En central färdighet inom battlerapmusikandet är ordkunskap och rim-teknik. En annan färdighet som betonades var att genom ordkunskap och rimteknik kommunicera oväntade kombinationer av att-kunskaper.
Raptext beskrivs som informativt, vilket fokuserar att-kunskap. Detta ligger i sin tur till grund för de intertextuella referenserna, som ofta följer ett visst rimschema. Intertextualitet är ytterligare ett led i förståelsen av relationen mellan ord, språk, rytm, rim och kunskapande, som utgör en central del av battlerap. Intertextualitet avser en hänvisning till olika typer av ”texter”, såsom delar ur populärkulturen och faktakunskaper om världen som resulterar i skapandet av relationer dem emellan (Lind-berg 1995). Detta förklarar varför raptexter kan innehålla referenser till filmer, låttexter, slanguttryck, och geografisk faktakunskap, ibland i en och samma rad (jfr t.ex. Lindberg 1995, Lindholm 2016). Referenserna bygger på ordens rytm som varierar beroende på det valda språket. I mitt material förekommer svenskan och engelskan, som har framkommit i kapitlets utdrag av rapbattles.
Battlerapparen Nils/Henry Bowers och battlerapvärden tillika rap-paren S.T.I.C.S** menade båda att battlerap, och rap i allmänhet, byg-ger på ett särskilt förhållningssätt till språk och ord. Nils ansåg att hans universitetsstudier i matematik hade bistått med ett tankesätt som han ansåg krävdes för att ägna sig åt konstruktion av ordlekar. Lösning av en matematisk ekvation och konstruktionen av raptexter kräver användning av samma tankemuskler, menade Nils. S.T.I.C.S** beskrev battlerappare som vältaliga med ett stort ordförråd som tillämpas och övas upp genom detta särskilda tankesätt. Rappens förhållningssätt till språk beskrevs i termer av att närma sig ord genom snabba associationer som tränas upp under en längre tid (jfr t.ex. Lee 2009b). Förutom dessa associationer nämndes även rim som en viktig aspekt av rappens versmått. Rimmen bygger i sin tur på förmågan att kunna dela upp ord i stavelser. Att-kunskap baserad på ordkunskap tillämpades inom de ramar som battlerap – och rap överlag – krävde. Denna tillämpning är en hur-kunskap. Tillsammans resulterar att-kunskap och hur-kunskap i färdigheter.
En viktig färdighet bland rappare rörde kännedom om och tillämp-ning av de melodier som ord bygger på med utgångspunkt i det språk de tillhör. Detta har bland annat påverkan på rytmen i rapframförandet.
Nils föredrog att använda sig av engelska när han rappade. Han tilltala-des av tilltala-dess fonem, en benämning för de språkljud som formar språket.
Fonemet angavs som ett instrument när Nils skrev raptexter och annan poesi. Engelskans fonem beskrevs som mjuka medan svenskans fonem uppfattades som kantiga. För Nils var språkuppbyggnaden och ljuden i det svenska respektive engelska språket en viktig aspekt av hur han förstod och använde sig av språken. Film- och tv-serietittande angavs som ett
sammanhang där Nils kunde insupa olika uttryck, talesätt och andra sätt att använda engelska språket på, som omvandlas till byggklossar i hans engelska ordförråd. Detta kan tolkas som att en del av Nils fascination för rap bygger på en fascination för språk. Här uttrycks en lust inför att lära sig språk på ett aktivt sätt genom ett ständigt tillämpande av det inom rappraktiken. Den språkliga lyhördhet som framhålls kan därför förstås som en drivande motor till rappens förhållningssätt till språk och ord.
Rimstrukturen inom raptext kallas rimschema (jfr Morgan 2009:102).
Battlerap-värden och rapparen S.T.I.C.S* menade att det är viktigare hur något rimmar än när det rimmar.55 Detta hör i sin tur ihop med flowsystemet, det vill säga rytmen i rapframförandet. I samband med detta betonades rimmandet på uttal. När jag bad honom om ett konkret exempel på detta kom han att tänka på några rader ur låten ”Not give a fuck” av den amerikanska rapparen Fabolous:
I’m something like a phenomenon/
But still dumping whenever the drama’s on/
Y’all hustlers can’t eat fit meals/
And it feels/
Something like when it’s Ramadan/
Rimschemat för dessa rader är A, A, B, B, A. Det första rimmet bygger på uttalet av orden phenomenon (A) och drama’s on (A), där möjligheten att slå ihop fler ord och rimma på uttalet av dessa tydliggörs. Nästa rim utgörs av fit meals (B) och it feels (B). Slutligen återvänder Fabolous till A-rimmet genom sitt uttal av ordet ramadan som rimmar på phenomenon och drama’s on. S.T.I.C.S* poängterade att återvändandet till det första rimmet kommer som en rolig överraskning för lyssnaren som redan har glömt det och förväntar sig något annat. Det var viktigt att lyssnaren inte kunde förutse vilka ord som skulle komma härnäst utifrån möjliga ordval när det gäller rim och rytm i rapframförandet. För honom var den kunskapande-aspekten av hiphoptexter central i förståelsen av hiphop-musikandets praktiska funktion:
Jag och min bror brukar säga att det är informativt. Hiphop är en så stor del av våra liv för att det är informativt. Om du lär dig att dechiffrera koden, om du lär dig var informationen kommer ifrån behöver du inte veta vad alla orden betyder. Det kan du kolla upp i efterhand, men du behöver veta att det ordet är viktigt i sammanhanget i förhållande det 55 Tvillingbröderna från kollektivet S.T.I.C.S är båda rappare, men var vid tiden för
fältarbetet inte battlerappare.
som sades innan. Om du inte vet vad ramadan är vet du inte heller hur det hör ihop med fit meals. Men han rimmar fit meals med ramadan för om du vet att du fastar under ramadan innebär det att du inte äter.
Så det är ett väldigt informativt sätt att lyssna och ta in information på.
Om du gör det på detta kreativa sätt blir det lättare att minnas, enklare att förstå. Det blir relevant när du upptäcker rimmen. Du tar ansvar för din egen inlärning. Det är därför hiphop betyder så mycket för mig.
(Intervju med S.T.I.C.S* via videosamtal, september 2015) I resonemanget om hiphopens informativa egenskaper vävs att-kunskap, och hur den förhåller sig till annan att-kunskap, ihop med hur-kunskap (tillämpningen och hur denna berättas). Denna associativa färdighet är central i förståelsen av en hiphoptext som informativ. S.T.I.C.S* betoning av vikten av att förstå relationen orden emellan som i sin tur kan leda till ny kunskap, kan tolkas som en beskrivning av den funktion som att-kunskap fyller i sammanhanget. Förhållningssättet till färdighet som bestående av att- och hur-kunskap återkommer även här.
I sitt sätt att beskriva hiphoptexten som informativ knyter S.T.I.C.S*
an till förhållandet mellan hiphop och lärande. Detta förhållande har mynnat ut i termen hiphoppedagogik, eller ”hip hop pedagogy” (D’Urso 2017, Hill 2009, Porfilio & Viola 2012). På senare år har även benämningen hiphoputbildning, eller hip hop education, börjat användas (se t.ex. Em-din & Adjapong 2018). Dessa termer anspelar på en lärandeaspekt inom hiphopmusiken. Hiphopens pedagogiska perspektiv, som S.T.I.C.S* be-skriver som informativt, tillämpas bland annat i vissa amerikanska skolor (se t.ex. Hill 2009, Love 2014). I en svensk kontext har battlerapscenen exempelvis arbetat med att sprida samhällsinformation. Ett exempel på detta är de rapbattles bland kommunpolitiker i Umeå inför riksdagsvalet 2014 vars mål var att nå en yngre publik. Dessa rapbattles arrangerades av Nasteho Osman, som var grundaren av Umeås rapbattle-liga Ice Cold Battles och var dessutom en av få kvinnor som var battlerappare under tiden som denna scen fanns.
Bland utövarna betonades vikten av intertextualitet för att förstå rap och battlerap. De som jag talade med kallade detta för referenser. Detta kunskapande bygger till stor del på det som S.T.I.C.S* i uttalandet ovan benämner ”att dechiffrera koden”. För att lyckas med denna dechiffrering krävs kännedom om en viss faktakunskap. Möjligheten att känna igen referenserna avgjorde hur och i vilket sammanhang vissa formuleringar gjordes relevanta. Textförfattaren visade upp sina färdigheter genom att
formulera finurliga och nyskapande rader bestående av rim, rimschema och mer därtill, inklusive metaforer och liknelser.
Punchlines var, enligt Nils, ett exempel på en snygg språklig paketering i raptexten. Punchlines kan beskrivas som ”witty one- or two-line disses that often elicit laughter and other favorable responses from onlooking peers” (Lee 2009a:578). I mitt material utgjorde punchlines ofta de mest slagkraftiga raderna, ämnade att få publiken att antingen skratta eller bli imponerade av ordlekens finurlighet, helst både och. En viktig aspekt av punchlinens inbyggda ordlek var vikten av att känna till referenserna.
En punchline som illustrerar detta dök upp i intervjun med Nils. I Nils utsaga nämns de amerikanska battlerapparna Dizaster och DNA:
Nils/Henry Bowers: I sin battle mot Dizaster hade DNA kritiserat honom för att han alltid drar över tiden och inte respekterar tidsbegräns-ningarna inom rapbattle. Som ett svar på detta säger Dizaster, som har en bakgrund från Mellanöstern: ”I’m the Prince of Persia, I’m a master of time”. Prince of Persia är ju ett tv-spel som kretsar väldigt mycket kring tid. Man kan spola tillbaka tiden och ändra saker som blev fel. Man kan styra över tiden på ett så här ganska finurligt sätt liksom, så han använder det och så Prince of Persia för att han har Mellanösternbak-grund. Det var en schysst rebattle från hans sida. När jag battlade mot honom sen så sa jag ”When you told DNA you were the Prince of Persia/
that’s when you truly lost/ see that was on point ’cause Ubisoft (you be soft)”.
Det var en i publiken som verkade förstå den referensen. Nu undrar du säkert vad som är roligt med det här.
[Nils plockar fram omslaget till tv-spelet Prince of Persia, som ligger på en hylla ovanför soffan i hans vardagsrum där vi befinner oss]. Då tittar vi här [visar omslaget och pekar på där det står Ubisoft]. Ubisoft ger alltså ut spelet…
Andrea: Ja ja…! [skratt]
Nils: Det vet ju bara tv-spelsnördar, men jag ville ändå ha med den referensen för att den är smart. Det gjordes en film av den också. En i publiken fattade. Däremot sen när den kom upp på Youtube var det flera stycken som kommenterade att den referensen var grym. De förklarar den så att även dummies som tittar på den kan förstå den (skratt). Det är mycket sånt när man kollar på battlerap, att förklaringar till punchlines finns att hitta i kommentarsfälten. Det tycker jag också är kul för jag lär mig också: ”Aha! Det var det de menade, fan vad smart liksom!”.
(Intervju med Nils/Henry Bowers, april 2015)
Den punchline som Nils pratar om illustrerar flera centrala poänger inom battlerapmusikandet. Exklusivitet återkommer här som en aspekt av kun-skapandet och en viktig del av färdigheten. Nils uppskattade att några få i publiken och desto fler på Youtube förstod hans Ubisoft-referens. Här illustreras punchlines, vikten av att känna igen referenserna (att-kunskap) men även den viktiga roll som Youtube kan ha för detta kunskapande, särskilt kommentarsfälten där detta delas med andra. Kommentarsfälten kan förstås som ett sätt att delta i ett kollektivt kunskapande, som i sin tur möjliggör kommande gestaltningar av färdighet.