut.