Bedömning: Det behövs inte några särskilda åtgärder för att genomföra EU-direktivets bestämmelser om ibruktagande och drift av trådlösa access- punkter med kort räckvidd.
Skälen för bedömningen
Trådlösa accesspunkter med kort räckvidd
I artikel 57 i EU-direktivet finns bestämmelser om ibruktagande och drift av trådlösa accesspunkter med kort räckvidd. Bestämmelserna är nya.
Med trådlösa accesspunkter med kort räckvidd, i fortsättningen benämnda trådlösa accesspunkter, avses enligt artikel 2.23 i EU-direktivet en liten trådlös nätanslutningsutrustning med låg effekt och kort räckvidd, som kan användas som en del av ett elektroniskt kommunikationsnät, som kan vara utrustad med en eller flera antenner med låg visuell inverkan och som gör det möjligt för användare att få tillgång till elektroniska kommunikationsnät oberoende av den underliggande nättopologin för mobila eller fasta nät. Trådlösa access- punkter kan använda radiofrekvenser som är undantagna från tillståndsplikt eller kräva tillstånd för användningen.
Bakgrunden till den nya EU-regleringen av accesspunkter är den utveckling som förväntas när den s.k. femte generationens mobila kommunikationsnät, 5G, ska byggas ut och tas i bruk. 5G-system kommer att använda även breda frekvensband som ligger högre än vad som är fallet för dagens 3G- och 4G-system, bl.a. frekvensbanden 3,4–3,8 GHz och 24,25–27,5 GHz. Utbredningsegenskaperna hos radiovågor i dessa frekvensband innebär att frekvensbanden i allmänhet inte är lämpliga för mobilsystem som täcker
163 stora geografiska ytor. I stället kommer 5G i höga frekvensband främst att
användas för att nå mycket höga datahastigheter i tätbebyggda områden eller inomhus. Detta kommer att kräva utbyggnad av ett stort antal små bas- stationer som var och en har liten räckvidd (s.k. pikoceller eller femto- celler). Sådana basstationer omfattas av direktivets definition av trådlösa accesspunkter med liten räckvidd. Även befintlig och kommande RLAN- utrustning kan omfattas av definitionen.
EU-direktivets krav
Enligt artikel 57.1 får behöriga myndigheter inte otillbörligt begränsa ibruk- tagandet av trådlösa accesspunkter. Medlemsstaterna ska sträva efter att alla regler som styr ibruktagandet av sådana accesspunkter är enhetliga på nationell nivå och offentliggörs. Vidare får behöriga myndigheter som huvudregel inte kräva något stadsplaneringstillstånd eller förhandstillstånd för ibruktagandet. Tillstånd får dock krävas om trådlösa accesspunkter ska tas i bruk på byggnader eller platser med ett arkitektoniskt eller historiskt värde eller med ett naturvärde som är skyddade, eller med hänsyn till den allmänna säkerheten. När sådana tillstånd beviljas ska artikel 7 i utbygg- nadsdirektivet, tillämpas. Enligt artikel 57.2 ska Europeiska kommissio- nen genom genomförandeakter specificera de fysiska och tekniska egen- skaperna hos trådlösa accesspunkter.
Av artikel 57.3 följer att trådlösa accesspunkter måste uppfylla väsent- liga krav på radioutrustning enligt radioutrustningslagen (2016:392) och föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Definitionen av radioutrustning i 3 § radioutrustningslagen omfattar trådlösa accesspunkter. De omfattas därmed av den lagen.
En trådlös accesspunkt i EU-direktivets mening är både en radiosändare och en radiomottagare. Beroende på vilket frekvensband accesspunkten an- vänder och på accesspunktens andra tekniska egenskaper, kan användningen av en accesspunkt som radiosändare kräva tillstånd eller vara undantagen från tillståndsplikt. Av artikel 57.3 följer också att möjligheten att ställa krav på tillstånd att använda radiosändare inte påverkas, utan bestämmel- serna tar sikte på tillståndskrav eller andra restriktioner som gäller där- utöver. När det anges i direktivet att ibruktagandet av trådlösa access- punkter inte får begränsas bör det därmed inte hindra att accesspunkters frekvensanvändning fortsatt kan omfattas av tillståndsplikt. Om access- punkter använder frekvensutrymme där det råder tillståndsplikt, kommer det dessutom i allmänhet att vara fråga om nationella, regionala eller lokala s.k. blocktillstånd. De företag som tilldelas blocktillstånd kan då använda radiosändare i det tilldelade frekvensutrymmet utan att det krävs särskilda tillstånd för varje enskild utrustning.
Ibruktagande och drift av trådlösa accesspunkter
De begränsningar, regler och tillstånd som behandlas i artikel 57.1 är där- med sådana som avser montering av utrustning av olika slag på byggnader. I plan- och bygglagen (2010:900), i fortsättningen PBL, finns bl.a. bestäm- melser om krav på byggnadsverk och om bygglov. Bestämmelserna om krav på byggnadsverk är tillämpliga på bl.a. ändringar av byggnader oavsett om ändringsåtgärden kräver bygglov.
164
Enligt 8 kap. 4 § första stycket 10 PBL ska ett byggnadsverk ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om bredbandsanslutning. Enligt 3 kap. 20 a § plan- och byggförordningen (2011:338) (PBF) innebär detta att en byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler ska vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att lägenheterna lätt kan anslutas till ett hög- hastighetsnät för elektronisk kommunikation och att ett flerbostadshus ska vara utrustat med en accesspunkt i eller utanför byggnaden. Kravet gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av vikt för Sveriges säkerhet. Undantag görs också för fritidshus, komple- mentbyggnader, komplementbostadshus eller arbetslokaler, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som arbetslokalerna är avsedd för, eller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring. Regleringen är teknikneutral. Det innebär att även trådlös teknik kan komma i fråga för att uppfylla kravet (se prop. 2015/16:73 s. 77). Enligt 8 kap. 5 § PBL jämförd med 3 kap. 22 § PBF ska kravet inte uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad.
Av 9 kap. 2 § PBL framgår att det krävs bygglov för nybyggnad och tillbyggnad. Det krävs vidare bygglov för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, bl.a. för åtgärder på byggnader som ligger i ett område som omfattas av en detaljplan och åtgärden innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Av 6 kap. 1 § PBF följer att det även krävs bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra vissa andra anläggningar än byggnader, t.ex. radio- eller telemaster eller torn, större vindkraftverk och murar och plank. Enligt 6 kap. 3 § samma förord- ning krävs det även, som huvudregel, bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt som är större än 1 kvadratmeter. Kravet gäller dock normalt inte vägmärken.
Att sätta upp en mindre trådlös accesspunkt på en befintlig byggnads tak eller fasad bör inte medföra att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas. Inte heller bör en sådan åtgärd på en annan bygglovspliktig anläggning eller på en större skylt medföra att anläggningen eller skylten ändras väsentligen. Därmed krävs det normalt inte bygglov för en sådan åtgärd.
Enligt 9 kap. 8 § första stycket 2 b PBL får en kommun i detaljplan eller områdesbestämmelser införa bygglovsplikt för att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Uppsättandet av en trådlös accesspunkt kan därmed i undantagsfall vara bygglovspliktigt. Enligt artikel 57.1 i EU-direktivet ska då artikel 7 i utbyggnadsdirektivet tillämpas i bygglovsförfarandet. Detta innebär att viss information om bygglovsplikt ska finnas tillgänglig via den informa- tionstjänst för utbyggnad av bredbandsnät som avses i 4 kap. 1 § lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät (utbyggnadsla- gen). Tillhandahållandet av denna information behöver inte regleras i lag. Vidare ska medlemsstaterna säkerställa att beslut om bygglov fattas inom fyra månader från den dag då en fullständig bygglovsansökan har mottagits. I undantagsfall får fristen förlängas. Enligt 9 kap. 27 § PBL ska ärenden om lov och förhandsbesked handläggas skyndsamt. Byggnadsnämnden ska meddela beslut om lov eller förhandsbesked inom tio veckor från det att en
165 fullständig ansökan kommit in. Om det är nödvändigt på grund av utred-
ningen i ärendet, får tiden förlängas en gång med högst tio veckor utöver de ursprungliga tio veckorna. Sökanden ska informeras om förlängningen och skälen för den innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut. Förfarandet i 9 kap. 27 § PBL är därmed förenligt med artikel 7 i utbyggnadsdirektivet. Av 8 kap. 14 § PBL framgår bl.a. att ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning i huvudsak bevaras. Under- hållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljö- mässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. Enligt 8 kap. 17 § PBL ska ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggna- dens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kul- turhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Dessa bestämmelser skulle i något fall kunna bli tillämpliga på montering av en trådlös access- punkt på ett befintligt byggnadsverk. Bestämmelserna föreskriver dock inte någon tillståndsplikt. I stället är det upp till ansvariga tillsynsmyndig- heter att ingripa med tillsyn enligt PBL, om det konstateras att en överträ- delse av reglerna kan ha skett. Som utgångspunkt är det den som äger eller på annat sätt råder över en byggnad som disponerar över montering av accesspunkter på byggnaden. Det får förutsättas att den som råder över en byggnad eller en plats med ett arkitektoniskt eller historiskt värde eller med ett naturvärde beaktar dessa värden när det beslutas om trådlösa accesspunkter ska sättas upp.
De aktörer som råder över byggnader eller anläggningar som är känsliga från säkerhetssynpunkt får på samma sätt förutsättas beakta säkerhetsintressen när det blir aktuellt att ta i bruk trådlösa accesspunkter. För den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet gäller säkerhetsskyddslagen (2018:585) med krav på säkerhetsskyddsanalys och säkerhetsskyddsåtgärder, bl.a. när det gäller informationssäkerhet i form av att förebygga skadlig inverkan på informationssystem som gäller säkerhetskänslig verksamhet.
Sammanfattningsvis bedöms att svensk rätt är förenlig med artikel 57.1 i EU-direktivet.
Artikel 57.2 riktar sig endast till Europeiska kommissionen och behöver därför inte genomföras. Det kan dock finnas behov av att genomföra eller komplettera de genomförandeakter som avses där när dessa har antagits.