Tabell 39. De studerandes spridning med avseende på hemort uppdelad på geografiska regioner i procent.
Hemort Framnäs Musikhögskolan
Norr - eller Västerbotten 31 49 Övriga Norrland 9 14 Övriga Sverige 100 52 34 Annat land 6 1 Inget svar 2 2 Summa % 100 100 Antal 65 112
Av tabellen framgår att drygt hälften av de musikstuderande på Framnäs rekryteras från "övriga Sverige", medan motsvarande siffra för Musikhög skolan är c:a e n tredjedel. Omvänt förhållande gäller så tillvida att ungefär hälften av musikhögskolestudenterna kommer från Norr- eller Västerbot ten medan knappt en tredjedel av framnässtudenterna rekryteras från denna region. Vidare kan vi utläsa att 40 procent av framnässtudenterna tillhör kategorin "norrlänningar". Detta kan ställas i relation till Musikhög skolan där 63 procent av studenterna tillhör nämnda kategori. En jämfö relse av den geografiska fördelningen för GG- och IE- studerande framgår av tabell 40.
Tabell 40. GG- och IE- studerandes spridning med avseende på hemort uppdelad på geografiska regioner i procent.
Hemort GG IE Norr - eller Västerbotten 57 43 Övriga Norrland 26 6 Övriga Sverige 17 46 Annat land - 2 Inget svar — 3 Summa % 100 100 Antal 48 64
Av tabell 40 kan utläsas att en klar majoritet (83 %) av de som studerar till GG-lärare vid Musikhögskolan i Piteå är "norrlänningar". På motsvarande sätt framgår att de blivande IE-lärarna är antingen "norrlänningar" (49 %) eller tillhörande "övriga Sverige" (46%).
Av den information som förmedlas i tabellerna 39 och 40, framgår sam mantaget att de som studerar vid Framnäs eller på Musikhögskolans IE-variant fördelar sig geografiskt enligt ett mönster som i stora drag över ensstämmer med varandra. GG-varianten avviker däremot genom sin något mer entydiga norrlandsprofil från detta mönster (jfr bilaga 1, s 269). Vi undersökte också - vilket inte framgår av tabellen - samtliga hemorters storlek. Resultatet visar att 22 procent av de studerande vid Framnäs kommer från en större stad (fler än 50 000 i nvånare). Detta kan jämföras med Musikhögskolan där endast 6 procent rekryteras från större städer. Vidare fann vi att drygt hälften av de studerande vid Musikhögskolan kommer från mindre orter (färre än 10 000 invånare). För tätort av mellan storlek (10 000 - 50 000 invånare) är fördelningen synnerligen jämn: För Framnäs 43 procent och Musikhögskolan 41 procent.101
10i Även familjernas boendeform undersöktes. Av svaren framgick att åtta av tio studerande (79 procent) bodde i villa eller radhus under sin högstadietid. Motsvarande siffra för hela ri ket var 73 procent.
Tabell 41. Föräldrarnas yrken102 uppdelat på SEI-kod. Parentesen betecknar normalt utbildningskrav (antal år) efter grundskola. Procent.
Föräldrayrke Framnäs Musikhögskolan Hela riket103
Ej facklärda arbetare ( < 2 år) 9 10 17 Facklärda arbetare ( > 2 år ) 13 9 17 Lägre tjänstemän ( < 3 år) 13 17 12 Tjm p å mellannivå ( 3-6 år) 33 27 21 Högre tjm/akadem ( > 6 år) 22 24 17 Egna företagare/lantbrukare 9 12 9 Övriga 1 1 7 Summa % 100 100 100 Antal 65 112 1 226 932
Tabellen visar att majoriteten av de musikstuderande, både på Framnäs och Musikhögskolan, kommer från högre socioekonomiska hemmiljöer. Omvänt gäller att studerande inom kategorin arbetare är underrepresente-rade, såväl inom den undersökta gruppen som i förhållande till befolk ningen i stort. Det tycks alltså som om de miljöer som vi i vardagliga ter mer brukar benämna medel- och övre medelklass, utgör "god jordmån" för de som ämnar ägna sig åt högre musikutbildning.104
Vid en närmare granskning av enkätmaterialet visar det sig att även föräl drarnas yrke tycks ha ett samband med de studerandes yrkesval. Av musik högskolans studenter kommer 35 procent från hem där den ena eller båda föräldrarna arbetar som lärare. Det innebär att en av tre musikhögskolestu denter har minst en förälder som är lärare (jfr Bladh, 1990).
Av övriga resultat - ej redovisade i tabell - som berör hemförhållanden, framgår att 78 p rocent av musikhögskolans och 66 procent av
framnässtu-102 På samma sätt som i studien om kommunala musikskolan (jfr kap 2) grundades indelningen i kategorier på den av föräldrarna som hade den högsta socioekonomiska ställningen (SEI-koden). Huvudskälet till att vi valde att följa SCB:s indelningsgrund, var att underlätta jämförelser dels mellan de båda rekryteringsstudierna som ingår i avhandlingen och dels med den offentliga statistik som inhämtats från SCB.
103 Siffrorna är hämtade från en datasammanställning från SCB (se bilaga 1, s 263).
104 Om relationstalet för arbetare - tjänstemän beräknas på samma sätt som i rekryterings studien avseende KM (jfr s 38) erhålles för Framnäs folkhögskola 2,2 och för musiklärarut bildningen 2,4- Det betyder att sannolikheten är mer än dubbelt så stor för barn till högre tjän stemän och akademiker som för barn till arbetare att studera vi någon av dessa utbildningar.
denternas föräldrar deltar i någon form av regelbunden organiserad fritids-eller föreningsverksamhet; kyrklig, facklig, politisk fritids-eller "annan" verksam het.105 Vi fann också att var tredje musikhögskolestudent (35%) kommer från ett hem där någon av eller båda föräldrarna är engagerad inom kyrkan. Av resultaten framgår vidare att 65 procent av musikhögskolans- och 54 procent av framnässtudenternas föräldrar ägnar sig åt någon form av in strumentspel. Vi noterar också att i fyra av tio "musikhögskolehem" spelar minst en av föräldrarna något tangentinstrument.106 Att hemmiljöns stöd och påverkan är viktiga för den musikaliska utvecklingen, belyses också av de skriftliga reflektioner som lämnades i enkätens öppna del:
"Jag är uppväxt i en musikfamilj med sju syskon varav fyra är yrkesmässigt aktiva."
"Att det blev fiol berodde på att jag fick en fiol av en äldre släkting som var en duktig spelman
"Min mor påverkade mig i högsta grad att spela o sjunga. Hon, under en sju års period, körde mig 36 km enkel väg till de privata lektionerna i musik och dans".
"I årskurs 6 startade vi ett rockband i en kompis källare där jag spelade bas. Det var då jag började med musik".
"EFS blåsorkester gjorde att jag inte tröttnade. De har inspirerat och stött mig. Kommunala ger jag inte mycket för".
"Även min syster är mycket aktiv musikaliskt, och vi har sjungit och spelat mycket tillsammans sen vi var små. På mammas sida i släkten är musik som yrke i olika former vanligt sen flera generationer".
DISKUSSION
Rekryteringen till de utbildningar vi undersökt visar sig bilda ett mönster som, något tillspetsat, innebär att antagningen till Framnäs har en nationell prägel medan rekryteringen till Musikhögskolan tenderar att anta en regio nal prägel och att GG-varianten genom sin relativt entydiga "norrlandspro-fil" starkt bidrar till skapandet av detta mönster (jfr Palme, 1989). I detta sammanhang aktualiseras de skillnader mellan könen som innebär att GG-varianten främst befolkas av kvinnor medan två av tre män i musiklärar utbildningen studerar på IE.107 Det verkar m a o som om män och kvinnor
105 Exempel på annan verksamhet är: "idrottsförening", "IOGT", "konstklubb", "natur skyddsförening", "Rotary", "musikförening".
106 Bladh (1990) konstaterar i sin studie av blivande musiklärare i Sverige att 75% hade minst en spelande förälder och att piano var det klart vanligaste instrumentet.
uppfattar olika aspekter i den sociala och kulturella miljön som centrala och viktiga vilket leder till i viss utsträckning skilda förhållningssätt till musikutbildning. En fråga vi ställer oss är om musikläraryrket tenderar att uppfattas som ett lågstatusyrke för män och ett högstatusyrke för kvinnor? Beträffande de musikstuderandes tidigare utbildning fann vi att en över väldigande majoritet studerande (9 av 10) har gått i kommunal musikskola och att den genomsnittliga studietiden i denna frivilliga skolform är sju år. Det är mot den bakgrunden uppenbart att den kommunala musikskolan spelar en viktig roll som rekryteringsbas för de musikintresserade ungdo mar som väljer att ägna sig åt yrkesinriktade musikstudier. Dessutom visar det sig att åtta av tio studerande, som ett komplement till skolans och mu sikskolans musikundervisning, deltog i andra regelbundna musikaktivite ter på sin fritid.
Sammantaget innebär detta breda och omfattande musikengagemang att den genomsnittlige musikstudenten torde ha skapat en stark identitet och identifikation i förhållandet till musik och musikutbildning - föreställ ningar och uppfattningar som den studerande bär med sig vidare in i yr kesutbildningen. Beträffande de studerandes framtidsplaner fann vi ett hie rarkiskt mönster i framnässtuderandes preferenser för fortsatt utbildning. I första hand lockar studier vid musikerlinje, i andra hand IE-utbildning och i sista hand GG- utbildning. Detta resultat aktualiserar frågor om kollektiva och individuella föreställningar - bl a föreställningar om olika utbildning ars status - hos studerande och dessa föreställningars betydelse för val av studieinriktning.
De resultat som berör de studerandes hemförhållanden visar att majorite ten av de studerande kommer från högre socioekonomiska miljöer. Dess utom är vår uppfattning, även om ett riksrepresentativt jämförelsematerial för befolkningen i stort saknas, att föräldrarnas musikutövning och före ningsengagemang var allmänt sett högt (jfr Simonsen, 1977). Ett karaktäris tiskt signalement hos den studerandegrupp vi undersökt, är att en av tre kommer från hem där någon av föräldrarna arbetar som lärare. Samma an del, dvs en tredjedel av de studerande uppger att de kommer från aktivt kristna hemmiljöer. Detta leder oss till slutsatsen att familjens utbildnings nivå, kulturella engagemang och livsåskådning har en avgörande betydelse för barns och ungdomars utveckling och studieframgång i sammanhang som rör musik och musikutbildning. Avslutningsvis skall i typologins form, med avsikt att gjuta lite blod i den beskrivande statistik som redovi sats, ges en sammanfattande beskrivning av de kategorier studerande som ingått i undersökningen.
Öhrström (1989) som intresserat sig för musik och musikundervisning ur ett historiskt in riktat kvinnoperspektiv skriver beträffande musiklärarutbildningen: "1957 var en tredjedel
av eleverna vid Musikhögskolan i Stockholm kvinnor. Männen spred sig jämt över alla klas ser men drygt hälften av de kvinnliga eleverna gick i musiklärarklassen (...) Under 80-talet ökade antalet kvinnliga elever starkt i förhållande till de manliga. Av 262 elever i musiklä rarklassen läsåret 1988-89 var 150 flickor. Musikläraryrket med sina långa traditioner har alltså fortfarande en stark ställning när flickorna väljer yrke" (s 14).
Den typiska framnässtudenten:
Fia är en cellospelande, 18-årig tjej från Stockholm. Hon fick sin grundläg gande musikutbildning vid kommunala musikskolan där hon studerade sammanlagt sju år. På fritiden sjöng hon dessutom i en ungdomskör. Un der högstadiet hade hon särskild kurs i både engelska och matematik med franska som tillval och på gymnasiet blev det tre-årig humanistisk linje. Fia kommer från ett hem där mamman jobbade som ekonomiföreståndare i ett storhushåll och pappa var civilingenjör och egen företagare. Särskilt mycket musicerande var det inte i Fias hem, men pappan brukade ibland klinka lite på familjens gamla piano. Efter Framnäs tänker Fia försöka komma in på musikerlinjen på cello även om hon vet att det är svårt. Om inte detta lyckas, tänker hon inrikta sig på IE-utbildningen.
De typiska musiklärarstudenterna:
Mona, är 23 år och går på GG-utbildningen med sång som huvudämne. Mats, som är lika gammal, går på IE-varianten med gitarr som huvudin strument. Båda har gått i kommunal musikskola i fem respektive elva år. Dessutom ägnades en stor del av fritiden åt andra musikaktiviteter. Eva sjöng bl a i EFS ungdomskör och Mats spelade i ett rockband. På högstadiet var det särskild kurs i både matematik och engelska som gällde för dem båda. Mona hade franska som tillval. Mats började med tyska men bytte ef ter ett år till musik. Gymnasiet innebar för Monas del tre-årig samhällsve tenskaplig linje, medan Mats valde att gå två år på musiklinjen. Mona är född på landsbygden och växte upp i en mindre ort i Västerbotten. Pappan som är högstadielärare och mamman som arbetar som undersköterska, är båda engagerade inom frikyrkan. Mamman är dessutom fackligt och poli tiskt aktiv, så några fritidsproblem har aldrig funnits i Monas hem.
Mats däremot, har sina rötter i en medelstor stad i södra Sverige. Hans mamma är tandläkare och pappan arbetar på posten. Fritiden ägnas bl a åt naturskyddsföreningen och musiksällskapet, där för övrigt pappan spelar trombon. Även Mona har så långt hon kan minnas alltid varit omgiven av musik. Båda hennes äldre syskon håller på med musik (glada amatörer) och både pappan och mamman sjunger och spelar piano. Mamman spelar dess utom lite gitarr. Efter avslutat utbildning kommer båda Mona och Mats att söka jobb som musiklärare, för Mats del kombinerat med musikerjobb. I följande kapitel redovisas en intervjustudie med utvalda studenter i mu siklärarutbildningen med syfte att nå en fördjupad analys av de resultat och frågor som bl a denna studie gett upphov till. Det innebär att sökarljuset rik tas mot vad som sker när kunskaper, värderingar och attityder, som de stu derande har med sig från sin hemmiljö och tidigare utbildning, konfronte ras med den yrkesinriktade musikhögskoleutbildningen.