Genomförande

Merparten av intervjuerna, 40 av totalt 60, genomfördes under maj månad 1993. De resterande tjugo intervjuerna, vars syfte var att bredda och kom­ plettera intervjuunderlaget, genomfördes under mars 1994. Huvudskälet till varför intervjuerna gjordes i två omgångar, med ett urval baserat på två olika läsår, var att det krävdes fler nyantagna studenter för att de kriterier för urval som redogjorts för skulle kunna uppfyllas. En viktig utgångspunkt var att betingelserna vad gäller proceduren så långt möjligt skulle vara lika för båda intervjuomgångarna.113 Samtliga intervjuer var förlagda till mu­ sikhögskolans lokaler. Vi tog personligen kontakt med de studenter som

113 Resultatbilden visade sig i allt väsentligt sammanfalla mellan de båda intervjutill­ fällena. Det nytillskott av data som härrörde från intervjuomgång två, innebar att vissa av de tidigare etablerade beskrivningskategorierna kom att "töjas" in nehållsligt och att några nya kategorier kom till. Dessa smärre avvikelser, som också ledde till vissa modifieringar i samband med att data från de båda intervjuomgångarna slogs samman, kom dock inte att på något avgörande sätt förändra den ursprungliga svarsbilden.

valts ut och informerade då om intervjuns syfte och övriga förutsättningar. Bl a gjordes klart att deltagandet var frivilligt och att informationen skulle behandlas strikt konfidentiellt. Endast en person avstod från att delta med motiveringen att det saknades tid.

Intervjuerna, som till sin karaktär kan beskrivas som halvstrukturerade, (jfr t ex Patton, 1990; Phelps, Ferrara & Goolsby, 1993) utformades som sam­ tal med utgångspunkt från en intervjuguide. Intervjuguiden omfattade två sidor A3 format och var utformad så att en bred högermarginal, motsva­ rande A4 format, lämnades fri för anteckningar. Vägledande för valet av frågor var problemområden som identifierats i tidigare forskning. Vi ge­ nomförde också ett antal pilotintervjuer som hjälpte oss att välja ut och precisera de frågor som intervjuguiden slutligen kom att innehålla (jfr bi­ laga 1, s 270).

Intervjuerna, som genomfördes enskilt, tog i genomsnitt 40 minuter och varierade från 30 till 65 minuter. Ambitionen var att åstadkomma ett av­ spänt och samtalsslikt tonläge, vilket bl a fick till följd att ordningsföljden på frågorna kunde ändras om samtalet gled in på områden som tangerade andra frågor i intervjuguiden. Vid intervjutillfället gjordes skriftliga an­ teckningar i intervjuguiden. Under samtalets gång hade deltagarna full in­ syn i de noteringar som gjordes. Samtliga intervjuer spelades in på band och skrevs sedan ut ordagrant på ordbehandlare.114 Tanken med denna dubbla registrering av data, var att i efterhand kunna komplettera den i intervju­ guiden manuellt nedtecknade informationen med fakta från bandet och på så sätt åstadkomma ökad precision och tillförlitlighet vid databearbet­ ningen. Samtliga deltagare tillfrågades också innan intervjun om de hade något emot att samtalet bandades, vilket ingen hade.

Vår uppfattning är att intervjuerna i de allra flesta fall präglades av god kontakt och kommunikation och att det fanns en uppriktig vilja hos de in­ tervjuade att noggrant och allsidigt besvara de frågor som ställdes. Flera av deltagarna uttryckte också spontant, efter att intervjun avslutats, att de upp­ fattat samtalet som värdefullt för dem personligen och att man i högre grad i utbildningen borde reflektera över grundläggande och övergripande frågor av det slag som ställdes.

114 Utskrifterna omfattade sammanlagt 470 A4 sidor (12 punkter, typsnitt Palatino). Vissa uttalanden och kommentarer som bedömdes sakna relevans för databearbetningen utelämna­ des i utskriften.

Databearbetning

Proceduren omfattade flera skeden, som vart och ett markerar olika faser i arbetet med att insamla och bearbeta data.

Skede 1: Bearbetning av den skriftliga registreringen vid intervjutillfället. Med utgångspunkt från den vid intervjutillfället skriftliga registreringen av svaren, genomfördes en första bearbetning av datamaterialet med syfte att upprätta ett preliminärt kategorischema. Tanken var att detta förfarande skulle ge en första översiktlig bild av den totala informationsmängden och även tjäna som en referens att återvända till i ett senare skede av processen. Intervjuerna bearbetades en i taget, men för att i möjligaste mån kunna överblicka den relativt omfattande datamassan, sammanfördes slumpvis intervjuerna i grupper av fyra eller fem varefter ett provisoriskt kategorisys­ tem upprättades för var och en av dessa grupper. De olika kategorisystemen jämfördes därefter med varandra. Identiska eller nästan identiska kategorier slogs samman medan andra modifierades och döptes om. Dessa nybildade kategorisystem jämfördes därefter på motsvarande sätt och kom till sist att uppgå i ett enda övergripande preliminärt kategorischema som omfattade hela intervjumaterialet.

Skede 2: Bearbetning av utskrifterna av de bandade intervjuerna.

Skede två innebar att utskrifterna av samtliga intervjuer lästes igenom i sin helhet samtidigt som centrala begrepp och nyckelord markerades i texten el­ ler antecknades i marginalen. Dessa komprimerade fakta - ungefär med samma reduceringsgrad som gällde för den skriftliga registreringen vid in­ tervjutillfället - överfördes sedan till en ny uppsättning "tomma" frågefor­ mulär genom att understrykningar och marginalanteckningar på nytt skrevs ned för varje fråga. Det innebar att vi nu hade tillgång till två upp­ sättningar komprimerade versioner av samtliga intervjusvar. Dels den vid intervjutillfället gjorda registreringen och dels bearbetningen av utskrif­ terna av de bandade intervjuerna.

Skede 3: Tämförelser mellan olika datadokument.

I detta skede beaktades för första gången kriterierna för urval av intervju­ personer. Det innebar att samtliga deltagare, som tidigare hade behandlats som enskilda individer utan hänsyn till inbördes särskiljande karaktäris-tika, i det fortsatta arbetet kom att grupperas samman med utgångspunkt från variablerna kön, årskurs, utbildningsvariant och social bakgrund. Vid databearbetningen användes förkortningar med syfte att spegla kriterierna för urval. Det innebar att samtliga registrerade svar tilldelades en "identitet" i form av en särskild beteckning, t ex HKG 3, med innebörden: kvinna, vars far eller mor är högre tjänsteman eller akademiker, studerande på GG- vari­ antens tredje årskurs. I förutsättningarna ingick också att det inför den fort­ satta databearbetningen nu fanns fyra olika "datadokument" att tillgå, där

vart och ett av dessa kan sägas spegla hela datamaterialet men från olika ut­ gångspunkter:

• Den - vid intervjutillfället gjorda - skriftliga dataregistreringen. • Det preliminära kategorischema som upprättats.

• Den komprimerade versionen av de bandade utskrifterna. • Utskrifterna av de bandade intervjuerna i sin helhet.

Den procedur som nu följde, innebar att de olika dokumenten jämfördes med syfte att upprätta ett slutgiltigt kategorischema, sammanställa och välja ut belysande citat, kvantifiera utsagorna samt tolka och sammanställa resul­ taten. Mer precist innebar detta arbete att för varje intervjuperson, samtliga svar jämfördes med utgångspunkt både från den skriftliga dataregistre­ ringen och den komprimerade versionen av den bandade intervjun. Vid jämförelsen nyttjades också utskriften av intervjun i sin helhet som "citat­ bank" och kontroll av vad det var som faktiskt sades vid intervjun. Vid jämförelsen återknöts till det preliminära kategorischema som successivt under arbetets gång nu kom att modifieras i takt med att nya kombinationer av fakta och svarsmönster upptäcktes. En omständighet som särskilt upp­ märksammades och som bidrog till underlaget för tolkning och analys, var den frekvens med vilken utsagorna uttalades, samt om beskrivningarna fö­ reföll någorlunda konsekventa och likartade mellan intervjupersonerna. Varje undersökningsenhet115, som primärt kom att knytas till variablerna social bakgrund och kön, behandlades som en "undersökning i sig", med anspråk på att genomföras så fullständigt som möjligt. Detta för att ge data­ massan en överblickbar form men också för att kunna jämföra resultaten med hänsyn till försökspersonernas bakgrundskaraktäristika.

Databearbetningen innebar att uppmärksamheten inriktades på substans­ rika utsagor, nyckelord och centrala begrepp i intervjumaterialet. Ambitionen i inledningsfasen var att, utan att utelämna väsentlig informa­ tion, koncentrera och ordna materialet för fortsatt analys. Svaren behandla­ des horisontellt, vilket innebar att samtliga svar hörande till en viss fråga bearbetades inom varje undersökningsenhet innan det var dags att gå vi­ dare till nästa fråga. Detta förfarande syftade bl a till att underlätta jämförel­ ser såväl inom som mellan undersökningsenheterna.116

Nästa steg blev att förtäta materialet ytterligare genom att, med utgångs­ punkt från samtliga utsagor, sammanföra begrepp med identiskt eller nästan identiskt innehåll i samlande kategorier. Svarsinformation som inte passade in i någon kategori fördes till en särskild kategori (övrigt) eller ställ­

115 Undersökningsenheterna var: HK, HM, AK, AM, ÖK, ÖM. Exemplifiering av förkortning­ arna: HK = kvinnor med hembakgrund högre tjänstemän och akademiker. ÖM = män med hembakgrund lantbrukare eller egna företagare.

116 Patton (1990) skriver: "cross-case analysis means grouping together answers from different

des på "väntelista". I detta skede av analysarbetet kom nya kategorier till, andra försvann eller modifierades och direkta citat grupperades samman med citat av samma eller liknande innebörd med syfte att ge belysning åt de mönster som stegvis växte fram (jfr Ely, 1991; Eneroth, 1988).

När en enhet hade bearbetats klart (t ex HK), påbörjades bearbetningen av de intervjuer som ingick i nästa enhet (HM). Därefter jämfördes de båda enhe­ terna (HK+HM) med varandra. Gemensamma kategorier sammanfördes och närliggande svarsmönster jämkades och slogs samman. Genom denna analys sammansmälte de två enheterna och uppgick i en enhet av "högre ordning" (H). På samma sätt jämfördes övriga enheter tills dess att samtliga grupper hade bearbetats och kategoriserats till en sammanhållen, övergri­ pande helhet. Som ett led i proceduren gjordes även en "avprickning" av samtliga svar med avseende på kategoritillhörighet.

Eftersom svaren varierade mellan intervjupersonerna blev följden att en och samma person i sitt svar kan ha gett uttryck för uppfattningar som täcker mer än en kategori och har då också noterats för detta.117 Det innebär konkret att det för varje fråga kan finnas fler registrerade svar än antalet in­ tervjupersoner. Motsatsen, dvs att det avgetts färre svar än det totala antalet intervjupersoner, förekommer också. När avvikelser sker, framgår detta ge­ nom en tilläggstext i tabellrubriken som talar om att antalet registrerade svar avviker från antalet intervjupersoner.

Det arbetsätt som beskrivits sker i hög grad med hjälp av datorns ordbe­ handlingsprogram men också med hjälp av traditionella hjälpverktyg som sax, tejp och färgpennor. I anslutning till vissa frågor ombads intervjuper­ sonerna att förhålla sig till en sjugradig skattningsskala. Syftet med dessa kvantitativa data var att komplettera den verbala informationen och däri­ genom bidra till en förstärkning av resultatens tillförlitlighet. I arbetet med att sammanställa och tolka kvantitativa data användes statistikprogrammet Stat Works.

Under skede tre var ambitionen att vid databearbetningen inte utelämna någon information med undantag av sådant som bedömdes som irrelevant småprat och definitiva sidospår. Huvudskälet till detta var att skapa kon­ troll över materialet men också att bädda för en kvantifiering av utsagorna. En del information kom därför att ha prägel av lokalt värde, dvs sådant som kan vara värdefullt för musikutbildningen i Piteå att ta till sig men som knappast torde vara relevant eller av särskilt stort intresse i en vidare krets. För forskningssyftet såg vi det därför angeläget att i resultatredovisningen försöka separera det utpräglat lokala från det möjligt generella.

117 Bogdan & Biklen (1982) använder begreppet "key informants" för de informanter som är mer talföra, har en större erfarenhet än andra av det aktuella forskningsfältet eller som på annat sätt har särskilda insikter i vad som försiggår. Jfr även Phelps m fl (1993) som skriver:

"key-informants are members of the group who have special knowledge, status, or ability to communicate" (s 165).