Riskhantering
Risktagande är en naturlig del av all affärsverksamhet. I det dagliga arbetet avväger ledningen hela tiden risker mot möjlig-heter som sammanhänger med verksamheten och analyserar de potentiella negativa eller positiva effekterna av dem.
Hanteringen av företagsrisker innefattar en kontinuerlig uppföljning av identifierade materiella risker och prioritering av riskerna på grundval av deras sannolikhet på alla nivåer i organisationen. De ska också tas i beaktande i den strategiska och affärsmässiga planeringsprocessen. Dessutom är det viktigt att identifiera och hantera de relaterade möjligheterna på ett effektivt sätt.
Affärsområdena ansvarar för utvärderingen av möjligheter och hanteringen av de risker de är exponerade för. Vissa spe ci a-liserade koncernfunktioner, såsom Finance, Property Risk Management och investeringskommittén, är ansvariga för att skapa system, rutiner och processer inom sina specifika områden för mätning och hantering av den eventuella risken för en viss händelse och/eller dess konsekvenser.
Stora Enso har skapat en beredskapsgrupp, Corporate Contingency Task Group (CCTG), med representanter från relevanta koncernfunktioner för att hantera oväntade situati-oner och agera vid ostrukturerade händelser eller kriser. Syftet med CCTG är att begränsa förluster och skador som Stora Enso kan drabbas av genom omständigheter som ligger utanför den normala verksamheten. Dess viktigaste uppgifter är kriskom-munikation, driftupprätthållande och katastrofhantering.
Riskerna kan vara specifika för koncernen eller relaterade till branschen eller en geografisk marknad. Vissa risker kan hanteras av koncernen, medan andra ligger utanför dess kontroll. Stora Enso har identifierat ett antal potentiella risker som kan påverka dess framtida lönsamhet och prestationer.
Allmänna risker, såsom BNP-förändringar, ingår inte i listan på risker som är specifika för Stora Enso.
Koncernen har delat in riskerna i fyra områden: 1) strategiska risker, 2) operationella risker, 3) hasardrisker och 4) finansiella risker. För att minimera påverkan av riskerna och för att uppnå en stabilare verksamhet har koncernen en policy för att hantera riskerna. De viktigaste riskerna för Stora Enso beskrivs nedan.
Trots de åtgärder som vidtagits för att hantera och begränsa konsekvenserna av risker finns det inga garantier för att dessa risker, om de inträffar, inte får en betydande negativ effekt på Stora Ensos affärsverksamhet, finansiella ställning, rörelse-resultat eller förmåga att uppfylla sina finansiella åtaganden.
Strategiska risker
Fortsatt konkurrens och obalans mellan utbud och efterfrågan på marknaderna för papper, förpackningar och träprodukter kan påverka lönsamheten. De här marknaderna är kapital-intensiva och starkt konkurrensutsatta mogna marknader.
Bland Stora Ensos främsta konkurrenter finns ett antal stora internationella skogsbolag och ett flertal regionala och mer specialiserade företag.
Konjunkturer och ändrade kundbeteenden kan ha en ogynn-sam påverkan på efterfrågan av vissa produkter och därmed på lönsamheten. Förmågan att svara upp mot kundernas ändrade preferenser och att utveckla nya konkurrenskraftiga och ekonomiskt bärkraftiga produkter förutsätter en kontinuerlig marknads- och konkurrentbevakning.
Ökade kostnader för insatsvaror inklusive, men inte begrän-sat till, energi, fiberråvara, andra råvaror, transporter och arbets-kraft, kan inverka lönsamheten negativt. Det är av avgörande betydelse att säkra tillgången till tillförlitliga och kostnadsef-fektiva leverantörer, samt att proaktivt hantera kostnadsut-vecklingen och produktiviteten.
Förändringar i lagstiftningen, särskilt på miljöområdet, kan påverka Stora Ensos verksamhet. Koncernen följer, bevakar och deltar aktivt i utvecklingen av miljölagstiftningen för att minimera eventuella negativa effekter för den egna verksam-heten. Striktare miljöbestämmelser kan påverka tillgången på fiberråvara och produktionskostnaderna.
Bokslut
Affärsutvecklingsrisker
Affärsutvecklingsrisker är främst relaterade till Stora Ensos strategi. Koncernen har som mål att öka lönsamheten genom organisk tillväxt, väl övervägda samgåenden och förvärv inom kärnverksamheten, främst på tillväxtmarknader, samt genom operationell förbättring av den existerande produktionsbasen.
Stora Enso strävar efter att minska volatiliteten i verksam-heten genom att göra portföljen mindre cyklisk.
Värdet av investeringar på tillväxtmarknader kan påverkas av politiska, ekonomiska och legala förändringar i dessa länder.
Stora Ensos verksamhet i sådana länder påverkas också av lokala kulturella och religiösa faktorer, miljömässiga och sociala frågor samt av förmågan att samarbeta med lokala och internationella intressenter. Koncernen utsätts även för risker som är relaterade till omorganisationer och förbättringar i existerande enheter.
Stora Ensos utveckling kan delvis vara beroende av förvärv och samgåenden. Det finns dock risker som sammanhänger med möjliga förvärv och samgåenden. Dessa hanterar koncer-nen genom sina riktlinjer för förvärv och samgåenden samt genom due diligence-processen. Dessa riktlinjer säkerställer att Stora Ensos strategiska och finansiella mål, liksom de miljörela-terade riskerna och frågan om socialt ansvarstagande, beaktas i hanteringen.
Affärsutvecklingsriskerna innefattar även risker som sam-manhänger med anskaffningen av och tillgången på natur-resurser, råvaror och energi.
Dessutom kan enstaka betydelsefulla aktieägare påverka eller kontrollera verksamhetens riktning.
Leverantörsrisker
Inom många områden är Stora Enso beroende av leverantörer och deras förmåga att leverera produkter vid rätt tidpunkt och med rätt kvalitet. Som framgår av tabellen Sammansättning av kostnader och omsättning på sidan 94 är de viktigaste insats-varorna fiberråvara, transporter, kemikalier och energi, och i fråga om investeringar maskiner och inventarier. Inom vissa av dessa områden utgör det en risk att ha ett begränsat antal leverantörer. Koncernen använder därför många olika leveran-törer och kontrollerar dem för att undvika situationer som kan äventyra fortsatt produktion eller utvecklingsprojekt.
Tillgänglighet och acceptans av virkesråvara
Ett beroende av importerad fiberråvara kan orsaka störningar i leveranskedjan och tvinga koncernen att antingen betala högre priser eller ändra tillverkningsmetoderna. Ekonomiska, politiska, juridiska eller andra hinder eller begränsningar i Ryssland eller de baltiska staterna, och en ökad inhemsk efterfrågan på råmaterial beroende på en vidare utveckling av den egna skogsindustrin kan stoppa eller begränsa leveran-serna av råmaterial från dessa länder.
Miljöhänsyn och socialt ansvar vid anskaffning av virke och vid skogsbruk är ett av intressenternas främsta krav.
Underlåtenhet att kontrollera ursprunget av det virke som koncernen använder kan få allvarliga konsekvenser på mark-naden. Stora Enso hanterar dessa risker genom riktlinjerna i ”Principer för hållbarhet inom virkes- och fiberanskaffning samt skogsbruk”, vilka fastslår de grundläggande kraven för hela koncernens virkesanskaffningsverksamhet. Spårbarhets-system används för att dokumentera att allt virke och all fiberråvara kommer från legala och acceptabla källor. Skogs-certifiering och chain-of-custody-Skogs-certifiering är andra verktyg för att hantera riskerna vid acceptans av virkesråvara.
HR-risker
Att utveckla en kompetent personalstyrka och att hantera rekryteringen av nyckelpersoner i koncernens globala verksam-het är avgörande för affärsutvecklingen, särskilt under en period av omstruktureringar och uppsägningar till följd av avyttringar och nedläggningar. Stora Enso utvärderar kompe-tensnivån hos personalen och letar fram chefstalangerna genom en kombination av enkäter och andra mätmetoder.
Koncernen hanterar sina kompetens- och utbildningsrisker genom strukturerade utbildningsprogram och har en årlig successionsplanering för att hantera risken för förluster av nyckeltalanger.
Klimatförändring
Stora Enso är engagerat i att lindra effekterna av klimatför-ändring genom att aktivt söka efter möjligheter att minska koncernens utsläpp av koldioxid. Risker relaterade till klimat-förändring hanteras genom processer för att hitta rena, kost-nadseffektiva och säkra energikällor i produktionen och i transporter samt genom minskad energikonsumtion. I åtgär-derna ingår även energibesparingsinitiativ, användning av koldioxidneutral biomassa och kraftvärme samt upptag och lagring av koldioxid i skog och skogsprodukter. Träprodukter erbjuder ett alternativ till mer koldioxidintensiva produkter.
Governance-risker
Stora Enso är en stor internationell koncern med ett flertal verksamhetsmässiga och legala strukturer, varför tydliga regler för governance-frågor är av stor vikt. Stora Enso har väldefinie-rad corporate governance och organ med olika uppgifter och ansvarsområden för att säkerställa en strukturerad hantering av alla viktiga frågor i samband med koncernens utveckling.
Ett exempel är investeringskommittén, som analyserar riskerna vid en ny investering innan några beslut tas.
Stora Ensos kommunikationspolicy betonar betydelsen av öppenhet, trovärdighet, ansvarstagande, förutseende och dialog. Den har formulerats med utgångspunkt från koncer-nens kommunikationsmetoder och följer de lagar och regler som är tillämpliga för bolaget.
Operationella risker Marknadsrisker
Risker relaterade till faktorer som efterfrågan, pris, konkurrens, kunder, leverantörer och råvaror bevakas regelbundet av res pek-tive affärsområde som en rutinmässig del av verksamheten.
Dessa risker följs upp och utvärderas även av koncernfunktio-nen Finance and Strategy för att få ett perspektiv på koncer-nens totala produktsortiment och övergripande långsiktiga lönsamhetspotential.
Produktpriserna, som tenderar att vara cykliska i denna bransch, påverkas av förändringar i kapaciteten och produktio-nen i branschen. Efterfrågan, som också påverkar produktpri-serna, är beroende av den allmänna ekonomiska situationen och lagernivåerna. Priserna fluktuerar olika mycket för olika produkter och på olika geografiska marknader.
Förändringar av priserna på råmaterial och energi kan också påverka lönsamheten, eftersom fiberråvara står för cirka 25 % och energi för cirka 8 % av Stora Ensos produktionskostnader.
Av tabellen Sammanställning av kostnader och omsättning på sidan 94 framgår vilka de främsta kostnadsposterna är.
El 58 % Naturgas 26 % Olja 6 % Ånga 4 %
Inköpt biomassa, torv, kol och återvunnet bränsle 6 % Specifikation av energiutgifter 2007
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Elförbrukning
Stora Enso har ett långsiktigt perspektiv i sin elanskaffning: ~75 % av den beräknade förbrukningen är upphandlad till år 2015.
Risksäkringsprofil
Marknadsel Lokala tariffer
Fysiska kontrakt med rörligt pris Finansiellt kontrakt
Fysiska kontrakt
Leveranser från Pohjolan Voima Egen produktion
Försäljning till marknaden Råvaru- och energiprisrisk
Beroendet av utomstående leverantörer av naturgas, kol och huvuddelen av den el som används gör koncernen känslig för prisförändringar på energimarknaden och för störningar i leveranskedjan. Under 2007 stod externa leverantörer för cirka 40 % av Stora Ensos behov av el i Finland och Sverige. Motsva-rande siffra för Nordamerika var 80 % och för Kontinental-europa 60 %.
Koncernen tillämpar en konsekvent, långsiktig hantering av energirisken. Pris- och leveransriskerna mildras genom lång siktiga avtal om fysisk leverans kombinerat med finan-siella derivat. Koncernen säkrar prisrisker avseende både råvaror och slutprodukter, och stödjer utvecklingen av marknader för råvaruderivat.
Arbetsmarknadsrisker
En betydande andel av koncernens anställda är medlemmar i fackföreningar. Det finns en risk att koncernen påverkas av arbetsmarknadskonflikter som stör verksamheten och som har en betydande negativ inverkan på verksamheten, de finansiella villkoren och lönsamheten, särskilt under en period av om-struktureringar och uppsägningar till följd av avyttringar och nedläggningar. Majoriteten av de anställda företräds av fack-föreningar enligt ett flertal kollektivavtal i de länder där koncernen bedriver verksamhet. Därför är relationerna med fackföreningarna av högsta prioritet.
Arbetsmarknadsförhandlingar om kollektivavtal i Sverige påbörjades under 2007. Förhandlingarna väntas vara slutförda år 2008. I Finland och Tyskland äger förhandlingar om kollek-tivavtal rum under 2008.
Risker i leveranskedjan
Att hantera risker relaterade till leverantörer och underleveran-törer är viktigt för Stora Enso. Leveranunderleveran-törernas och underleve-rantörernas förmåga att uppfylla kvalitetskraven och leverans-tiderna är avgörande för effektiviteten i produktionen och investeringarna. Leverantörer och underleverantörer måste också uppfylla Stora Ensos hållbarhetskrav eftersom de ingår i koncernens värdekedja. Deras hållbarhetsagerande kan skada koncernen och dess rykte.
IT-risker
Stora Enso opererar i en affärsmiljö där information måste vara tillgänglig till stöd för affärsprocesserna.
Koncernfunktionen Corporate IT tillhandahåller ett infor-mationsrisksystem för att identifiera IT-risker och reglerings-krav. Standardisering av affärsapplikationer, IT-infrastruktur och IT-processer (ITIL) är en viktig hörnsten i hantering av IT-risker. Dessa processer minskar inte bara riskerna inom interna kontroller och finansiell rapportering utan även inom driften av hela produktionsmiljön.
Hasardrisker Miljörisker
Stora Enso kan ådra sig betydande kostnader i samband med återställande av miljön eller med efterlevnaden av miljölagar och -regler, vilket kan minska vinstmarginalen och resultatet.
Dessa risker minimeras genom miljöhanteringssystem och miljömässiga due diligence-processer i samband med förvärv och avyttringar, samt skadeersättningsavtal i fall att effektiv och tillbörlig återställning av miljön behövs. Saneringsprojekt aktualiseras normalt i samband med nedläggningar av bruk.
Konkurrensrättsliga risker
Stora Enso har etablerade interna konkurrensregler, vilka upp dateras kontinuerligt. Den aktuella versionen är från augusti 2006. I regelverket klargörs tydligt koncernens stöd för fri och rättvis konkurrens samt åtagande att följa den gällande konkurrenslagstiftningen. Det åtagandet är en integrerad del av Stora Ensos etiska kod och riktlinjer för affärsetik. Koncer-nen fortsätter att vidta åtgärder för att befästa sitt åtagande i regelverket genom sin bolagspolicy och utbildningar. För mer information om interna konkurrensregler, se sidan 77.
Bokslut
Anläggnings- och affärsavbrottsrisker
Att skydda produktionstillgångarna har högsta prioritet för Stora Enso för att uppnå målet att undvika oplanerades pro-duktionsstopp. Detta sker med strukturerade metoder för att identifiera, mäta och bevaka olika typer av risker. Koncern-funktionen Corporate Risk Management (CRM) sköter dessa uppgifter tillsammans med olika försäkringsbolag. Varje år utförs ett antal inspektioner av tekniska risker vid produktions-enheterna. Dessutom används en riskhanteringspolicy, risk-värderingsverktyg och särskilda förebyggande åtgärder.
Planerade underhållsrelaterade produktionsstopp och andra arbeten är viktiga för att hålla maskinerna i gott skick.
Att hitta en balans mellan att acceptera risker och att und-vika, dämpa eller flytta risker har hög prioritet. CRM ansvarar för att koncernen har ett tillräckligt försäkringsskydd och stödjer enheterna i deras arbete med att förebygga förluster.
Optimering av den totala kostnaden för risker underlättas genom användandet av koncernens egna försäkringsbolag (captives).
Produktsäkerhet
Stora Ensos papper och kartong används bland annat i appli-kationer som kommer i kontakt med livsmedel, där konsu-mentskyddsaspekter är viktiga. De bruk som tillverkar dessa produkter har etablerat eller håller på att utarbeta hygiencerti-fieringssystem som bygger på olika riskanalyser. Dessutom är alla koncernens bruk ISO-kvlitetscertifierade.
Hälsa och arbetarskydd
Stora Ensos mål är att ha arbetsplatser som är fria från olyckor och arbetsrelaterad ohälsa, och vilkas anställda är friska och har god arbetskapacitet. Arbetsplatsolyckor orsakar mänskligt lidande och ofta tillfälliga störningar i produktionen och annan verksamhet. Säkerheten kan förbättras och kontinuite-ten i drifkontinuite-ten säkerställas genom en fungerande hantering av hälsa och arbetarskydd baserad på riskbedömningar. Stora Enso måste även ha beredskap för större epidemier och till och med pandemier som härrör från det omgivande samhället.
Personalsäkerhetsrisker
Personalens säkerhet får aldrig äventyras. Stora Enso måste därför vara uppmärksamt på potentiella säkerhetsrisker och ge tillräckliga riktlinjer för hur personalen ska hantera dessa, exempelvis vid resor eller när de bor och lever i främmande länder med säkerhetsproblem eller brottslighet. Att ha fokus på säkerheten för nyckelpersoner är också viktigt för affärs-verksamhetens kontinuitet.
Naturkatastrofer
Stora Enso måste ta i beaktande att naturkatastrofer såsom stormar, översvämningar, jordbävningar eller vulkanutbrott kan påverka koncernens anläggningar eller verksamhet.
Huvuddelen av koncernens tillgångar är dock belägna i områ-den där sannolikheten för översvämningar, jordbävningar eller vulkanisk aktivitet är låg. Konsekvenserna av sådana katastro-fer kan begränsas med planer för eventuella kriser eller avbrott i affärsverksamheten. Dessa har utformats på ett proaktivt sätt i samverkan med berörda myndigheter.
Finansiella risker
Målet med hanteringen av de finansiella riskerna är att minska volatiliteten i intäkterna och öka förutsebarheten med hjälp av finansiella instrument. Stora Enso har formulerat mål och principer för hanteringen av de finansiella riskerna i en koncern-policy för finansiella risker. Policyn revideras och godkänns regelbundet av Stora Ensos styrelse. Efterlevnaden övervakas av funktionerna för intern kontroll och intern revision.
Stora Enso är exponerat för olika slag av marknadsrisk som till exempel valutarisk, finansieringsrisk, ränterisk och mot-partsrisk. Stora Enso mäter finansiell risk på flera nivåer på daglig basis med hjälp av olika slags metoder.
Valutarisker
Stora Enso är exponerat för transaktions- och omräkningsrisker.
Transaktionsrisken är den risk som kan ha en negativ påverkan på koncernens resultat som följd av valutakursrörelser, medan omräkningsrisken är sådana variationers påverkan på posterna i koncernens balansräkning.
För att minimera valutakursfluktuationers påverkan på värdet av nettotillgångar som utgör eget kapital har koncernen som policy att finansiera tillgångarna i den lokala valutan, där så är möjligt och kommersiellt gångbart. Koncernen har därför säkrat investeringar i USD, PLN, SEK och CZK enligt reglerna för risksäkring i IAS 39 avseende nettotillgångar i utländska bolag.
Följande tabell visar risksäkringarnas motsvarande värde i EUR.
Omräkningsrisk och risksäkring per 31 december 2007 MEUR
Euro-området USA Sverige Tjeckien Polen Brasilien Övriga Totalt
Sysselsatt kapital, exkl intressebolag 5 625 282 2 029 151 212 196 854 9 349
Intressebolag 210 41 383 508 12 1 154
Räntebärande nettoskuld -2 282 94 -482 26 75 8 -394 -2 955
Minoritetsintressen -6 -3 -14 -27 -22 -72
Omräkningsrisk på eget kapital 3 547 417 1 927 177 273 685 450 7 476
Risksäkring av skulder * 467 -361 -106
Övrig risksäkring *
EUR/PLN 111 -111
EUR/CZK 132 -132
Omräkningsrisk efter risksäkring 4 257 56 1 821 45 162 685 450 7 476
* Långfristiga skulder, terminskontrakt eller valutaoptioner klassificerade som säkring av investeringar i utländska tillgångar.
I fråga om transaktionsrisk har koncernen som sin policy att risksäkra 50 % av nettoexponeringen i respektive valuta. Utöver denna operationella risksäkring kan koncernens exponering risksäkras enligt bemyndigande från koncernledningen.
Den indirekta valutaeffekten, till exempel när en produkt skulle kunna produceras till lägre kostnad någon annanstans, inverkar på produktpriset. Om sådana förhållanden blir perma-nenta kan strukturella justeringar behövas.
Transaktionsrisk och risksäkring i de viktigaste valutorna per 31 december 2007
MEUR EUR USD GBP SEK JPY Övriga Totalt
Omsättning 2007 7 800 1 500 900 1 400 300 1 400 13 300
Kostnader 2007 -7 300 -600 -200 -2 400 0 -1 200 -11 700
Operativt nettokassaflöde * 500 900 700 -1 000 300 200 1 600
Säkring av transaktionsrisk per 31 dec 395 327 -742 85
Säkring per 31 dec, % *** 44 47 56/74** 28
Genomsnittlig säkring 2007, % 31 32 40/53** 30
* Fortsatt verksamhet, exkl engångsposter.
** 56 % respektive 40 % utgör andelen av det operativa kassaflödet inklusive vinstmarginal i de svenska produktionsenheterna. Motsvarande andel, exklusive vinstmarginal i de svenska produktionsenheterna, uppgår till 74 % respektive 53 %.
*** De nästkommande 12 månaderna.
Bokslut
1 500 1 250 1 000 750 500 250
08 09 10 11 12 13+
Återbetalningsplan för lån per 31 december 2007 MEUR
Obligationslån Lån från kreditinstitut Finansiella leasingskulder Övriga långfristiga skulder Bekräftade kreditlöften Finansieringsrisker
Enligt Stora Ensos finansieringspolicy ska den genomsnittliga löptiden på utestående lån och kreditlöften som täcker kort-fristiga låneskulder vara minst fyra och högst sju år. Policyn säger vidare att koncernen ska ha kreditlöften som täcker de planerade finansieringsbehoven, den kortfristiga delen av de långfristiga skulderna, utestående kommersiella företagscerti-fikat och övriga obekräftade kortfristiga lån.
Ränterisker
Koncernens räntekostnader påverkas av räntefluktuationer. Till följd av branschens cykliska karaktär har koncernen som policy att matcha räntekostnaderna med resultatet. Räntebindningen ska vara 12 månader, med en tillåten avvikelse på 3–24 måna-der. För att upprätthålla denna målsättning används swappar för att växla fasta räntor till rörliga. En parallell ränteföränd-ring uppåt med en procentenhet påverkar räntenettokostnaden med 31 MEUR under förutsättning att bindningstiden och koncernens finansieringsstruktur är konstant under året.
Motpartsrisker
Motpartsrisk är den risk koncernen löper vid transaktioner med finansiella motparter. I fråga om finansiella kontrakt minimeras risken genom att kontrakt bara ingås med ledande finansiella institutioner och industriföretag med god kredit-rating. Investeringar får göras i motparter med en kreditrating som är lika med eller bättre än A1/P1 kortfristiskt eller AA-/aa3 långfristiskt. Motpartsrisken övervakas noga, och den totala exponeringen kalkyleras regelbundet.
Kundkreditrisker
Utestående kundfodringar innebär en kortfristig kreditrisk.
Koncernen har därför fastställt en kreditpolicy som innehåller interna regler och metoder för att värdera kunderna utifrån deras finansiella ställning. I enlighet därmed kreditvärderas alla kunder regelbundet och fordringar bevakas noggrant.
Risk relaterad till länder bevakas kontinuerligt och kredit-givningen är begränsad i länder där det politiska och/eller ekonomiska läget är instabilt. För närvarande härrör 83 % av koncernens kundfordringar från kunder i EU och Nordamerika, vilket innebär en mycket låg risk.
Stora Enso anser det vara ett viktigt mål att upprätthålla två olika kreditbetyg. Aktuella betyg och utsikter från Moody’s och Standard & Poor’s finns på sidan 55.
Genomsnittlig kostnad för totalt kapital (WACC)
Koncernens genomsnittliga kostnad för totalt kapital (WACC) består av den sammanlagda kostnaden för främmande och
Koncernens genomsnittliga kostnad för totalt kapital (WACC) består av den sammanlagda kostnaden för främmande och