”Utforma program för att höja medvetenheten om vikten av hållbara produk- tions- och konsumtionsmönster, i synnerhet bland ungdomar och relevanta be- folkningsgrupper i alla länder, särskilt utvecklade länder, genom bland annat ut- bildning, offentlig information, konsumentinformation, reklam och andra medier, varvid hänsyn skall tas till lokala, nationella och regionala kulturella värderingar.”69
Förslag
• Högskolorna bör arbeta vidare med att integrera aspekter på miljö och hållbarhet i olika typer av utbildningar som t.ex. för ekonomer, tekniker och designers. Högskolorna bör åläggas att årligen rapportera utvecklingen inom detta område i samband med rapportering om hur miljöledningsarbe- tet bedrivs.70
• Myndigheten för skolutveckling och Skolverket bör fortsätta sitt arbete. med tvärvetenskaplig undervisning inriktad på hållbarhet i samarbete med andra berörda myndigheter. I detta arbete behöver möjligheterna att stödja lärare och personal i förskola, skola och vuxenutbildning genom kompe- tensutveckling förbättras.71
Utbildning
Kunskap är en viktig förutsättning för omställningen mot miljöanpassade produk- tions- och konsumtionsmönster. Det saknas idag tillräckliga kunskaper hos såväl
68
Uppdrag till Naturvårdsverket att utveckla information om produkters miljöbelastning, Regeringens beslut 17, M1998/3984/Hm, M2001/1054/Hm, M2004/3860/Hm
69
Genomförandeplanen Johannesburg – FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling, Skr. 2002/03:29, kap. III:15d.
70
Naturvårdsverket (2002), Rapport 5225, s. 11, samt Naturvårdsverket (2004), Rapport 5368, s. 40
71
enskilda personer som yrkesutövare och beslutsfattare för att förstå miljöproble- mens ursprung och konsekvenser. Utbildningsinsatser behövs därför på många håll i samhället. Miljöaspekter bör integreras inom all form av utbildning, från förskola och grundskola, universitet och högskola till specialsektorer såsom upphandling, företagsledning och politiska organ.
Hur lärandet om hållbar utveckling bör utvecklas
För att överbrygga att ekologi enbart förknippas med naturvetenskap måste miljö- undervisningen integreras i utbildningen. Det bör lyftas fram att vår livsstil och ohållbara konsumtionsmönster i allra högsta grad bidrar till miljöförstörelse.72 Det är viktigt att sätta miljöproblemet i ett samhälleligt sammanhang och att förstå hur samhället fungerar och hur det är strukturerat. Värdemässiga och grundläggande konflikter som finns i själva samhällets organisation och bland våra mänskliga aktiviteter bör belysas. Undervisningen bör även ta upp frågeställningar som värde, moral, mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, genus, jämställdhet och etni- citet,73 dvs. utbildningen behöver få ett tydligt hållbarhetsperspektiv.
Utbildning är ett instrument som långsiktigt kan stödja andra instrument, skapa förståelse för ”hårda” styrmedel som lagar och ekonomiska styrmedel och skapa grunden för en ökad efterfrågan på miljöinformation. Utbildningen har också en viktig internationell dimension i kapacitetsuppbyggnaden i Syd och för forsknings- samarbetet mellan Nord och Syd, två områden som fick hög prioritet i Johannes- burg.74
Högskolor och universitet
Miljökurser och miljöprogram kan läsas vid i stort sett alla universitet och högsko- lor i Sverige. Det kan göras på olika sätt och i olika kombinationer av kurser inom och utom utbildningsprogram inom såväl grundstudier som på högre nivå. I Sveri- ge sker även en stor del av utbildningen utanför gymnasie- och högskolorna. Flera av dessa utbildningar fokuserar på rena miljö- och ekologifrågor. Det finns idag även en omfattande kurs- och läromedelsproduktion av undervisningsmaterial för organisationers miljöcertifieringsarbete.75
Ett sätt att följa upp arbetet kan vara att tydligare beskriva arbetet i den ålagda rapporteringen av miljöledningssystemet till sakdepartementen efter anvisning från miljödepartementet vilket även Naturvårdsverket framfört tidigare.76
Hur kan högskolor och universitet utvecklas ytterligare
Det som saknas inom högskolevärlden är integrerade relevanta utbildningar som förmedlar kunskap och träning i hur miljöfrågorna berör andra frågor som t.ex. ekonomi och teknik. Idag kan dessa kunskaper i de flesta fallen förvärvas i kom- pletterande utbildningar som förlänger studietiderna. Den bakomliggande förklar- 72 Bowers (2001) 73 Wickenberg P. (2002) 74 Naturvårdsverket (2004), Rapport 5368, s.40 75 Naturvårdsverket (2002), Rapport 5225, s. 92 76 Naturvårdsverket (2004), Rapport 5368, s.40
ingen tycks enligt en undersökning av Högskoleverket77 vara en organisatorisk konflikt inom högskolorna då införandet av undervisning om hållbar utveckling leder till att traditionella kurser ges mindre undervisningsutrymme och finansiella resurser. Vidare betraktas miljövetenskap och hållbarhet fortfarande som nya äm- nesområden som saknar en lång tradition i den akademiska världen. I undersök- ningen från Högskoleverket konstaterades att högskolorna marknadsför miljöäm- nen och hållbarhetsaspekten i mycket liten utsträckning vilket förklaras med att dessa områden inte betraktas som särskilt viktiga.78
Många utbildningar på universitet och i högskola saknar till stor del inslag av miljöanpassad produktutveckling sin läroplan. Det behövs därför ökade insatser för att sprida kunskapen om miljöanpassad produktutveckling i syfte att öka intresset och viljan att praktisera dem. Målgruppen bör främst vara studenter på teknik - och industridesignutbildningar men även marknads- och företagsekonomiska utbild- ningar bör vara aktuella. Även enskilda företag, konsulter, certifieringsorgan, branschorgan etc. kan utgöra målgrupp för utbildningsinsatser.79 Nutek och Vinno- va har en viktig roll i det sammanhanget.
Genom utbildning, kompetensöverföring och ev. information kan aktörer på fö- retagsnivå nås. Det är viktigt att miljökompetens kopplas ihop med annan kompe- tens inom ett företag. Möjligheterna för mer etablerade former av stöd där aktörer på central nivå kan verka som stöd för detta kan t.ex. ske genomutvecklande av olika former av dialoger. Se vidare kapitel 6.
Även upphandlare och inköpare behöver generellt mer miljökunskaper. Se vi- dare kapitel 7.
Förskolor, skolor och vuxenutbildningar
Förskolor, skolor och vuxenutbildningar har ett tydligt uppdrag att arbeta med hållbar utveckling och som en del av detta, hållbar konsumtion och produktion. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kurs- planer. Sverige har även ingått ett flertal internationella överenskommelser som ytterligare förtydligar detta arbete. I Skolverkets80 utvärdering ”Hållbar utveckling i skolan”81 framgår det att det finns förutsättningar för att processen mot lärande om hållbar utveckling kan öka. Av utvärderingen framgår det att miljö inte kan sägas vara något som generellt i enlighet med styrdokumenten genomsyrar all un- dervisning i skolan däremot är den väl utbredd. Begreppet är bekant men innebör- den tycks på de flesta håll inte ha realiserats i undervisningen.82
Möjligheterna att stödja lärare och personal i förskola, skola och vuxenutbild- ning genom kompetensutveckling behöver därför förbättras. Utvärderingen visar på ett stort behov av kompetensutveckling för verksamma pedagoger och lärarstude-
77 Högskoleverket (2001) 78 Naturvårdsverket (2002), Rapport 5225, s. 93 79 Ibid. sid. 114 80
Skolverket är numera uppdelat i Myndigheten för Skolutveckling respektive Skolverket
81
Skolverket (2002)
82
rande. Även i möten med förskolor, skolor och vuxenutbildningar framförs önske- mål om kompetensutveckling från Myndigheten för skolutveckling.
Myndigheten stödjer lärande om hållbar utveckling på olika sätt. Nedan be- skrivs insatserna mer utförligt.
Utmärkelser
Grön Flagg är ett projekt för miljöcertifiering av skola och förskola. Grön Flagg är den svenska grenen av Eco-Schools, som leds av Foundation for Environmental Education (FEE). I Sverige omfattar miljöcertifieringen personal, barn och ungdo- mar inom förskola, grundskola och gymnasieskola.83 Myndigheten för skolutveck- ling delar ut ”Utmärkelsen förskola/skola/vuxenutbildning för hållbar utveckling”. Det är ett verktyg för förskolor och skolor att systematiskt arbeta med ständiga förbättringar kring frågor som rör hållbar utveckling.
Den Globala skolan och internationellt arbete
I samarbete med SIDA driver Myndigheten för skolutveckling den ”Globala Sko- lan vars huvudsyfte är att bidra till lärandet om globala frågor och hållbar utveck- ling i den svenska skolan. Under hösten 2004 genomförs t.ex. en seminarieserie och kurser kring Den hållbara vardagen.
Myndigheten koordinerar flera internationella skolnätverk bl.a. UNESCO: s Associated Schools Project. Nätverket syftar till att skapa större förståelse mellan människor i olika länder och att sprida lärande exempel på skolutveckling interna- tionellt. Associated Schools arbetar med projekt, vars syfte är att förbereda barn och unga att bättre kunna möta framtida utmaningar i en alltmer komplex värld. I Sverige deltar skolor i utvecklingsarbete inom Baltic Sea Project, World Heritage och Discovering Diversity. Baltic Sea Project startade 1989 med målsättningen att öka miljömedvetenheten och handlingskompetens bland elever och att uppmuntra elever i Östersjöregionen att delta i utvecklandet av ett hållbart samhälle.
Kompetensutveckling och mötesplatser
Myndigheten för Skolutveckling stödjer förskolor, skolor och vuxenutbildningar genom olika kompetensutvecklingsinsatser om hur hållbar utveckling och de tre dimensionerna kan integreras och konkretiseras i undervisningen. Under hösten 2004 kommer resultaten av denna utvecklingsinsats att redovisas i ett stödmaterial som skall spridas till skolorna. Myndigheten arbetar också med att ta fram stödma- terial och att sprida resultatet av aktuell forskning. Under 2004 har en temaskrift, Lärande om hållbar utveckling, tagits fram. Myndigheten tog initiativet till och driver tillsammans med ett fyrtiotal myndigheter och organisationer ett nätverk för att främja lärande om hållbar utveckling.
FN: s decennium för lärande om hållbar utveckling 2005-2014
FN har beslutat (resolution 57/254) att decenniet 2005-2014 ska vara ett decennium för lärande om hållbar utveckling. Den statliga kommittén Utbildning för hållbar
83
utveckling (U2003: 06) har i november 2004 överlämnat sitt betänkande ”Att lära för hållbar utbildning” (SOU 2004:104) den 24 november 2004. I den framhålls lärande och utbildning som avgörande förutsättningar för att mänskligheten skall möta de stora utmaningarna som t.ex. ohållbara konsumtions- och produktions- mönster. Kommittén förslår att en omfattande dialog om utbildning för hållbar utveckling ska genomföras i alla delar av utbildningssystemet. Regeringen bör dessutom ta initiativ till åtgärder som på alla nivåer främjar en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling.