Tabell 48. Svarsmönster relaterade till hur musikstuderande använder sin fritid.120 (n = 60). Antalet registrerade svar: 114.
Kategori Tot Man Kv. IE GG
A. Fritiden ägnas åt
familj och vänner 41 21 20 18 23
B. Fritiden ägnas åt
motion och idrott 30 14 16 13 17
C. Fritiden ägnas åt
kulturaktiviteter121 18 5 13 6 12
D. Fritiden ägnas åt
natur och friluftsliv 13 6 7 4 9
Övriga svar 12 4 8 7 5
114 50 64 48 66
Kommentar
Av tabellen framgår att kvinnorna i högre utsträckning än männen ägnar sig åt olika typer av fritidssysselsättningar. I samtliga kategorier har kvin norna fler registrerade svar än männen och GG- studerande fler registrerade svar än IE- studerande. Den klart övervägande andelen studenter ger i sina svar också uttryck för uppfattningen att det inte finns särskilt mycket fritid att tala om - musiken tar all tid. Några anser frågan överflödig eftersom musik och fritid blir ett. Gränsen mellan skola och fritid beskrivs som "fly tande" eftersom det mesta handlar om musik. Även beskrivningar av hur en typisk arbetsdag för musikstuderande kan gestalta sig styrker det sagda:
"Går hit vid åtta, halv nio, värmer upp, har lektioner under dagen. Är på skolan till halv tio, tio. Mycket kvällsrepetitioner och sådant, även helger." (HMI 2)
"Går upp tidigt, är på skolan hela dagen, övar så mycket som möjligt plus läxor (...) även de flesta kvällar på skolan." (AKG 3)
120 Svar som tolkats som i något avseende relaterade till musikstudierna t ex "håller på med musik för jämnan, helg som vardag" finns ej med i sammanställningen.
121 Exempel på kulturaktiviteter är: "dan sgrupp", "läsning", "målning", "konsertbesök" (ej studier).
Tabell 49. Svarsmönster relaterade till de studerandes intresse och engage mang för politik (n = 60).
Kategori Tot Man Kv. IE GG
A. Intresset för politik är ganska svagt 33 21 12 19 14 B. Intresset för politik är obefintligt 19 5 14 8 11 C. Intresset för politik är ganska starkt 8 4 4 4 4 60 30 30 30 30
Som framgår av tabellen är intresset för politik tämligen svalt i den under sökta gruppen som helhet. En tredjedel av intervjupersonerna uppger att de är helt ointresserade av politik och drygt hälften att de endast är svagt eller måttligt intresserade. I den kategori som helt säger sig sakna intresse för po litik är kvinnorna i majoritet, vilket i viss mån kan sägas utjämnas genom att den övervägande andelen män endast uppvisar ett svagt intresse.
Kategori A.
I kategorin speglas ett visst, om än tämligen dämpat intresse för politiska frågor. Ambitionen, som den uttrycks i de flesta av dessa svar, är att någor lunda hjälpligt försöka följa med i det som händer i samhället. I några svar kan spåras en önskan att skaffa sig mera insikter och kunnande i frågor som rör politiska spörsmål.
"Har aldrig egentligen varit politiskt intresserad, men försöker hänga med så gott det går... försöker se nyheterna." (ÖKG 2)
Kategori B.
I kategorin återges den distinkta uppfattningen att politiskt engagemang saknas överhuvudtaget. I flera svar beskrivs politik som främmande och obegripligt, någonting man helst slår ifrån sig.
"Opolitisk, som mamma. Vet inte alls vad som händer. Känner mig väldigt dum om jag ham nar i en politisk diskussion ... har aldrig förstått politik om jag ska vara helt ärlig." (AKG 3)
Kategori C.
I kategorin formuleras ett uttalat intresse för politik och samhällsfrågor. Utmärkande för de individer vars svar förts till kategorin, är att de noggrant följer det dagliga nyhetsutbudet och därutöver gärna initierar och deltar i politiska diskussioner i familje- och vänkretsen.
"Politik? Ja, eftersom jag är intresserad av samhällskunskap och historia (...) det är ett all mänt intresse, läser Dagens Nyheter varje morgon och kollar alltid en gång på nyheterna." (HKI 3)
Flera intervjupersoner uppgav att de tidigare varit aktiva och intresserade, men att deras engagemang upphörde i och med att de högre musikstudi erna påbörjades. I några svar hävdades uppfattningen att musikstuderande är så upptagna med sin egen verksamhet och sig själva, att de inte hinner intressera sig för eller engagera sig i politik och samhällsfrågor.
Tabell 50. Svarsmönster relaterade till de studerandes intresse och engage mang i föreningsliv (n= 60).
Kategori Tot Man Kv. IE GG
A. Engagemang i föreningsliv
saknas helt 34 14 20 18 16
B. Engagemang i föreningsliv
fanns tidigare, ej nu 16 12 4 10 6
C. Engagemang i föreningsliv
finns i viss utsträckning 10 4 6 2 8
60 30 30 30 30
Kommentar
Tabellen visar att den klart övervägande andelen intervjupersoner inte del tar i organiserat föreningsliv på sin fritid. Motiven uppges vara bristande tid och/eller intresse. Endast en av sex, främst GG-studerande, uppger att de engagerar sig i någon form av föreningsliv vid sidan av musikstudierna. De föreningar som nämns är dansförening, amnesty, segelsällskapet, bruks-hundklubben, idrottsförening. Vi konstaterar också att drygt en ijardedel av intervjupersonerna, framförallt männen, uppger att de tidigare varit aktiva men slutat i samband med flyttningen till en ny studieort och påbörjandet av högre musikstudier.
Tabell 51. Svarsmönster relaterade till de studerandes intresse och engage mang för tro och andligt liv (n = 60).
Kategori Tot Man Kv. IE GG
A. Troende; aktivt kristen 29 14 15 14 15 B. Ej troende 16 10 6 8 8 C. Personlig tro; ej kristen 15 6 9 8 7 60 30 30 30 30 Kommentar
Av tabellen framgår att c:a h älften av deltagarna definierade sig som aktivt kristna. Med aktivt kristen avses de som utöver sin kristna tro, sagt sig delta regelbundet i någon form av gudstjänstliv och/eller församlingsarbete. Många av dessa var dessutom medlemmar i den så kallade Troen degruppen (TG).122 Flera intervjupersoner upplevde att det fanns en kristen anda på skolan och uttryckte också förvåning över att det fanns så många kristna människor i utbildningen. Även studerande som sade sig vara ej troende betonade i sina svar kyrkans roll som kulturinstitution och arbets givare i olika sammanhang som rör musik. En generell uppfattning var att kyrkans liv spelar en viktig roll som inspirationskälla och rekryteringsbas för fortsatta musikstudier. Som förklaring angavs EFS omfattande verk samhet i Norrland, samt omständigheten att kyrkans och församlingarnas aktiviteter i hög grad är uppbyggda kring musik och musicerande i olika former.
122 Troendegruppen (TG) är en kristen förening bestående av studerande vid Musikhögskolan och Framnäs folkhögskola. Föreningens huvudaktivitet är körsång. Kören övar regelbundet i Musikhögskolans lokaler och ger konserter såväl lokalt i pitebygden som på turnéer inom och utom landet.
Tabell 52. Svarsmönster relaterade till den musik som intervjupersonerna uppgett att de tycker bäst om (n= 60).
Kategori Tot Man Kv. IE GG
A. Afroamerikansk tradition samt klassisk musik 14 7 7 5 9 B. Klassisk musiks 11 7 4 7 4 C. Afroamerikansk tradition124 10 9 1 4 6 D. Mjukrock12^
samt klassisk musik 9 - 9 6 3
E. Kvalitetsmusik i
alla genrer 6 2 4 2 4
F. Övriga svar126 10 5 5 6 3
60 30 30 30 30
Tabell 52 speglar en i vår undersökningsgrupp synnerligen bred musiksmak med preferenser inom både västerländsk konstmusik och afroamerikansk tradition.Vi noterar också att kategori D endast representeras av kvinnor. Ett problem vid värderingen och kategoriseringen av svaren var att majori teten av intervjupersonerna sade sig tycka om många olika sorters musik, och därför hade stora svårigheter att peka ut någon särskild favoritmusik.
*23 Begreppet "klassisk musik " har i detta sammanhang getts en allmän innebörd och står i princip för all musik som i något avseende anknyter till begreppet västerländsk konstmusik.
124 Kategorin omfattar de studerande som uppgett specifika genrer/artister inom afroameri kansk tradition eller de som på annat sätt gett uttryck för ett brett intresse inom jazz och rock området.
125 uttrycket mjukrock avser "pop", "lugna ballader" etc. 126 J ex "traditionell jazzmusik, 20-tal", "rysk fol kmusik".
Tabell 53. Svarsmönster relaterade till den musik som intervjupersonerna uppgett att de tycker sämst om. Antalet registrerade svar: 76. (n = 60).
Kategori Tot Man Kv. IE GG
A. Hårdrock,127
extrema former 23 8 15 12 11
B. Dansbandsmusik 16 9 7 7 9
C. Trendpop; rap,
hip hop, techno. 16 8 8 8 8
D. Nutida konstmusik 11 4 7 6 5
E. Dåligt gjord eller dåligt framförd
musik i alla genrer 6 5 1 4 2
Övriga svar 4 2 2 4
-76 36 40 41 35
Av tabellen framgår att extrem hårdrock, dansbandsmusik, "trendpop" samt vissa former av nutida konstmusik är den musik som intervjupersonerna sagt att de tycker sämst om. I den kategori som samlat flest svar, dvs extrema former av hårdrock, är kvinnorna i klar majoritet.
Kommentar
Så gott som samtliga intervjuade beskriver allmänt sin musiksmak som ganska bred eller mycket bred: fruktansvärt bred, allätare, ganska blandad, tolerant, tämligen öppen - är exempel på beskrivande termer som åter kommer i intervjumaterialet. Bredden vad gäller musiksmak får illustreras genom följande citat:
"Det är en, tycker jag, omöjlig fråga att svara på direkt; jag har dansband, klassisk gitarrmu sik, jag har symfonimusik och annan klassisk musik. Jag har till och med syntmusik. Jag har hårdrock. Jag har rockabilly, jag har jazz. Jag har liksom allt." (AMI 2)
"Allting från medeltida musik till romantisk och nutida musik och pop, hip hop och jazz, och även så att säga världsmusik från Asien och Afrika är jag väldigt intresserad av." (ÖMI 2)
En iakttagelse som gjordes vid intervjutillfället, var att de studerande i all mänhet tycktes ha lättare för att ange den musik de tyckte sämst om jämfört med den musik de tyckte bäst om. De svar som avsåg "bäst musik" hade of tare en generell prägel i termer av "bred afro" eller "klassiskt". Beträffande frågan om "sämst musik" var svaren betydligt mer detaljerade och ofta rela terade till relativt väl avgränsade stilar eller artister. En annan reflektion är att många studerande tycks skilja mellan musik som de själva arbetar med i sina studier och den musik som de lyssnar på hemma. Flera studenter gav också uttryck för en viss mättnad på musik:
"Lyssnar inte så ofta på musik. Då jag kommer hem sätter jag inte på skivor. Det är mer i stu diesyfte på nåt sätt och det är väldigt tråkigt att det har blivit så, tycker jag. Jag ha r som förlorat det där att njuta av musiken." (ÖKI 4)
Som redan antytts, var ett problem vid bearbetning och jämförelse av sva ren att vissa svar hade karaktär av innehållsbestämningar med avseende på specifika stilar, grupper eller artister, medan andra hade karaktär av gene rella kvalitetsbestämningar ej relaterade till något specifikt innehåll.
"Sämst musik, ja d et måste nog bli dom här hip hop grejerna, house eller vad det heter." (AMG 1)
"Tycker sämst om kommersiell musik som inte har något annat syfte än att bara låta eller tjäna pengar (...) kan inte säga någon speciell ... skval som inte har nåt värde, kosmetika." (HKG 2)
Sammanfattning och reflektion
Av de svar som är relaterade till aspekten fritidsintressen och livsåskådning
framgår, att musikstuderande har en mycket begränsad fritid och att grän serna mellan studier och fritid blir flytande och oklara eftersom det mesta handlar om musik. Bland de icke musikrelaterade fritidsaktiviteter som omnämns, framträder social samvaro med familj och vänner som det do minerande svaret. Motion och idrott, natur och friluftsliv samt kulturakti viteter är andra områden som upptar studenternas fritid.
I intervjumaterialet finns också en tendens som pekar mot att GG-stude-rande i större utsträckning än IE-studeGG-stude-rande, deltar i olika fritidssysselsätt ningar vid sidan av musikstudierna. En rimlig förklaring till detta kan vara att GG-studerande i större utsträckning rekryteras från närregionen och där för lättare kan behålla kontakterna med sin naturliga hemmiljö och de so ciala aktiviteter som redan finns etablerade. Denna förklaring styrks genom kommentarer kring de problem som flyttningen till en ny studieort innebär och de konsekvenser som ett sådant uppbrott får för möjligheterna att upprätthålla fritidsintressen och sociala kontakter. Det är också rimligt att anta, att studiemiljön sådan den framträder i de förberedande utbildning arna till Musikhögskolan (folkhögskola med musiklinje, musikgymna sium) har påverkat och till viss del grundlagt de studerandes studie- och fri tidsvanor.
Beträffande de studerandes inställning till politik, gav nästan nio av tio ut tryck för en attityd som inte kan tolkas på annat sätt än att intresset för poli tik och politisk verksamhet är svagt eller obefintligt. Framförallt var det kvinnorna som uppgav att de helt saknar intresse för politik. Ingen stude rande sade sig arbeta aktivt inom något politiskt parti. Ett antal studerande uppgav att de tidigare varit aktiva, men att intresset avtagit eller upphört i och med att de högre musikstudierna påbörjats eller intensifierats.
De studerandes förhållande till föreningsverksamhet uppvisar i stort samma mönster som deras inställning till politik, dvs för majoriteten ett svagt eller obefintligt engagemang. Endast en av sex studerande säger sig ha ett visst regelbundet engagemang i föreningslivet utanför kyrkan och mu sikstudierna. Flera studenter uppger att de tidigare varit föreningsaktiva men slutat i samband med att musikstudierna påbörjats.
Intresset och engagemanget för kristen tro och andligt liv visade sig ha en bred förankring bland de studerande; en iakttagelse som stämmer väl öve rens med erfarenheter från den tidigare genomförda rekryteringsstudien (jfr kapitel 5). Närapå hälften av de intervjuade studenterna definierade sig som aktivt kristna, en fjärdedel som ej troende och ytterligare en fjärdedel beskrev sig som ej kristna men med någon form av personlig tro. Detta kan jämföras med Bladhs (1990) undersökning, där en av tre musikstuderande uppgav att de tillhörde någon frikyrka eller samfund (jfr även Thorsén, 1980).
Sammantaget visade resultaten att de intervjuade studenterna generellt sett hade ett starkt begränsat utrymme för fritidsaktiviteter andra än musik, ett svagt intresse för politik och föreningsliv samt ett utbrett engagemang i kristen tro och andligt liv. Frågor vi ställer oss mot bakgrund av dessa data är: Vad betyder det att intresset för föreningsliv liksom för politik i allmän het är svagt, och vilka konsekvenser får detta för synen på utbildningen, och för möjligheterna och metoderna att påverka och förändra densamma? Och vad betyder det för t ex studiemiljön, repertoarval och pedagogisk grundsyn, att en så stor andel studerande har sin livsåskådning förankrad i kristna värderingar?
Vi konstaterar också att flertalet studenter har en bred musiksmak, oftast med preferenser både i västerländsk konstmusik och afroamerikansk tradi tion. Däremot saknades i svaren nästan helt utsagor om svensk folkmusik och andra etniska gruppers musik- något som, särskilt i vårt mångkultu rella samhälle, manar till eftertanke. Kanske kan resultatet ses som ett tecken på att gränserna mellan olika traditioner och musikformer, som tidi gare uppfattades som självklara och meningsbärande, är på väg att brytas upp och omformas till nya innehåll och innebörder. Hur det än förhåller sig med den saken, talar våra resultat för att dagens musiklärare, genom sin öppna inställning till musik, är väl rustade för att möta och förstå barns och ungdomars musikupplevelser och samtidigt i sin yrkesverksamhet som pe dagoger, kunna hjälpa till att utveckla deras kunskaps- och upplevelsehori sonter i andra riktningar.