Tabell 43. Svarsmönster relaterade till motiv som legat till grund för valet att utbilda sig till musiklärare. Svarsfrekvenser uppdelat på social bak grund,119 kön och utbildningsvariant ( n = 60).
Kategori Tot H A Ö Man Kv. IE GG
A. Musikintresset utgör den primära grunden
för utbildningsvalet 31 10 12 9 19 12 20 11 B. Pedagogiska intresset
utgör den primära grunden
för utbildningsvalet 10 424 2 8 2 8 C. Musikintresset och pedagogiska intresset är lika viktiga för utbildningsvalet 12444 48 5 7 Övriga svar 7223 5 2 34 60 20 20 20 30 30 30 30
Tabellen visar att det primärt är musikintresset som står i förgrunden för valet att utbilda sig till musiklärare vid Musikhögskolan. Den tyder också på att valet är könsbundet genom att kategori A till största delen representeras av män medan kategori B främst representeras av kvinnor. Vidare finns en skillnad i svarsmönster med avseende på utbildningvariant genom att GG-studerande betonar det pedagogiska intresset medan IE-GG-studerande främst lägger betoningen vid musikintresset. Av tabellen framgår också att svars frekvenserna är jämt fördelade vad avser variabeln social bakgrund.
Eftersom det skulle visa sig, att den sociala bakgrunden gav endast små och osystematiska (ej t olkningsbara) skillnader för intervjumaterialet i sin hel het, har denna aspekt fortsättningsvis lyfts ur tabellerna. Förkortningarna H, A, Ö finns dock fortfarande kvar i de beteckningar som åtföljer citaten i kategoribeskrivningarna.
119 Den socionomiska bakgrunden har reducerats till tre huvudgrupper: högre tjänstemän och akademiker (H), arbetare och lägre tjänstemän (A) samt egna företagare och lantbrukare (Ö).
Kategori A.
I kategorin har samlats de uppfattningar som betonar musikintresset som främsta grund för yrkesvalet. I kategorin inkluderas även uppfattningar om musiklärarutbildningen som utgångspunkt för fortsatt utveckling och för djupning av individens musikerambitioner.
"Musikhögskolan var ett sätt att få fortsätta med det jag tyckte var roligt efter gymnasiet. Det var inte främst musiklärarjobbet som lockade utan att få spela, arra och så där." (ÖMI 2) "Musiken är A och O. Intresset för undervisning är i det närmaste obefintligt. Ser lärarjobbet mer som ett sätt att försörja mig, en födkrok." (HMI1)
Kategori B.
I denna kategori inryms de svar som framhåller att valet att utbilda sig till musiklärare i första hand har sin grund i ett uttalat intresse för att arbeta med barn och ungdomar och där pedagogisk verksamhet i dess vardagliga betydelse - lära ut, förmedla kunskap till andra - står i centrum.
"Har alltid varit intresserad av att bli lärare. Hela släkten är lärare, mamma, alla mina farbröder..." (HMG 2)
"Ville bli lärare men definitivt inte musiklärare. Hade från början tänkt bli journalist eller språklärare. Musiken fanns där bredvid (...) växte som in i tanken att bli musiklärare." (ÖKG 4)
Kategori C.
Under denna rubrik har inordnats de svar som fäster lika stor vikt vid musikintresset och det pedagogiska som grund för yrkesvalet.
Utdrag ur intervjudialog
I: Varför har du valt att utbilda dig till musiklärare? R: Ja, intresset för musik och intresset för barn och ungdom. I: B åde och alltså?
R: Jaa, men det är klart att när man sökte kanske inte man såg lärarrollen som första priorite ring utan mera musiken och så.
I: Ou menar att du fått större överblick så småningom. R: Ja det tycker jag.
I: Men till att börja med var det alltså musiken och spelningen och lusten att sjunga.
R: Ja, men i och med att jag också var väldigt inriktad på att bli lärare redan från början så... I: Det har du varit, ja.
R: Mm. (AKG4)
Övriga svar
Under rubriken har sammanförts enstaka svar som är relaterade till utbild ningsvalet, men som ej funnit plats i någon av de ovan etablerade kategori erna.
"Jag sökte till musikhögskolan ... för att det är ett intressant och fritt yrke. Man har mycket att säga till om själv, man är inte så låst i fasta konventioner som man kan vara exempelvis i industriarbete som jag har erfarenhet av flera år." (AMI 4 )
Tabell 44. Svarsmönster relaterade till motiv som legat till grund för valet av utbildningsort (n = 60). A ntalet registrerade svar: 74.
Kategori Tot Man Kv. IE GG
A. Valet av utbildningsort beror på närheten till den
ursprungliga hemmiljön 29 14 15 9 20
B. Valet av utbildningsort beror på kopplingen till
Framnäs Folkhögskola 16 6 10 14 2
C. Valet av utbildningsort beror på att utbildningen
håller god kvalitet 13 5 8 5 8
D. Valet av utbildningsort beror på musiklärarens
påverkan 8 5 3 7 1
E. Valet av utbildningsort beror på att det är lättare bli antagen till Piteå än
andra musikhögskolor 4 2 2 2 2
Övriga svar 4 2 2 2 2
74 34 40 39 35
Tabellen visar att den geografiska närheten till hemmet är den faktor som väger tyngst vid valet av studieort. Även kopplingen till Framnäs folkhög skola och dess roll som rekryteringsbas för musikhögskolans utbildningar avspeglas tydligt i tabellen. Vidare kan utläsas att den geografiska närheten generellt verkar ha störst betydelse för GG-studerandes val av studieort medan kopplingen till Framnäs framstår som en viktig faktor för IE-stude-rande.
Kategori A.
Kategorin samlar de uppfattningar som anger närheten till den ursprung liga hemorten som ett avgörande skäl för valet att studera i Piteå. Den nära kontakten med föräldrar och släktingar, relationer till vänner, samboförhål landen, samt en allmänt uttalad ovilja att flytta från Norrland utgör de hu vudsakliga argument som anförs.
"Det var för att jag är norrbottning, så det var väl det som låg närmast till hands. Jag plane rade aldrig ens att söka någon annan utbildningsort, utan hade jag inte kommit in första gången hade jag eventuellt jobbat och så sökt igen." (AMG 4)
Kategori B.
Till denna kategori har förts de utsagor som angett tidigare studier vid Framnäs Folkhögskola som främsta skäl för fortsatta studier vid Musikhögskolan i Piteå. I svaren nämns den kollektiva sökningsanda och det slentriantänkande som naturligt följer av att Framnäs i flera avseenden är nära kopplat till musikhögskolans verksamhet.
"Därför att jag gick Framnäs och då blev det ganska naturligt att man söker hit sen, man rycks med av kamraterna, sökningsandan." (ÖKI 3)
Kategori C.
Under denna rubrik har sammanförts uppfattningar - baserade antingen på hörsägen eller mer direkta erfarenheter - som i ett eller annat avseende framhäver utbildningens i Piteå kvalitet som skäl för valet av studieort.
"Dels blev jag inspirerad av den här PR turnén dom [Musikhögskolan] gjorde, och sen hade man hört att Piteå är nytt och fräscht och bra, särskilt på afrobiten." (AMG 1)
Kategori D.
Kategorin sammanfattar svar som framhåller musiklärarens roll och på verkan i valet av studieort. I flera svar speglas synsättet att musiklärare har stor betydelse för rekryteringen av nya studenter till den utbildning vid vil ken de själva tidigare studerat. Ett citat som förts till kategorin lyder:
"Det var min musiklärare som tipsade, han hade själv gått i Piteå tidigare, det tror j ag var det avgörande." (HKI 2)
Kategori E.
I kategorin synliggörs föreställningen att det är lättare att antas till Musikhögskolan i Piteå eftersom konkurrensen till studieplatserna inte förutsätts vara lika hård som till andra, mer centralt belägna musikhögsko lor. En student vars svar förts till kategorin formulerar sig på följande sätt:
"Ja, faktiskt så valde jag nog Piteå av den anledningen att jag ansåg att det var lättare att ta sig in här ... att det skulle vara färre sökande. Om man säger som så att Piteå som studerande ort inte lockade mig (...) utan jag kände mig lite begränsad, man gör ju alltid det, man inser sin begränsning i det musikaliska och tänkte att är det någonstans jag har en chans så är det väl i Piteå... " (ÖMI 1)
Övriga svar
Under rubriken har sammanförts enstaka svar som är relaterade till valet av utbildningsort, men som ej funnit plats i någon av de ovan etablerade kategorierna.
"Varför det blev Piteå ... det beror på att det ingen musikerlinje finns här vilket gör, att om man går en lärarlinje, så får man större möjlighet att musicera på skolan." (AMI 3)
Tabell 45. Svarsmönster relaterade till vilka personer som betytt mest på vägen fram till utbildningsvalet (n = 60). Antal et registrerade svar: 100.
Kategori Tot Man Kv IE GG
A. Musikläraren har betytt
mest för utbildningsvalet 40 20 20 21 19 B. Hemmiljön har betytt
mest för utbildningsvalet 28 13 15 15 13 C. Kamrater har betytt
mest för utbildningsvalet 13 9 4 9 4 D. Ingen, utom jag själv, har
påverkat utbildningsvalet 8 4 4 6 2
Övriga svar 11 7 4 6 5
100 53 47 57 43
Som framgår av tabellen, uppges musikläraren vara den viktigaste påver kansfaktorn följd av i nämnd ordning hemmiljö och kamrater. Bland de ej klassificerade svaren (övriga svar) inkluderas även svar med innebörden
vet ej. Kategori A.
I kategorin betonas musiklärarens roll som inspiratör och rådgivare i den process som ledde fram till musiklärarutbildningen. Beskrivningen av mu sikläraren som eldsjäl med förmåga att göra musikämnet intressant och kul, hans eller hennes roll som musikalisk förebild samt beskrivningar av lärarens hjälpinsatser i rollen som pådrivare och "peppare", särskilt under kritiska skeden när intresset och orken sviktade, utgör essensen i kategorin.
"Det måste nog vara den där fiolläraren, han fångade faktiskt upp mig precis när jag skulle lägga av och spela. Jag t yckte inte alls att det var roligt och han hjälpte mig jättemycket." (ÖKG 4)
Kategori B.
I kategorin återfinns de svar som uppgett hemmiljön; föräldrar och syskon som viktiga påverkansfaktorer för utbildningsvalet.
"Mor, alla vi barn skulle spela piano." (HMI 4)
Kategori C.
Kategorin sammanfattar de svar som framhåller kamraternas inverkan och inflytande över valet av utbildning.
"Det är nog kompisar som man har träffat på musikläger, för att jag har inga hemifrån som spelar och så där, men ändå när man har vart på läger så har man träffat kompisar som har gått på Framnäs och andra folkhögskolor och det har gjort att man vart intresserad." (HKI 3)
Kategori D.
Under denna rubrik har förts de svar som ger uttryck för att valet av utbildning inte påverkats av någon annan än en själv.
"Jag tycker att det är jag själv som valt, att jag har bestämt det själv. Det är ingen som direkt har påverkat mig att välja." (AKG 1)
Övriga svar
Under rubriken har sammanförts enstaka svar som ej funnit plats i någon av de ovan etablerade kategorierna.
"Körer som jag har varit med och sjungit i, och att man har fått vara med och spela i kompet. Det har inspirerat väldigt mycket." (HMG 3)
Tabell 46. Svarsmönster relaterade till motiv som legat till grund för valet att utbilda sig till IE-lärare (n = 30).
Kategori Tot Man Kv.
A. Vill bli IE-lärare därför att instrument/ensemble
är mitt huvudintresse 14 8 6
B. Vill bli IE-lärare därför att klassundervisning
inte passar mig 7 3 4
C. Vill bli IE-lärare därför att instrument/ensemble är mitt huvudintresse samt att klass
undervisning inte passar mig 6 3 3
Övriga svar. 3 1 2
Av tabell 46 framgår att det är två huvudsakliga skäl som ligger till grund för valet till IE: dels ett uttalat intresse för huvudinstrumentet och/eller en sembleverksamhet, och dels att man säger sig välja bort klassundervisning för att man inte anser sig passa för den sortens lärararbete.
Kategori A.
Utmärkande för de svar som förts till denna kategori är önskan och ambi tionen att i utbildningen få specialisera sig på sitt huvudinstrument. I kategorin inkluderas även ett antal svar som betonat ensembleintresset.
"Jag valde IE för att få spela mycket [x-instrument]. Eftersom jag har det som huvudinstrument så vill jag hålla på med det så mycket som möjligt och det får man ju mer tid till om man går på IE." (OMI 2)
Kategori B.
De utsagor som förts till denna kategori, kretsar kring upplevelser av att inte passa för eller behärska klassituationen. I flera svar framhålls avsakna den av de särskilda ledaregenskaper som man anser krävs av klassläraren. I kategorin synliggörs uppfattningen att genom att välja IE-utbildningen, undviks risken att senare i yrkeslivet hamna i allmänt obehagliga och peda gogiskt svårhanterliga situationer.
"Just det här med klassundervisning tycker jag är ett jättesvårt ämne alltså. Jag känner att jag aldrig kommer att kunna göra några bra lektioner, det krävs ju så mycket av klassläraren, jag känner att jag som inte klarar det. Jag kommer att trivas bättre som IE lärare." (AKI 2)
Tabell 47. Svarsmönster relaterade till motiv som legat till grund för valet att utbilda sig till GG-lärare (n = 30).
Kategori Tot Man Kv.
A. Valde GG-utbildningen
för att den passar mig bäst 13 5 8
B. Valde IE-utbildningen i första
hand, blev antagen till GG 7 2 5
C. Valde GG -utbildningen i tron att det var lättare bli
antagen till GG än IE 7 5 2
Övriga svar. 3 3
Av tabell 47 framgår att knappt hälften av de GG-studerande (13 stud.) valt denna inriktning, dels för att de uppfattar den som den jämförelsevis bästa utbildningen, dels för att de anser att deras intressen och personliga förut sättningar bättre harmonierar med den sortens lärararbete. Den andra hälf ten utgörs antingen av de studenter som sökte IE-varianten i första hand men som inte antogs, eller de som sökte GG (avstod från att söka IE) för att man inte ansåg sig ha en rimlig chans bli antagen till IE.
Kategori A.
I kategorin har samlats uppfattningar som betonar fördelarna med GG-va-riantens breda inriktning. Bl a nämns det varierade arbetsinnehåll och de alternativa möjligheter på arbetsmarknaden som erbjuds den GG-utbildade. Vidare framhålls personlig utveckling och omväxling som viktiga stimu lansfaktorer, och som följer bl a som en konsekvens av att klassmusiklära ren får träffa många olika människor - elevgrupper och lärarkategorier - i sin yrkesutövning.
"GG är bäst utbildning helt enkelt, dessutom vill jag jobba i klass, jobba med barn. Det känns utvecklande för en själv som person. Det blir för isolerat, för snävt att bara ha instrumentale lever. GG är ju bredare på något vis." (AKG 3)
Kategori B.
I kategorin har samlats utsagor som ger uttryck för den faktiska omständig heten att man vid ansökningstillfället i första hand hade sökt till IE, men på grund av konkurrenssituationen inte antogs, utan i stället erbjöds (och ac cepterade) en studieplats på GG. Ett utmärkande drag för kategorin är att, på något undantag när, samtliga säger sig uppfatta det "negativa valet" som i efterhand positivt och att de med facit i hand inte skulle vilja byta studiein riktning. Nedanstående intervjudialog får illustrera denna uppfattning.
Utdrag ur intervjudialog R: Jag valde egentligen IE. I: Du sökte till IE.
R: Ja, jag sökte till IE och kom in på GG. Men sen efter hand så tyckte jag att... jag ångrar mig inte så att säga.
I: Nä, du trivs bra på GG.
R: Jo, och ur arbetssynpunkt så är det ju en fördel också. (ÖMG 3)
Kategori C.
I denna kategori återspeglas synsättet att det är betydligt hårdare konkurrens till IE och att man därför väljer att söka den utbildning man tror sig ha möj lighet bli antagen till. På samma sätt som gäller för kategori B, betonas i flera svar tillfredsställelsen över att vara GG-studerande, även om man initiait hade uppfattat IE-varianten som det mest attraktiva utbildningsalternativet.
"Det var väl helt enkelt att det var den utbildning som var förhållandevis lätt att komma in på. IE hade jag nog inte kommit in på." (AMG 4)