”tillhandahålla kapacitetsuppbyggnad och utbildning för att
hjälpa relevanta myndigheter i genomförandet av de initiativ som räknas upp i denna punkt.”168
Förslag
• Det bör göras utvärderingar av hur de statliga myndigheter och bo- lag agerar i olika sammanhang som t.ex. ägare, förvaltare, upphand- lare vad gäller såväl miljöaspekter som etiska och ekonomiska aspekter. I utvärderingarna bör även ingå förslag på förbättringar. En viktig roll i sammanhanget skulle Statskontoret kunna ha.
Förbättrad förvaltning
Regeringen har i sitt förvaltningspolitiska handlingsprogram ”En förvaltning i demokratins tjänst”169 beskrivit regeringens grundläggande värden för en långsiktig utveckling av förvaltningen och de åtgärder som regeringen genomför. Åtgärderna syftar till att skapa organisations-, styr- och ledningsformer inom myndigheterna som ger förutsättningar för att de grundläggande värdena demokrati, rättssäkerhet och effektivitet får genomslag bland myndigheter i hela förvaltningen
Statskontoret har skapat en särskild webbplats170där beskriver man beskriver sitt uppdrag och arbete med att förverkliga regeringens vision om framtidens förvalt- ning som ska sätta medborgare och företag i centrum. Statskontoret har tillsam- mans med myndigheterna, fortsatt arbetet med vägledningar, råd och rekommenda- tioner, utvecklat nya elektroniska tjänster via upphandlingsprocesser, bildat nät- verk/forum etc. för att underlätta, skapa samsyn och minimera kostnaderna för den fortsatta utvecklingen
En ny myndighet ”e-nämnden” inrättades 1 januari, 2004, med syftet att stärka regeringens möjligheter att styra utvecklingen. Inom ramen för det förvaltningspo- litiska utvecklingsarbetet har regeringen även inrättat Statens kvalitets- och kompe- tensråd (KKR) som en stabsmyndighet åt regeringen som utbildar, tar fram riktlin- jer och genomför utvecklingsprojekt för att stödja myndigheterna.
Utbildning om nationella hållbarhetsstrategin och Sveriges politik för global ut- veckling
Nationella strategin för hållbar utveckling och Sveriges politik för global utveck- ling är två områden inom svensk politik som rör hela Regeringskansliet. Därför anordnades en utbildning under hösten 2004 som syftade till att berörda grupper inom respektive departement får kunskap om vad hållbar utveckling och den nya politiken för global utveckling innebär och hur arbetet kommer att bedrivas, såväl nationellt som internationellt. Utbildningens mål är att chefer och handläggare efter
168
Genomförandeplanen Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling, Skr. 2002/03:29, kap. III:19 d
169
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/24556
170
kursen ska ha en god insikt i den svenska strategin för hållbar utveckling ur dess olika perspektiv och vilka krav som en gemensam politik för global utveckling ställer.
Miljöledningssystem i myndigheter
Införandet av miljöledningssystem i myndigheter är en av många insatser som pågår i strävan att bygga ett hållbart samhälle. Miljödepartementet har det över- gripande ansvaret för införandet av miljöledningssystem inom statsförvaltningen och Naturvårdsverket har en sammanhållande roll. Numera har ca 240 myndigheter i uppdrag att införa och upprätthålla ett miljöledningssystem. I myndigheternas uppdrag ingår bl.a. att varje år redovisa miljöledningsarbetet till sina respektive departement med en kopia till Naturvårdsverket. Även samtliga departement om- fattas av kravet att införa miljöledningssystem.
Miljöarbetet ska inriktas på de områden som påverkar miljön mest. När ett miljöledningssystem införs ska myndigheten utföra en miljöutredning och upprätta en miljöpolicy. Därefter sätts mål för miljöarbetet och handlingsplaner upprättas för att nå målen. Integrering av miljöledningssystemet i den ordinarie verksamhe- ten är viktig för det fortlöpande arbetet och ett villkor för att miljöledningsarbetet ska fortleva. Med integrering menas att miljöfrågorna tas upp i anslutning till myn- dighetens ordinarie verksamhet.
För att förankra och integrera miljöledningsarbetet i den ordinarie verksamhe- ten krävs information och utbildning för chefer och annan särskild personal.
Införandet av miljöledningssystem i statliga myndigheter har över lag gått bra. Mellan 80-90 procent av myndigheterna har i dagsläget utfört miljöutredning, an- tagit miljöpolicy och satt upp miljömål. Det är en förbättring jämfört med år 2002.171
Naturvårdsverket redovisade år 2003 en utvärdering av systemet i statliga myndigheter.172 Naturvårdsverket konstaterade då att miljöledningsarbetet fortfa- rande befinner sig i ett utvecklingsskede, men att det ger goda effekter och förtjä- nar att vidmakthållas och vidareutvecklas. Det drar relativt små resurser och passar in i den resultatstyrningsmodell som införts i statsförvaltningen.
Det finns många svårigheter när det gäller att ändra våra beteenden av hur vi konsumerar och producerar. Miljöledningssystem utgör ett verktyg för myndighe- ter att mer indirekt främja hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Miljö- ledningssystem kan vara till hjälp för myndigheter att systematisera och prioritera sitt miljöarbete och det har visat sig att myndigheter med miljöledning faktiskt agerar mer miljöanpassat, i alla fall när det gäller deras direkta miljöpåverkan i form av t.ex. lägre förbrukning av papper och energi.
Staten som föredöme
Naturvårdsverket har tidigare föreslagit173att staten bör utnyttja sin ägarroll och ta tydliga miljö- och etikhänsyn i sina verksamheter som t.ex. i pensionsfonder och i 171 Naturvårdsverket (2004), Rapport 5378 172 Naturvårdsverket (2004), Rapport 5346 173 Naturvårdsverket (2002), Rapport 5225
fastigheter och därmed utgöra ett föredöme i arbetet för hållbar produktion och konsumtion.
För närvarande finns en trend mot att olika typer av etiska fonder ökar starkt174. Det pågår som framgår ovan redan idag mycket arbete med t.ex. införande av mil- jöledningssystem, offentlig upphandling etc. Inom ramen för Samverkansforum för statliga byggherrar och förvaltare planeras en studie över hur deltagarna arbetar med hållbarhet och hur de bidrar till miljökvalitetsmålen.
Det finns dock för närvarande ingen samlad bild över hur långt myndigheter och statliga bolag kommit i sin utveckling mot hållbar produktion och konsumtion som omfattar såväl miljöaspekter som etiska och ekonomiska aspekter. Natur- vårdsverket anser därför att utvärderingar av statliga myndigheter och bolag bör göras med avseende på detta. I utvärderingarna bör även ingå förslag på förbätt- ringar. Statskontoret bör kunna ha en viktig roll i sammanhanget. Se även avsnitt 6.5 om statligt ägande.