Förslag: Den myndighet som regeringen bestämmer ska fortlöpande fast- ställa vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa särskilda skyldigheter enligt lagen. I sam- band med detta ska marknadernas geografiska omfattning definieras. Vid fastställandet ska hänsyn tas till graden av infrastrukturkonkurrens inom olika områden. Även geografiska kartläggningar av räckvidden för elektro- niska kommunikationsnät som kan erbjuda bredband ska beaktas.
Vid fastställandet ska Europeiska kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader, kommissionens riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden samt, i förekommande fall, Berecs riktlinjer om gemensamma tillvägagångssätt beträffande hur den gränsöverskridande efterfrågan kan mötas, särskilt beaktas.
För gränsöverskridande marknader som fastställts enligt beslut av Euro- peiska kommissionen ska åtgärderna i fråga om marknadsanalys, identifiering av företag med betydande inflytande och åläggande av särskilda skyldigheter beslutas efter samråd med behöriga myndigheter i berörda länder.
Skälen för förslaget
Allmänt om marknadsavgränsning, marknadsanalys, identifiering av företag med betydande marknadsinflytande (SMP) och åläggande av skyldigheter
I artiklarna 63–82 i EU-direktivet finns det bestämmelser om möjligheter att ålägga skyldigheter för företag som fastställts ha ett betydande marknadsinflytande (Significant Market Power, SMP) på en avgränsad marknad. Det grundläggande syftet med bestämmelserna är att åtgärda de konkurrensproblem som kan uppkomma på marknaderna för elektronisk kommunikation och som inte kan hanteras tillfredsställande inom ramen för den allmänna konkurrensrätten. Regleringen bygger på principen om införande av förhandsskyldigheter (ex ante) snarare än ingripande i efterhand mot konstaterade överträdelser (ex post), som är huvudregeln inom den allmänna konkurrensrätten. Se skäl 161 i EU-direktivet och prop. 2002/03:110 s. 108 f.
191 Införande av SMP-skyldigheter för företag förutsätter ett förfarande i
flera led. Förfarandets olika delar regleras i EU-direktivet:
– Avgränsning och fastställande av marknader som kan vara aktuella för förhandsreglering (artikel 63–66).
– Analys av de fastställda marknadernas egenskaper och om det finns skäl att införa förhandsreglering (artikel 67).
– Identifiering av företag med betydande inflytande (artikel 63 och 67). – Åläggande av konkurrensfrämjande skyldigheter (artikel 68–82). Artiklarna 63–82 i EU-direktivet motsvarar, i sin grundläggande struktur, artiklarna 14–16 i ramdirektivet och 8–13b i tillträdesdirektivet. EU- direktivets bestämmelser är dock i flera fall mer detaljerade och tillför olika specialregler och undantagsmöjligheter.
Bestämmelsernas disposition
Artiklarna 14–16 i ramdirektivet om fastställande av marknader, marknadsanalys och identifiering av företag med betydande inflytande har genomförts i 8 kap. 5–7 §§ LEK (se prop. 2002/03:110 s. 272 ff. och 402 ff.). Artiklarna 8–13b i tillträdesdirektivet om åläggande av konkurrensfrämjande skyldigheter har genomförts i 4 kap. 4–12 c §§ LEK (se prop. 2002/03:110 s. 165 ff. och 375 ff.).
I den nya lagen bedöms det lämpligt att inte dela upp bestämmelserna om fastställande av marknader, marknadsanalys och identifiering av företag med betydande inflytande respektive åläggande av skyldigheter i olika kapitel, som är fallet i LEK. Den nya lagen bör därför utformas så att dessa bestämmelser införs i samma kapitel.
Marknadsavgränsning
I artikel 64 regleras förfarandet för identifiering och fastställande av mark- nader. Enligt artikel 64.3 ska de nationella regleringsmyndigheterna av- gränsa relevanta marknader i enlighet med de nationella förhållandena, i syn- nerhet relevanta geografiska marknader, genom att bl.a. beakta graden av infrastrukturkonkurrens, i överensstämmelse med konkurrensrättsliga principer. Regleringsmyndigheterna ska i relevanta fall även beakta resultaten av den geografiska kartläggning av bredbandsnät som ska genomföras enligt artikel 22.1. Vid avgränsandet av marknader ska kommissionens rekom- mendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader och riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av betydande inflytande tas i största möj- liga beaktande. Innan marknader avgränsas som avviker från dem som iden- tifierats i rekommendationen ska nationellt samråd enligt artikel 23 och sam- råd med kommissionen enligt artikel 32 genomföras.
Artikel 64.3 motsvaras av artikel 15.3 i ramdirektivet. Den är genomförd genom 8 kap. 5 § LEK. Paragrafens bestämmelser bör därför föras över till den nya lagen. Därtill bör anges att hänsyn ska tas till graden av infrastrukturkonkurrens och geografiska kartläggningar av bredbands- täckning. Geografiska kartläggningar behandlas i avsnitt 24.6. För äldre förarbeten, se prop. 2002/03:110 s. 272 f. och 402 f.
Förfarandet vid fastställande av gränsöverskridande marknader regleras i artikel 65. Begreppet gränsöverskridande marknader definieras i artikel 2.3 som marknader som fastställs i enlighet med artikel 65 och som omfattar unionen eller en betydande del därav och är belägna i mer än en medlemsstat.
192
Om kommissionen eller minst två nationella regleringsmyndigheter över- lämnar en motiverad begäran ska Berec genomföra en analys av en poten- tiell gränsöverskridande marknad. Kommissionen får därefter efter samråd anta beslut om fastställande av gränsöverskridande marknader med beaktande av bl.a. riktlinjerna för betydande inflytande på marknaden. För dessa gräns- överskridande marknader ska de berörda nationella regleringsmyndigheterna gemensamt genomföra marknadsanalysen med största möjliga beaktande av riktlinjerna och gemensamt besluta om regleringsskyldigheter enligt artikel 67.4. Myndigheterna ska gemensamt anmäla utkast till åtgärder med anledning av marknadsanalysen till kommissionen enligt förfarandena för samråd i artikel 32 och 33.
Även när gränsöverskridande marknader inte föreligger får två eller flera nationella regleringsmyndigheter gemensamt anmäla sina utkast till åtgär- der när de anser att marknadsförhållandena inom deras respektive jurisdik- tioner är tillräckligt homogena.
Artikel 65 motsvaras närmast av artikel 15.4 och 16.5 i ramdirektivet. Där anges att kommissionen efter samråd och med beaktande av Berecs yttrande får anta beslut om gränsöverskridande marknader. Där framgår också att berörda regleringsmyndigheter gemensamt ska genomföra en marknads- analys med största möjliga beaktande av riktlinjerna samt gemensamt be- sluta om regleringsskyldigheter. Genomförandet av bestämmelserna har skett på så sätt att det av 8 kap. 6 § fjärde stycket LEK framgår att för gräns- överskridande marknader som fastställts av kommissionen ska marknads- analys, identifiering av företag med betydande inflytande och åläggande av särskilda skyldigheter beslutas efter samråd med behöriga myndigheter i berörda länder. Denna bestämmelse bör föras över till den nya lagen. För äldre förarbeten, se prop. 2002/03:110 s. 275 f. och 404. Övriga delar av artikel 65 kräver inget genomförande.
Gränsöverskridande efterfrågan
Artikel 66 beskriver förfarandet för fastställande av gränsöverskridande efter- frågan. Där anges att Berec ska genomföra en analys av sådan slutanvän- darnas efterfrågan på produkter och tjänster som tillhandahålls i unionen på en eller flera marknader som anges i rekommendationen och på motiverad begäran av kommissionen, minst två nationella regleringsmyndigheter eller av marknadsaktörer. I första hand torde avses stora företags efterfrågan på gränsöverskridande konnektivitet. Om Berec anser att gränsöverskridande efterfrågan föreligger, är betydande och inte i tillräcklig utsträckning möts genom utbud, ska Berec efter samråd och i samarbete med kommissionen utfärda riktlinjer om gemensamma tillvägagångssätt beträffande hur den gränsöverskridande efterfrågan kan mötas. De nationella regleringsmyn- digheterna ska i största möjliga utsträckning beakta dessa riktlinjer när de utför sina regleringsuppgifter inom sin jurisdiktion. Riktlinjerna får utgöra grunden för interoperabilitet för tillträdesprodukter i grossistledet över hela unionen och ge vägledning för harmoniseringen av de tekniska specifika- tionerna av tillträdesprodukter i grossistledet som kan möta sådan konsta- terad gränsöverskridande efterfrågan. Dessa riktlinjer är nya i förhållande till tidigare direktiv. Det bör därför anges i lagen att sådana riktlinjer ska be- aktas av regleringsmyndigheten.
193