I Simmons’ studie ger de minst responserfarna studenterna mest globalt beröm. Över 40 % av kommentarerna räknas till den kate- gorin. I min undersökning är det inte lika vanligt, men det är ändå anmärkningsvärt att alla elever utom en ger globalt beröm åtmin- stone en gång. Allra vanligast är att inleda med beröm: ”När jag nu läst novellen är mitt första intryck att den är otroligt genom- tänkt och den fungerar mycket bra”.1 Alla är dock inte lika entusi-
astiska inför vad de läst. Följande tämligen nyktra kommentar får representera inledningen i ett ganska stort antal responser: ”Jag tycker att texten fungerade bra, man fick en bakgrund och blev in- tresserad av huvudkaraktären”.2
Det är också väldigt vanligt med globalt beröm i avslutningen. 16 elever avslutar sin respons med en försäkran om att texten är bra. Flera elever har sammanfattat responsen i ett avslutande stycke där det som skulle kunna betraktas som kritik mildras ge- nom en avslutande generell utsaga om textens förträfflighet: ”Jag njöt av att läsa din novell, fortsätt så!”.3 Det verkar allmänt veder-
taget att responsen ska avslutas positivt, gärna med en uppmaning om att fortsätta på den inslagna vägen.
Det finns också en hel del globalt beröm förutom i inledning och avslutning, men det ter sig något annorlunda. Då är det kopplat till någon viss aspekt av novellen, t.ex. till hur karaktärerna skildras: ”Jag tycker att din karaktärstolkning fungerar kanonbra”.4 I detta
fall får man nog säga att Francis tar till överord med tanke på att texten hon gett respons på endast är en halv sida lång. Ofta följs dock det globala berömmet inne i responsen av en förklaring:
Den bitterljuva stämningen passar väldigt bra och gör att det känns mycket trovärdigt att det är den åldriga Marie som skri- vit texten. Det blir också en stark kontrast till bokens mer cy- niska, torra stil.5
1 Frida, respons 25/1 – 10
2 Kristian, respons 25/1 – 10. Notera verbet fungera, vilket också återfinns i responsschemat. Faktum
är att verbet fungera eller funka finns med i 21 elevers inledningsmeningar.
3 Ronja, respons 25/1 – 10 4 Francis, respons 25/1 – 10 5 Frans, respons 25/1 – 10
Hattie & Timperley (2007) med flera forskare vill hävda att beröm snarast är kontraproduktivt (se ovan). Jag menar dock att när be- römmet är konkret och följs av förklaring kan det i stället stärka skribenten. Det gäller särskilt när berömmet sedan utvecklas till en manifest läsarreaktion, som i Frans fall, eller global assistans. Frans fortsätter: ”Min enda invändning är att det känns som att du under en mindre del av berättelsen lite grann byter sätt att skriva på. Mö- tet mellan Meursault och Marie känns inte riktigt lika välskrivet som resten av texten”.1 Även om kommentaren är på självregle-
rande nivå och att det inte är säkert att Freja som skrivit texten förstår vad som bör ändras är det ändå troligt att hon går tillbaka till texten och funderar på hur stilen i mötesscenen kan förbättras; hon har ju fått beröm för stilen i övrigt. På så vis kan berömmet från responsgivaren visa skribenten att det råder kommunikativ jämvikt dem emellan.
Det finns ett fåtal exempel på global kritik. Det handlar om de fall där responsgivaren påpekar brister utan att ge förslag på för- ändringar. Men ofta, liksom i följande fall, kan det ses som un- derförstådd global assistans: ”En [brist] är att [Stina] inte presen- terar huvudkaraktären överhuvudtaget. Det är svårt att finna in- tresse för någons inre ifall man inte har åtminstone en liten bild av dess yttre”.2
Trots förekomsterna av global kritik är det ändå påtagligt hur eleverna intagit en stödjande och uppmuntrande attityd för att få skribenten att känna sig tillfreds. Det finns en tydlig välvilja.
Om textrepris
Den ojämförligt vanligaste kategorin är textrepris. Den finns före- trädd i samtliga elevers skriftliga respons. De allra flesta har utgått från frågorna i responsschemat. Vad de lägger allra mest energi på är att diskutera hur karaktärerna framträder i texten. Samtliga ele- ver ger kommentarer om karaktärerna. Men även andra globala delar av texten, såsom struktur, perspektiv och konflikter, tas upp. Låt oss titta på några exempel:
1 Frans, respons 25/1 – 10 2 Sixten, respons 25/1 – 10
Du har valt att rikta in dig på en av dem och fördjupa dig i dennes tankar och syn på saker och ting. Din novell är alltså skildrad ur en sekundär karaktärs perspektiv. Jag tycker ändå inte att det här valet påverkar stilen något speciellt, med mer än att novellen får en huvudrollsinnehavare.1
Marias kommentar är insiktsfull och manifesterar god förtrogenhet med källtexten. Men frågan är hur mycket kommentaren kan an- vändas för att utveckla texten. Det handlar snarare om analys av novellen. Så fungerar många av elevernas kommentarer.
Mimmis respons är att betrakta som en satellittext då den knappast kan stå för sig själv. Den är strukturerad som en punkt- lista med siffror från ett till nio. Ett exempel: ”5. Där finns ingen direkt konflikt. Två syskon träffas igen efter att deras far dött. Cam vill desperat få komma in i James tankar och få veta vad han tänker. Det kanske är en ’huvudkonflikt’”.2 Liksom Marias kom-
mentar ovan verkar det som om Mimmi här vänder sig till någon annan än skribenten, förmodligen läraren. Hon visar att hon har läst novellen, men någon hjälp att utveckla texten erbjuds inte. Att textrepris är den dominerande kategorin kan ha flera orsa- ker. En är förstås responsschemat där flera av de aspekter av texten som eleverna tar upp i sin respons finns med. Responsschemat var, som nämnts, avsett att ge exempel på vad eleverna kunde ta upp, men flera elever har pliktskyldigt bockat av den ena punkten efter den andra. En liknande orsak skulle kunna vara förvirringen över vem som egentligen är mottagare av texten. Eftersom texten skulle lämnas in vet de att jag som lärare kommer att läsa och bedöma. Av det skälet verkar många elever ha velat visa att de har läst no- vellen i fråga ordentligt. Och har man inte så mycket att säga om hur texten kan utvecklas kan man alltid redogöra för vad novellen handlar om. Det är ett sätt att göra responsen fylligare. Problemet är att det kan bli fråga om bländverk.
Textreprisen tjänar emellertid ännu ett viktigt syfte. I många fall fungerar den som en förberedelse inför en manifest läsarreaktion, vilket leder oss in på nästa kategori.
1 Maria, respons 25/1 – 10 2 Mimmi, respons 25/1 – 10