Tabell 54. Svarsmönster relaterade till motiv till varför yrkesgruppen mu siklärare existerar och vilken funktion denna yrkeskategori har i samhället (n= 60). Antalet registrerade svar: 113.
Kategori Tot Man Kv. IE GG
A. Kunskapsmotivet 26 13 13 12 14 B. Komplementmotivet 20 8 12 7 13 C. Utvecklingsmotivet 15 6 9 9 6 D. Sociala motivet 13 5 8 7 6 E. Kompensationsmotivet 9 4 5 4 5 F. Existensiella motivet 7 2 5 6 1 G. Kulturöverföringsmotivet 7 6 1 4 3 H. Expertmotivet 7 4 3 1 6 I. Skolkulturella motivet 6 2 4 3 3 J. Kommunikationsmotivet 3 3 - 2 1 113 53 60 55 58
Tabellen omfattar sammanlagt 10 kategorier som uttryck för vad som ur de studerandes perspektiv kan sägas legitimera musikläraryrke och musiklä rarutbildning. Det finns en tendens att kvinnor och/eller GG-studerande lägger särskild vikt vid komplementmotivet.
Kategori A.
Kunskapsmotivets innebörd är att musik och musikundervisning svarar mot den efterfrågan på kunskaper och färdigheter i musik, som finns hos enskilda individer och grupper i skola och samhälle. Kategorins kärna kon stitueras av uppfattningen att musiklärare finns för att barn och ungdomar ska få möjlighet att lära sig spela ett instrument.
"Musiklärare finns för att det finns så många barn som vill lära sig spela." (AMI 3)
Kategori B.
Komplementmotivets innebörd är att musik och musikundervisning sva rar mot kreativa och emotionella behov som inte tillgodoses i den teoretiskt präglade skolmiljön. Centralt för kategorin är uppfattningen att
musikäm-net öppnar andra sinnen än "ABC-kunskaper", och därigenom fungerar som motvikt till "allt annat" barn och ungdomar får i skolan. I de inter vjuutsagor som förts till kategorin återfinns synsättet att musik är ett ämne där eleverna tillåts vara lite mer avslappnade, inte lika resultatinriktade som i andra ämnen.
"Man vet ju själv hur mycket man behövde dom här timmarna när man inte behövde räkna matte och vara teoretiker hela tiden, man fick koppla av på ett sätt, göra något annat." (ÖKG 4)
Kategori C.
Utvecklingsmotivets innebörd är att musik och musikundervisning syftar till att utveckla hela människan såväl fysiskt som psykiskt och att musiklä rarens bidrag till elevens inre utveckling sker genom förmedling av musi kupplevelser överhuvudtaget. Några svar som förts till denna kategori rik tar tanken mot begreppet transfer, dvs synsättet att musikundervisningen positivt påverkar utvecklingen även i andra skolämnen.
"Jobbar man med små barn så jobbar man med utvecklande av motorik och koordination ... att ja, utveckla sådana sidor av eleverna. För mig är int e det spelmässiga så viktigt, utan mer att dom får utvecklas som personer, både psykiskt och fysiskt i grupp. Jag ser det alltså rent utvecklande." (ÖKG 4)
Kategori D.
Sociala motivets innebörd är att musik och musikundervisning svarar mot behovet av en meningsfull fritid, kamrater, kompletterande vuxenkontak ter mm. I kategorin synliggörs uppfattningen att musiklärarens har stor be tydelse för barn som har behov av extra vuxenstöd.
"Det är viktigt att barn kommer in i ett sammanhang som dom trivs i. Dom kanske får börja i nån orkester och det kanske man håller på med sen hela livet, det blir ens fritidsintresse (...) det blir en social funktion också, många skilsmässobarn som behöver en vuxen." (ÖKG 4)
Kategori E.
Kompensationsmotivets innebörd är att musik och musikundervisning kompenserar för brister i elevens hemmiljö, eller svarar mot särskilda be hov hos elever som av ett eller annat skäl inte känner sig hemma i den gängse skolmiljön; elever som kanske inte kommer till tals på andra sätt än genom musiken och som känner sig främmande i skolan.
"Musiklärare finns för att barn ska få chansen att lära sig musik, för alla har det inte i sitt hem. I många familjer finns ingen kontakt med musik alls, många har inga skivor, lyssnar knappt på radio." (OKG 3)
Kategori F.
Existentiella motivets innebörd är att musik och musikundervisning svarar mot grundläggande, existensiella behov hos människan. Centralt för kate gorin är synsättet att musiklärarens viktigaste roll inte är att lära människor
att spela eller sjunga, utan att få människor att förstå dimensioner av livet som dom annars inte skulle förstå. En intervjuperson vars svar förts till ka tegorin formulerar sig på följande sätt:
"Att hålla på med musik är en förutsättning för att vara människa. Om människan inte hade konst och musik, då skulle den tekniskt sett bara vara en utvecklad apa. Men nu när vi har musik, så kan vi identifiera oss som människor mer, tror jag." (HMI2)
Kategori G.
Kulturöverföringsmotivets innebörd är att musik och musikundervisning syftar till att föra kulturarvet vidare och att frambringa nya generationer musiker. I kategorin framhålls det värde som ligger i att bevara och sprida de traditioner som människan har i förhållande till musiken och kulturen.
"Det handlar mycket om att bevara traditionen, att t ex ta del av den svenska sångskatten så att den inte försvinner och att den inte förlöjligas: 'Evert Taube, han var bara en grå gubbe som satt å spela luta, det är väl inget roligt' (...) att det finns någon slags respekt kvar." (HKG 2)
Kategori H.
Expertmotivets innebörd är att musikämnet genom sin särprägel och kom plexitet kräver särskilt utbildade lärare. I kategorin speglas synsättet att det behövs väl utbildade, kvalificerade musiklärare för att guida människor in i en värld som är svår att upptäcka på egen hand, samt föreställningen att en dast väl utbildade lärare kan hjälpa en elev fram till högre musikutbild ning.
"Lärare i allmänhet tycker sig inte kunna undervisa i musik, och om man ser till den nya läro planen så vette tjuven om ens vi musiklärare kan uppfylla den (...) det behövs speciella lä rare eftersom ämnet är så mångfacetterat." (ÖKG 4)
Kategori I.
Skolkulturella motivets innebörd är att musik och musikundervisning är en naturlig del av skolkulturen. I kategorin speglas uppfattningen att det skapas behov av musikundervisning eftersom det finns en färdigt uppbyggd organisation för undervisning; yrkeskår, utrustning etc.
"I skolan lär man sig allt annat inom livets olika områden, tillvaron musik ska också finnas där , och sen ... jag menar, vad skulle man göra av alla musiklärare (...) och utrustning och instrument och allt som redan finns! " (AKG 3)
Kategori J.
Kommunikationsmotivets innebörd är att musik och musikundervisning blir allt viktigare i det nya informations samhället vilket får till följd att de kommunikativa och skapande ämnenas betydelse kommer att öka.
"Musiklärarens roll blir viktigare och viktigare därför att kommunikation och information... även bild och rörelse, blir viktigare. Vi lever i kommunikationens tidsålder (...) man måste kunna uttrycka sig och ta emot andras uttryck. Därför kommer dom estetiska ämnena att få större plats." (ÖMG 2)
Tabell 55. Svarsmönster relaterade till hur de studerande uppfattar och vär derar musikläraryrkets status i skola och samhälle (n = 60). Antalet128 regis trerade svar: 30.
Kategori Tot Man Kv. IE GG
A. Synen på yrkets status beror på uppfattningar
om utbildningens längd 12 4 8 5 7
B. Synen på yrkets status beror på uppfattningar
om yrkets särart 9 4 5 9
-C. Synen på yrkets status växlar med uppfattningen
hos den som uttalar sig 5 3 2 1 4
D. Synen på yrkets status växlar beroende på om musik uppfattas som kultur
yttring eller skolämne 4 1 3 1 3
30 12 18 16 14
Tabellen visar att kvinnorna totalt sett bidragit med flest svar och att samt liga utsagor som tagit fasta på yrkets särart (kategori B) a vgetts av IE-stude-rande. De svar som omfattas av tabellen, uttrycker både individuellt och kollektivt formade uppfattningar kring musikläraryrkets status.
Kategori A.
I kategorin fokuseras synsättet att musikläraryrkets status är kopplad till uppfattningar om utbildningens längd och yrkesbenämning. I svaren åter speglas föreställningen att människor i allmänhet inte har vetskap om att utbildningen är lång och krävande. Väl förankrad i kategorin är också upp fattningen att musiklärare har en lägre status än andra lärare i skolan, bl a eftersom alla personer som i någon form ägnar sig åt musikundervisning -även de som inte har någon utbildning alls - kan kalla sig musiklärare.
"Hur kan man i fyra år bara syssla med musik, får man höra, folk vet inte hur lång utbild ningen är, dom häpnar när man berättar." (AKG 3)
128 Skälet till de låga svarsfrekvenserna är att frågan ställdes i anslutning till den sjugra-diga skala med ytterpolerna låg- respektive hög status som alla intervjupersoner ombads för hålla sig till. Detta gjorde att intervjusamtalet kring frågan om status i några fall glömdes bort eller hamnade i bakgrunden.
Kategori B.
I kategorin har samlats de utsagor som beskriver uppfattningar kring musi kämnets särskiljande karaktär och musiklärarens speciella situation samt de uppfattningar om status som är knutna till denna situation. I åtskilliga svar beskrivs musikläraren som en ensamvarg som ambulerar mellan många olika skolor, som ofta arbetar kvällar och helger och därför aldrig hinner komma in i det övriga lärarkollegiet. En vanlig uppfattning är också att mu siken är ett ämne som anses "lite flummigt" och som lätt går att "rucka på" jämfört med andra teoretiska ämnen, som man menar står betydligt stadi gare och därigenom har en mer statusfylld position i skolan.
"Musiklärare har låg status (...) många ser det här med musikläraryrket som en lek, en lek med barn ... att dom finns för att min unge ska få spela litegrann, det finns ingen prestige att vara musiklärare." (AMI 4)
Kategori C.
Innebörden i de svar som förts till kategorin är att det inte finns något givet svar på frågan om musikläraryrkets status därför att människor har olika uppfattningar om musikens och musikundervisningens värde och bety delse.
"Det är olika vem man möter. Vissa människor tycker att det är ingenting och en del tycker att det är väldigt fint (...) antingen underdåniga; Åh musiklärare! eller; är du inte färdig snart, du ska ju bara bli musiklärare." (ÖKG 4)
Kategori D.
I denna kategori fokuseras uppfattningen att musik har låg status som un dervisningsämne i skolan samtidigt som den har hög status som kunskaps form i sig och som kulturyttring.
"Alla tycker om musik på något sätt och jag tror att dom gärna också vill kunna musik, för alla är medvetna om att det ger mycket. Men musiklärare, då blir det som inte samma grej, utan då tänker man mer på någon som står och skriker i en musiksal. Så det tycker jag är en skillnad."(ÖKG 2)
Deltagarna hade även ombetts placera in sig på en sjugradig skattningsskala med ytterpolerna låg respektive hög status. Genom att sammanföra de sju skalstegen i grupper så att 1-3 får representera låg status, skalsteget 4 får re presentera varken/eller och skalstegen 5-7 får motsvara hög status erhölls följande resultatbild: 129
129 Intervjumaterialet som helhet uppvisade följande statistiska karaktäristika: m=2,9. Md=3,0. s=0,858. Uppdelat på kön: Män, m=2,8; Kvinnor, m= 3,0. Uppdelat på utbildnings variant: IE, m=2,6; GG, m=3,2. Uppdelat på social bakgrund: m= 2,9 för samtliga tre katego rier: H, A, Ö.
Tabell 56. De studerandes skattning av hur de själva uppfattar och värderar musikläraryrkets status (n= 60).
Tot Man Kv. IE GG
Yrket har låg status 44 23 21 26 18
Yrket har varken låg
eller hög status 15 6 9 4 11
Yrket har hög status 1 1 - - 1
60 30 30 30 30
Tabell 56 visar att undersökningsgruppen som helhet uppfattar musiklärar yrket som relativt sett ett lågstatusyrke. Vidare framgår att uppfattningarna skiljer sig något mellan de båda utbildningsvarianterna genom att IE-studerande tilldelar yrket lägre status än vad GG- IE-studerande gör.
Tabell 57. Svarsmönster relaterade till i vilken utsträckning musikläraryr kets roll i samhället behandlas i utbildningen (n = 60).
Kategori Tot Man Kv. IE GG
A. Musikläraryrkets roll i samhället behandlas
i viss utsträckning 32 17 15 16 16
B. Musikläraryrkets roll i
samhället behandlas ej 22 10 12 12 10 C. Osäker, har ingen
uppfattning. 6 3 3 2 4
60 30 30 30 30
Kommentar
Helhetsintrycket från intervjuerna är att de studerande generellt sett hade en tämligen diffus uppfattning om relationen mellan utbildning, yrke och samhälle vilket medförde problem vid kategoriseringen av svaren. Med denna reservation, konstaterar vi att drygt hälften av de intervjuade uppger att musikläraryrkets roll i samhället behandlas i utbildningen, låt vara täm
ligen flyktigt och marginellt. I svaren framhålls att det inte förekommer nå gon egentlig debatt i utbildningen som berör relationen musiklärarutbild ning - musikläraryrke - samhälle, och att därför den studerande inte ges särskilt mycket hjälp att reflektera och dra slutsatser kring dessa frågor. Vanligt förekommande synpunkter är att utbildningen försiggår i en skyd dad verkstad, att den tenderar att uppehålla sig vid klassrumssituationer, och att det framförallt är i samband med den skolförlagda praktiken som samhällsperspektivet synliggörs i utbildningen.
Tabell 58. Svarsmönster relaterade till de studerandes framtida yrkesplaner (n = 60).
Kategori Tot. Man Kv. IE GG
A. Avser att arbeta som
både lärare och musiker 19 14 5 14 5 B. Avser att arbeta endast 15 6 9 5 10
som lärare
C. Avser att arbeta som lärare kombinerat med
annan verksamhet 11 3 8 4 7
D. Avser att ägna mig åt
fortsatta studier 8 3 5 4 4
Övriga svar 7 4 3 3 4
60 30 30 30 30
Kommentar
Tabellen visar att tre av fyra studenter avser att efter avslutad utbildning ar beta som musiklärare i en eller annan form (kategori A+B+C). I den kate gori som samlat flest svar, dvs de som önskar arbeta både som lärare och musiker, utgörs den största andelen av män och/eller IE studerande. I kate gorierna B och C är förhållandet omvänt, dvs att de flesta svaren avgetts av kvinnor och/eller GG- studerande. De som sagt sig vilja kombinera lärar jobbet med annan verksamhet nämner t ex "pröva något helt annat jobb", "församlingsarbete på halvtid" och exempel på övriga svar är "ett par år ut omlands", "bo vid kusten och leva eremitliv". Fem av de totalt åtta svar som förts till kategori D avsåg musikstudier.