Klimatförändringar

Klimatförändringarna är ett globalt problem som i stor utsträckning beror på användningen av fossila bränslen.

Jorden värms upp när växthusgaserna samlas i atmosfären och påskyndar växthuseffekten.

Koldioxid (CO₂) är både den gas som huvudsakligen bidrar till klimatförändringen och den mest betydelsefulla växthus­

gasen när det gäller skogsindustrin.

Stora Enso inser att klimatförändringarna är en allvarlig global fråga som kräver åtgärder hos företag, regeringar och samhället. Klimatförändringarna anses vara något mer än ett miljöproblem, då de förväntas påverka hela samhället i stort.

Stora Enso anser att den ekonomiska tillväxten och en hållbar utveckling måste vara ett incitament för handlingplaner för att dämpa klimatförändringarna. De flesta av Stora Ensos ut­

släpp av växthusgaser kopplas till den energi koncernen köper och tillverkar för att driva tillverkningsprocesserna vid bru­

ken. Innovativa lösningar och praxis för energi som är renare, effektivare och mer ekonomiskt gångbara måste ha en nyckel­

roll när det gäller att ta itu med den utmaning som klimat­

förändringarna utgör.

Lagring av kol i produkter

Stora Enso är i ett gynnsamt läge för att ta itu med klimatför­

ändringarna, eftersom trä är en förnybar naturresurs. Hållbart skötta skogar och plantager binder koldioxid från atmosfären.

Detta kol lagras sedan i trä­, pappers­ och kartongprodukter.

Trä­ och pappersprodukter är i sig återvinningsbara och kan i sista hand brännas som en kolneutral ersättning för fossilt bränsle i slutet av deras livscykel.

I och med att trä­ och pappersprodukter lagrar kol och kan återvinnas är det så kallade kolavtrycket från dem mindre än från många konkurrerande produkter. I många fall kan trä­

och pappersprodukter användas i stället för produkter som är tillverkade av fossila bränslen eller produkter med större klimatpåverkan under sin livscykel.

Energianvändning och bränslemix

Stora Ensos policy för anskaffning och generering av energi är fokuserad på koncernens långsiktiga behov och ligger i linje med handlingsplanen för att minska koldioxidutsläppen.

Stora Enso köper bränsle och elektricitet från externa leveran­

törer, och genererar även ånga och elektricitet för internt bruk på produktionsenheterna. Under 2007 låg självförsörjnings­

graden för el på 47 % (46 %). Den externa elförsörjningen grundas på olika avtalstyper. Cirka 75 % av Stora Ensos elbe­

hov under de tio kommande åren täcks redan av den interna kapaciteten och gällande externa avtal. Stora Enso äger kärn­

kraftskapacitet i Finland genom en andel på 15,9 % i Pohjolan Voima Oy.

Hög andel bioenergi

Andelen bioenergi i Stora Ensos interna energiproduktion var fortsatt hög på 66 % under 2007 (64 %). Koncernens viktigas­

te källor till bioenergi är svartlutar, bark, avverkningsrester och interna restprodukter inklusive slam från avsvärtning och bioslam. Stora Enso letar kontinuerligt efter möjligheter att öka andelen biomassa i bränslemixen.

Under 2007 beslutade Stora Enso att investera 260 MEUR i nya flerbränslepannor vid Langerbrugge bruk i Belgien och Maxau bruk i Tyskland. Dessa investeringar kommer att för­

bättra både energieffektiviteten och självförsörjningen av energi vid bruken, samtidigt som även andelen bioenergi ökar i den interna produktionen. Dessa bruk kommer 2010 att kunna minska de fossila CO₂­utsläppen med totalt cirka 105 000 ton årligen.

Arbete för att öka energieffektiviteten

Stora Ensos energimål för 2004–2009 är att öka el­till­värme­

förhållandet för den interna energiproduktionen. Ökningen av el­till­värme­förhållandet påskyndas av att bruken har fått större möjligheter att använda kraftvärmeproduktion. För­

bättringar i energieffektiviteten minskar kostnaderna och bidrar till att nå Stora Ensos nya mål för minskning av koldi­

Hållbarhetsarbete oxidutsläppen. Under 2007 var el­till­värme­förhållandet på

koncernnivå 18 % (18 %).

Under 2007 utvärderades Stora Ensos energieffektiviserings­

arbete. Granskningen av energieffektiviseringen som utförts tidigare år har lett till förbättringar. Stora Ensos bruk i Fin­

land och Sverige är också föremål för statliga program för energieffektivisering som har lett till kontinuerliga förbätt­

ringar. Som svar på de upptrappade energikostnaderna och utsläppsrätterna för koldioxid har Stora Enso beslutat att yt­

terligare snabba på energieffektivitetsförbättringarna. Under åren 2008–2010 kommer en särskild effektiviseringsgrupp att arbeta tillsammas med bruken för att finna nya sätt att spara energi. Detta syftar till att hjälpa bruken att minska energi­

kostnaderna och utsläppen betydligt. Under 2006–2007 ut­

fördes 35 revisioner av energieffektiviteten på Stora Ensos produktionsenheter (41 under 2005–2006).

Samarbete med Neste Oil

Under 2007 bildade Stora Enso och det finska oljebolaget Neste Oil ett samriskprojekt för att bygga upp en demonstra­

tionsanläggning för framställning av biodiesel vid Stora Ensos

bruk i Varkaus. Samriskprojektet har som mål att undersöka produktion av biodiesel från träbaserade restprodukter som ett hållbart alternativ till fossila bränslen. Demonstrationsan­

läggningen förväntas kunna startas upp under 2008.

Undersökning av kolavtrycket

Under 2007 utförde Stora Enso en omfattande studie av kolav­

trycket från alla verksamheter. Studien grundades först på uppgifter om koldioxidutsläpp för 2006 och uppdaterades i början av 2008 med utsläppsdata för 2007. Termen kolavtryck används för att beskriva den övergripande påverkan på växt­

huseffekten av en person, en organisation, en enstaka hän­

delse eller en produkt, vanligen uttryckt i koldioxidekvivalen­

ter. Att kvantifiera växthusgasutsläpp och deras källor var det första steget i utvecklingen av en handlingsplan för minskade koldioxidutsläpp.

Avgränsningarna för studien av kolavtrycket utgick från växthusgasprotokollet framtaget av World Resource Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Develop­

ment (WBCSD).

Kolets kretslopp i skogsindustrin

Kol lagras i virket.

Fossil CO₂

Kol lagras i trä-, pappers- och kartongprodukter.

I slutet av deras livscykel kan de

åter-användas.

användas som bioenergi.

Atmosfär CO₂

Uthålligt skötta skogar binder koldioxid från atmosfären och lagrar

det som kol.

Fossil och icke-fossil CO₂

Stora Ensos bruk använder en stor andel bioenergi i produktionen. Icke-fossil CO₂ frigörs när bioenergi används, medan fossil

CO₂ släpps ut vid användning av fossila bränslen.

Klimatförändringar

Tre olika områden definierades:

Område 1: Utsläpp från källor som ägs direkt eller kontrol­

•

leras av Stora Enso, däribland energi som genereras på plats samt processer, kraftvärmepannor, mesaugnar, pappers­

torkning, fordon, motorer och avverkningsutrustning.

Område 2: Utsläpp från inköpt el och värme som förbrukas

•

i Stora Ensos verksamhet.

Område 3: Utsläpp från andra indirekta källor, till exempel

•

avverkning, hantering och transport av råvaror, transport av färdiga produkter, återvinning och bortforsling av avfall samt tjänsteresor.

Stora Ensos kolavtryck omfattar inte följande:

Produkternas slutliga användning, till exempel generering

•

av energi, deponi och återvinning.

Metangaser från deponier, avfallshanteringsanläggningar

•

och vattenreningsverk.

Utsläpp från tillverkningen av leverantörernas produkter

•

och råvaror.

Utsläpp från avverkningsverksamhet och virkestransporter

•

på plantagerna i Veracel, Celbi och Arapoti.

Skogars och Stora Ensos produkters roll som kolsänkor. Sko­

•

gar ingår inte i studien på grund av att det inte finns stan­

dardiserade metoder, data, platsspecifika villkor eller varia­

tioner på årsbasis. Mängden koldioxid som skogarna binder eller frigör till atmosfären kan variera mycket från år till år.

En studie gjord av den amerikanska organisationen Natio­

nal Council for Air and Stream Improvement (NCASI) tyder på att koldioxidutsläppen från den globala skogsindustrin egentligen är neutrala på grund av att koldioxid från atmos­

fären binds i skogar som växer och lagras i skogsprodukter.

Stora Ensos sammanlagda uppskattade kolavtryck för 2007 var 14,21 miljoner ton koldioxidekvivalent. Det uppskattade

kolavtrycket på koncernnivå omfattar koldioxidutsläpp från Stora Ensos nordamerikanska verksamhet som avvecklades i december 2007. Avvecklingen kommer att minska koncer­

nens totala koldioxidutsläpp markant under 2008.

Nya mål för minskning av koldioxid

Alla Stora Ensos massa­, pappers­ och kartongbruk har till­

sammans utarbetat ett nytt mål för minskade koldioxidut­

släpp för koncernen. Målet godkändes av koncernchefen i slu­

tet av 2007. Målet grundar sig på Stora Ensos uppgifter om kolavtrycket 2006. Stora Enso har formulerat ett mål för att minska koldioxidutsläppen per säljbart ton massa, papper och kartong med 20 % från 2006 års nivåer år 2020, inklusive områdena 1 och 2. Baslinjenivån för detta mål grundas på ut­

släppssiffror som inte omfattar Stora Ensos tidigare nordame­

rikanska verksamhet.

Denna minskning förväntas i första hand uppnås genom ef­

fektiviseringar av energiförbrukningen och produktiviteten, men även en ökad användning av klimatneutral biomassa och fossila bränslen med lågt kolinnehåll.

Resultat 2007

Direkta utsläpp av fossil CO₂

Stora Enso fortsätter att göra framsteg när det gäller att mins­

ka de direkta utsläppen av fossil CO₂ i absoluta och specifika tal genom investeringar och projekt som är utformade för att öka användningen av biomassa och förbättra effektiviteten inom energiframställning och energiförbrukning. Sedan 2003 har tillverkningen av massa, papper, kartong och vida­

reförädlade produkter minskat sina respektive direkta fossila CO₂­utsläpp med 20 % per enhet såld produkt.

Resultat från kolavtryckstudien _{Fossil CO}

2*

* Inklusive CO2-utsläpp från Stora Ensos nordamerikanska verksamhet, som avvecklades i december 2007.

Fossil CO₂* (miljoner ton) Utsläppskälla Avgränsning 2005 2006 2007 Stationära

förbrän-ningskällor (direkta) Område 1 5,53 5,56 4,97 Mobila

förbrännings-källor (direkta) Område 1 N/A 0,07 0,07

Inköpt el och värme

(indirekta) Område 2 6,61 5,95 6,52

Övriga källor

(indirekta) Område 3 N/A 2,65 2,65**

** Uppskattning grundad på information från 2006 och produktionsvolymerna 2007.

46 %

35 % 19 %

Hållbarhetsarbete Stora Ensos totala direkta utsläpp av fossil CO₂ från stationära

förbränningskällor och mobil utrustning vid samtliga pro­

duktionsanläggningar minskade med 11 % jämfört med 2006. Minskningarna berodde främst på investeringar i ener­

giproduktionsanläggningar, projekt för ökad energieffektivi­

tet på bruken och ökad användning av biobränslen.

Indirekta utsläpp av fossil CO₂

Uppskattningar av Stora Ensos sammanlagda indirekta fossila koldioxidutsläpp som rör inköpt el ökade under 2007 i jämfö­

relse med 2006. Ökningen beror huvudsakligen på att verk­

samheten vid Port Hawkesbury Bruk bedrevs hela 2007 till skillnad från 2006 då en arbetsmarknadskonflikt gjorde att bruket stod stilla under större delen av året.

6,2 420

6,0 400

5,8 380

5,6 360

5,4 340

5,2 320

5,0 300

4,8 280

4,6 260

4,4 240

Direkta utsläpp av fossil CO₂ ¹⁾

03 04 05 06 07

5,92 5,91 5,52 5,55 4,96 -16 %

350 324 313 307 279 -20 %

03–07 miljoner

ton kg/

ton

Energiförbrukning 2007 Bränsle

Externa inköp 53 % Egen generering 32 % Pohjolan Voima Oy 15 % El

Värmeförbrukning ^{1) 2)} Biomassa 66 %

Gas 18 % Kol 8 % Torv 4 % Olja 3 %

Övriga fossila bränslen 1 %

Stora Ensos egna bruk förbrukade 24,5 (23,9) TWh el under 2007.

Stora Ensos sammanlagda årliga bränsleförbrukning uppgick till 209 200 (215 900) TJ 2007.

1) Från massa-, pappers- och kartonganläggningar och anläggningar för vidareförädlade produkter. Normaliserade uppgifter redovisas per enhet såld produkt.

Elförbrukning ¹⁾

2) Exklusive värme för elproduktion.

25 1,50

24 1,45

23 1,40

22 1,35

21 1,30

20 1,25

19 1,20

18 1,15

17 1,10

160 8,60

150 8,40

140 8,20

130 8,00

120 7,80

110 7,60

100 7,40

90 7,20

80 7,00

03 04 05 06 07 03 04 05 06 07

23,3 24,5 23,7 23,8 24,1 3 % 142,1 148,6 140,5 141,3 137,6 -3 %

1,38 1,34 1,35 1,32 1,36 -1 % 8,39 8,13 7,98 7,83 7,75 -8 %

03–07 03–07

TWh PJ

MWh/

ton

GJ/

ton

TWh (terawattimme) = 10⁹ kilowattimmar MWh (megawattimme) = 10³ kilowattimmar

PJ (petajoule) = 10¹⁵ joule GJ (gigajoule) = 10⁹ joule

Stora Ensos produktionsenheter undersöker kontinuerligt vilka möjligheter som finns att minska användningen av icke förnybara resurser såsom kemikalier och fossila bränslen.

Genom detta resurseffektivitetstänkande minskar såväl miljö­

effekterna som kostnaderna.

Produktionsenheterna arbetar också med att minska miljö­

påverkan från verksamheterna, framför allt i fråga om utsläpp till luft och vatten från processerna samt avfallsdeponering.

Samtliga dessa områden är sådana där Stora Enso har fastställt koncernövergripande miljömål som är normaliserade till företagets produktion.

Produktionsenheter

Stora Enso arbetar kontinuerligt

In document våra val (Page 79-83)