Därmed över till frågan om resultatens tillförlitlighet. För att inleda med reliabiliteten: på vilket sätt kan tillvägagångssättet vid insamling och bearbetning av data ha påverkat resultatet? Hur reliabel är den valda metoden - en standardiserad intervju som har registrerats skriftligt? Intervjuerna genomfördes av totalt sex intervjuare, vilket möjligen kan ha påverkat reliabiliteten i negativ riktning. Att flera intervjuare var inblan dade hade praktiska och tidsmässiga orsaker - att genomföra 369 intervjuer innebär en avsevärd arbetsbelastning. Det som gjordes för att minimera nackdelarna med flera inblandade intervjuare var dels en omsorgsfull in struktion innan intervjuerna och dels en långt driven standardisering av intervjusituationen.
Mer eller mindre ofrånkomligt i en sådan undersökningstyp är en viss in tervjuareffekt. Barnen kan i vissa fall medvetet eller omedvetet ha svarat i högre grad efter vad de trodde förväntades av dem, än som ett uttryck för sin "egen" inställning. Som vi uppfattat det har emellertid barnen i de allra flesta fall uppträtt frimodigt och avgett svar som i hög grad kan karaktärise ras som ärliga och "deras egna". Den skriftliga registreringen torde också ha bidragit till att skapa en avspänd och tillitsfull kommunikation. De brott i ögonkontakten som uppstod när intervjuaren antecknade, gav interaktio-nen en avspänd och naturligt rytm.
En betydelsefull fråga ur reliabilitetssynpunkt är huruvida klassificering arna i socioekonomiska grupper är korrekt utförda och tillförlitliga. Som omnämndes i metoddelen var båda författarna involverade i klassifice ringen av materialet. Det stod efterhand klart, att de uppgifter som barnen lämnat om föräldrarnas yrke i många fall var alltför oprecisa för att med sä kerhet kunna bestämma SEI-kod. Det kunde t ex stå "labbet på ASSI", "mi litär", "jobbar på ABB". Det visade sig framför allt vara svårt att avgöra skillnaden mellan arbetare inom tjänsteproduktion och lägre tjänstemän. Dessutom tillkom svårigheten att avgöra vem i hushållet som hade den högsta sociala ställningen.
Av dessa skäl utfördes, ungefär ett år efter den första databearbetningen, en omklassificering av deltagarnas socioekonomiska bakgrund. Vid denna för delningskontroll förväntades eventuella systematiska felklassificeringar bli upptäckta. Som ovan antytts fanns det skillnader i fördelningen mellan den första och den andra klassificeringen inom SEI-koderna 1-4. Det visade sig vara omkring fem procent fler barn till arbetare (SEI-kod 1 och 2) v id om-klassificeringen och motsvarande procent färre av de lägre tjänstemännens barn (SEI-kod 3 och 4). Fördelningen inom SEI-koderna 5-8 visade sig däre mot i det närmaste identisk mellan de två tillfällena.
Skillnaden mellan de två klassificeringarna var av en storleksordning som ej föranledde någon direkt åtgärd - den först utförda klassificeringen i SEI-koder fick därför kvarstå. En slutsats som däremot kan dras, är att korstabu leringarna med de ej sammanslagna SEI-koderna måste betraktas som
aningen osäkra. Inte minst genom att antalet inom vissa av dessa SEI-koder är så pass litet. Att skillnaderna mellan de två klassificeringarna återfinns inom SEI-kod 1-4, visar å andra sidan att de jämförelser som utförts mellan de sammanslagna SEI-koderna 1-4 och 5-6 måste betraktas som betydligt mer tillförlitliga.
Det tyngst vägande klassifikationsproblemet i denna studie torde vara in delningen i SEI-koder, men några ord bör väl också sägas om kategorise ringarna av svaren. Många av frågorna i denna intervjustudie är öppna. Något som innebär att intervjupersonen får använda sina egna ord och ej i alltför hög grad påtvingas forskarens perspektiv - klassificeringsproblemet förskjuts så att säga på framtiden. Kategoriseringarna är dock fortfarande problematiska och möjliga att kritisera. Exempelvis är genreindelningen av musik mycket väl värd att diskutera och som nämndes i resultatredovis ningen är även här materialet reklassificerat. Den först utförda kategorise ringen av musiksmak visade sig ej ge upphov till några tolkningsbara skill nader men efter det att indelningen splittrats upp i underkategorier kunde vissa skillnader identifieras.
Metodiken vid undersökningen av musikpreferenser har troligtvis också inverkat på resultatet. Att endast fråga efter det bästa respektive det sämsta ger en tämligen grov och av kamrattryck och tillfälligheter påverkad svars bild. Svarens sammanblandning av allmänt och specifikt - genrer och mu sikgrupper - har också vållat en del svårigheter. Ett alternativ som förmod ligen gett mer nyanserade resultat kunde ha varit att, som Hargreaves m fl (1995), låta försökspersonerna uppge sina preferenser på en tregradig skala för ett antal namngivna genrer. Nackdelen med detta förfarande är att man ej kan förutsätta att alla deltagare vet hur alla uppräknade genrer låter. En annan metodologisk lösning skulle kunna vara att spela upp musikexem pel som representerar de olika musikformerna. I detta fall reagerar försöks personerna på ett specifikt musikstycke och nödvändigtvis inte på den genre som avses, vilket är svagheten i detta förfarande.
Alla förekommande metoder att "mäta" musiksmak och alla kategorise ringar är behäftade med olika svagheter och behovet av teori- och me todutveckling är stort. I sista instans måste alltid den enskilde forskaren, innan hon eller han genomför sin undersökning, göra en bedömning av olika metoders för- och nackdelar i förhållade till det aktuella syftet. I den här undersökningen ingår lyssnarpreferenser som en av flera aspekter av användning av musik och musikutbildning - det är ej primärt en lyssnar-undersökning. Vid tolkningarna av deltagarnas smak och avsmak i fråga om musik har dessutom intentionen varit att väga in den valda metodi kens svagheter. Av dessa skäl kan tillförlitligheten vid undersökningen av lyssnarpreferenserna betraktas som acceptabel.
Därmed över till frågan om validitet, dvs om man verkligen har undersökt det som man avsett att undersöka. I en undersökning som inte i första hand syftar till verifiering eller falsifiering av i förväg uppställda hypoteser, blir validitet till stor del en fråga om forskarens förmåga att genom de förda resonemangen övertyga sina läsare om tolkningarnas rimlighet (jfr Kvale,
1989; Patton, 1990). De t är då inte i första hand den statistiska validiteten som är i fokus, utan snarare det som brukar benämnas "face validity". For skarens skicklighet och trovärdighet blir i detta ljus väsentliga kriteria på validitet.
En medvetet genomförd metodologisk pluralism får validitetshöjande ef fekter: att medvetet blanda kvalitativa tekniker med kvantitativa (eller vice versa) och att undersöka samma objekt från olika perspektiv och med skilda tekniker.60 Flera resultat i denna intervjustudie är möjliga att jäm föra med resultaten från den tidigare presenterade rekryteringsstudien som baserades på statistik från SCB. D et gäller t ex andelen flickor respektive pojkar som studerar vid KM, och det visar sig i detta och andra fall råda god samstämmighet mellan undersökningarna. De två studierna stärker va randras validitet genom att eliminera vad som ibland brukar kallas "mono-method bias" (jfr Cook & Campbell, 1979).
Den här intervjustudien har sin tyngpunkt i kvantitativa data men det finns även inslag av kvalitativ analysmetodik, t ex vid bearbetningen av frågorna om det mest positiva och det mest negativa med KM (s 80 ff). Dessutom har, i undersökningens övriga delar, korstabuleringarnas kvanti tativa data tolkats på ett närmast kvalitativt sätt. Dessa tolkningar kan na turligtvis ifrågasättas av andra människor - de är i hög grad beroende av forskarens, eller mer allmänt det tolkande subjektets förförståelse (jfr Öd-man, 1979).
I denna avhandlings första kapitel menar vi att vårt forskningsperspektiv, vårt val av teori samt delar av vår förförståelse synliggjorts på ett tillfreds ställande vis. När det sedan gäller hur involverad vi varit i undersöknings fältet (Piteå KM) kan sägas att ingen av oss är eller har varit lärare på denna institution - våra erfarenheter och kontakter är närmast att betrakta som indirekta. Att vi ej har några egenintressen inom musikskolan har hjälpt oss att upprätthålla en tämligen distanserad attityd och att kunna kontrol lera stora delar av vår subjektivitet. Intentionen har varit att i de två studi erna om KM sätta förförståelsen inom parentes men det är förmodligen närmare sanningen att säga att tolkningsprocessen varit dialektisk i relatio nen mellan förförståelsen och den empiriska nivån.
I bilaga 2 g örs en jämförelse mellan två skolor med olika socioekonomiska strukturer, som också fyller en validerande funktion. Denna sammanställ ning kan ses som ett illustrativt utsnitt ur den grundläggande frågeställ ningen om den sociala bakgrundens betydelse. Samstämmighet eller lik nande tendenser kan utläsas på de flesta av frågorna. På ett par av frågorna motsäger resultaten i bilagan huvudundersökningen, vilket har diskuterats och i vissa fall lett till alternativa tolkningsförslag. 61
60 Validitetsproblematiken har tidigare behandlats av Brändström & W iklund (1993b).
61 Shepard (1993) behandlar validering av test och argumenterar för vikten av att söka efter och analysera alternativa tolkningar, "...paying close attention to competing interpretations
I pedagogisk forskning diskuteras ofta undersökningars begreppsvaliditet, dvs hur variabler och teoretiska begrepp har valts ut. Begreppet musikan vändning har undersökts genom att ställa frågor om musiksmak, musika lisk avsmak samt fritidsmusicerande och som vi ser det överensstämmer dessa variabler i stort sett med begreppet musikanvändning. Detsamma kan nog också sägas om valet att låta barnens musikstudier och instrumentval representera användningen av KM.
Möjligen kan invändas att användningen av den frivilliga institutionella musikutbildningen, i betydelsen investering i kulturellt kapital, i högre grad är en angelägenhet för föräldrarna än barnen. Att undersöka hur föräl drarna uppfattar och använder KM har legat utanför den här studien, men intentionen har varit att i analyserna och tolkningarna spegla föräldrarnas förhållningssätt via barnens utsagor. Inför fortsatt forskning bör föräldrarna ingå i undersökningen för att mer fullständigt kunna studera i vad mån och på vilket sätt det existerar en social användning av musikutbildning. Mot begreppsvaliditeten finns på det hela taget ej så mycket att invända, men hur förhåller det sig med den externa validiteten - i vad mån är resul taten möjliga att generalisera? På vilket sätt kan t ex urvalsförfarandet ha påverkat resultaten och generaliserbarheten? Urvalet kan sägas ha ägt rum i tre steg: kommun, åldersgrupp och skolor - Piteå Kommun, barn födda 1980 och 11 av kommunens mellanstadieskolor. Två tredjedelar av hela ål dersgruppen har undersökts och urvalet av skolor har utgått från principen att efterlikna spridningen på befintliga skoltyper inom hela kommunen. Av dessa skäl har de erhållna resultaten behandlats som vore det i högre grad fråga om en totalundersökning än ett stickprov - de observerade skill naderna kan därigenom betraktas som "verkliga" skillnader.
Att endast undersöka en åldersgrupp begränsar givetvis generaliserbarhe ten, och man kan på goda grunder anta att resultaten skulle ha blivit annor lunda om deltagarna vore t ex tre år äldre. Puberteten är då passerad vilket med största sannolikhet skulle ha förändrat deras förhållande till musik och musikutbildning. Likaså vore det ej korrekt att ur undersökningsresul taten dra alltför generella slutsatser för hela riket - vissa resultat skulle med stor sannolikhet blivit annorlunda i en storstad. Däremot är det inte för mycket att säga att urvalet av barn är representativt för 12-13-åringar inom Piteå Kommun och i väsentliga delar förmodligen också för många andra medelstora svenska kommuner.
Som tidigare framgått samverkar kön, social bakgrund och bostadsområde och frågan är om detta empiriskt har undersökts i denna studie. Svaret på denna fråga måste bli att en av dessa variabler i taget har studerats, i betydel sen kvantifierats. På grundval av korstabuleringar har i en tolkande ansats resultaten på varje fråga integrerats och sammanförts under rubriken sam manfattning och reflektion. I och med detta förfarande har bakgrundsfakto rernas sammantagna påverkan kunnat studeras och dessutom har i tolk ningsprocessen hänsyn tagits till ytterligare påverkansfaktorer som föräl-draspel och kyrkans musikliv.
På tal om validitet skall läggas ytterligare en aspekt och det är frågan om tolkningsbarhet. För att tala med Broady (1988): "Samband som inte låter sig tolkas betraktas inte som signifikativa, även om de skulle vara signifikanta i statistisk mening" (s 20). Detta är ett förhållningssätt som har genomsyrat stora delar av tolkningsarbetet i denna studie. Data som kunnat stödjas av andra undersökningar, som uppvisat stabilitet över tid och som låtit sig tol kas har också betraktats som valida.
Den slutsats som kan dras av de förda resonemangen om reliabilitet och va liditet är denna: med angivna utgångspunkter och med vissa reservationer, kan undersökningens resultat betecknas som relativt tillförlitliga.