VAD INNEBÄR BRANDVÄGGSPRINCIPEN?

Brandväggsprincipens syfte är att reglera relationen mellan migrationskontrollerande myndigheter och institutioner som tillgodoser rättigheter så att barn och unga utan papper inte utsätter sig för en ökad risk för deportation när de tar del av sina grund- läggande rättigheter. Vi har tillsammans med ett antal forskare formulerat följande definition av brandväggsprincipen (som också visualiseras i Bild 1):

Ingen information som samlats in i syfte att möjliggöra tillgodogörandet av mänsk- liga rättigheter får efterfrågas av, delas med eller användas av myndigheter ansvari- ga för migrationskontroll i syfte att verkställa en av- eller utvisning. När migranter upprätthåller sig inom, eller i direkt närhet till, religiösa, privata och offentliga in- stitutioner som tillgodoser mänskliga rättigheter ska det vara förbjudet att kont- rollera eller frihetsberöva dem på basis av deras migrationsrättsliga status. (Her- mansson et al., kommande, vår översättning)

Vår definition är en precisering av en princip som fastslagits av ett antal internatio- nella institutioner, bland annat FN:s barnrättskommitté (UNCRC och CMW, 2017, sektion 17), och är en utveckling av filosofen Joseph Carens (2013) diskussion av be- greppet (se även Crépeau och Hastie, 2015; Lundberg, Gruber och Righard, 2018). Definitionen innehåller två dimensioner; för det första ett skydd mot utlämnande av

63

Brandväggsprincipen

information och för det andra ett skydd av vissa platser och rum från gränspolisarbete (se Bild 1). Båda dessa dimensioner är nödvändiga för att människor utan papper ska ha möjlighet att tillgodogöra sig sina lagstadgade och konventionsgrundade rättighe- ter i praktiken.

Bild 1. Brandväggsprincipen (översatt från Hermansson et al., kommande)

Även om begreppet brandvägg kan te sig nytt i en svensk kontext, har vi redan i Sverige ett antal mer eller mindre starka “brandväggar” i form av sekretessbestämmelser mel- lan och inom olika myndigheter såsom socialtjänst, skola, polis och vården som för- hindrar att personlig eller känslig information delas. Dessa brandväggar är till för att skydda den personliga integriteten för alla människor och har en särskilt avgörande betydelse för barn och unga utan papper. Brandväggar i form av sekretessbestäm- melser inom verksamheter som tillgodoser rättigheter relaterar främst till den första dimensionen av brandväggsprincipen. I samband med att lagarna om rätt till vård och skola för papperslösa barn från 2013 togs fram diskuterades även frågan om hur barn utan papper skulle våga tillgodogöra sig dessa rättigheter utan rädsla för migrations- kontroll. Både vården och skolan utövar visst myndighetsarbete och har en skyldighet att samarbeta med polisen under vissa omständigheter. De statliga utredningar som låg till grund för lagarna om rätten till vård (SOU 2011:48, 2011) och skolgång (SOU 2007:34, 2007) slog båda fast att patientsekretessen och skyddet av elevers personupp- gifter var starkt i Sverige sedan tidigare och inte behövde kompletteras med särskilda regler för papperslösa patienter och elever. 

Dessa regelverk utgör i praktiken en form av informationsskyddande brandväg- gar då de ger vården och skolan vägledning kring att skydda papperslösa från inre gränskontrollarbete. Skolverket (2015) har bland annat lyft fram hur skolan kan

64

hantera papperslösa elevers personuppgifter på samma sätt som de gör i relation till elever med skyddad identitet. Patientskyddet innebär bland annat att när polisen ring- er en vårdinrättning i ett verkställighetsärende får de inte ställa generella frågor om huruvida det finns några papperslösa personer i allmänhet inskrivna på avdelningen, utan behöver namnge personen de frågar efter för att få veta om denne vårdas där. Region Skåne har tydliga riktlinjer3 _{som förskriver att vårdpersonalen ska “motringa”,}

det vill säga be att få ringa tillbaka, vid förfrågningar från polismyndigheten för att bevara den strikta sekretessen. Skolverkets rekommendationer, patientsekretessen så som den är utformad i vårdens regelverk och praktiken att “motringa” är olika former för hur brandväggsprincipen kan komma till uttryck i praktiken på olika nivåer i re- kommendationer, regelverk och praktisk handling.

Den andra dimensionen av brandväggsprincipen som berör skyddet av olika plat- ser kommer också redan till uttryck på olika sätt i myndighetsarbete. Till exempel reglerar polisens egna förskrifter gränspolisens verkställighetsarbete och begränsar gränspolisens möjligheter att eftersöka eller hämta barn vid i eller i anslutning till en skola där hen är elevför att genomföra en utvisning (RPSFS, 2014). Dessa regler utgör dock ett relativt svagt skydd då de förvisso är bindande, men inte utgör ett absolut hinder för gränspolisen. Det är även viktigt att i detta sammanhang påpeka att brand- väggsprincipen inte hindrar polisen från att bedriva brottsutredande arbete. För att polisen ska ha trovärdighet inom den brottsförebyggande och brottsutredande delen av sitt arbete behövs dock också brandväggar mellan de olika delarna av polisväsen- det, vilket finns i flera andra länder. I Malmö möter vi ensamkommande unga och andra som lever utan papper som är brottsutsatta men inte vågar gå till polisen. Om någon utsätts för våld i en nära relation, tvingas ha sex mot ersättning eller utsätts för något annat brott, behöver en anmälan kunna göras utan att brottsoffret därigenom utsätter sig för risken att utvisas. För att alla som bor i Malmö ska kunna känna sig trygga, måste därför alla som utsätts för våld eller andra brott ha samma möjligheter att anmäla och få stöd från rättsvårdande myndigheter, som polisen och socialtjäns- ten. Dessa rättigheter regleras inte bara i nationell lagstiftning, utan återfinns även inom EU rätten i form av EU:s brottsofferdirektiv som förordar alla brottsutsattas lika rättigheter, oavsett migrationsrättslig status, en skrivning som skulle kunna ligga till grund för framtida brandväggsarbete.

En viktig aspekt av brandväggar är att de konstrueras och upprätthålls på olika nivåer i samhället samtidigt. Tabell 1 visar på hur detta går till.

Arbetet med att skapa och upprätthålla brandväggar sker till stor del i prakti- ken på individnivå baserat på personliga attityder hos professionella som bedriver rättighetsarbete för och med människor utan papper. Brandväggar uppkommer dess- utom framför allt underifrån, genom praktiskt socialt arbete och följs sedan eventuellt av politiska initiativ. I arbetet som föregick lagen om vård till papperslösa från 2013 var argument gällande vårdpersonals professionsetik viktiga (SOU 2011:48, 2011).

3 https://vardgivare.skane.se/patientadministration/vard-av-personer-fran-andra-lander/ migration-asyl/sekretesshantering/

65

Brandväggsprincipen

Tabell 1. Brandväggsprincipen på olika nivåer (anpassad och översatt från Hermansson et al., kommande)

Institutioner som

tillgodoser rättigheter Kontrollmyndigheter

Personliga attityder

Individer navigerar i ett etiskt dilemma som exempel genom att applicera

professionsetiska principer

Individer navigerar i ett etiskt dilemma

Informell policy lokal nivå som förhindrar Oskrivna praktiker på

informationsdelning

Oskrivna praktiker på lokal nivå som förhindrar metoder för gränspolisarbete

Formell policy _{som hindrar informationsdelning}Nedskrivna och uttalade policys Nedskrivna interna policys som förhindrar specifika

metoder för gränspolisarbete

Nationell och internationell

lag

Nationell och internationell lag som direkt förbjuder informationsdelning

Nationell och internationell lag som direkt förbjuder specifika

metoder för gränspolisarbete

Hur stark ställning yrkesetiken har inom läkarkåren visades av en studie om svenska läkares inställning till vård för papperslösa, där nästan alla deltagande läkare uppgav att de gav vård till patienterna och skyddade deras personuppgifter trots att de, felaktigt, trodde att de bröt mot lagen när de gjorde så eftersom de inte kände till pap- perslösa personers rätt till vård (Greenbrook, 2019). Vårdarbetares professionsetik är särskilt stark och etablerad, men liknande professionsetiska ställningstaganden kan ses – och testas av den migrationspolitiska utvecklingen – också hos andra grupper. Till exempel är lärare en särskilt aktuell yrkeskategori utifrån de krav som den nya gymnasielagen ställer på de unga som beviljats uppehållstillstånd på grund av studier. Upprätthållandet av brandväggsprincipen kan beskrivas som en ständigt pågående förhandling mellan olika aktörer. Vissa av oss författare har till exempel tidigare med- verkat vid informella möten mellan rättighetsbaserade organisationer och Gränspo- lisen där de senare redogjort för sina informella policys om att de inte eftersöker barn i skolor, sjukhus eller kyrkor. Migrationspolitiska förändringar som bland annat ma- nifesterades i ett regeringsuppdrag att öka antalet verkställigheter av utvisningsbeslut har dock bidragit till att gränspolisen i region Syd under slutet av 2016 började efter- söka människor utan papper inom verksamheter som tidigare antagits vara trygga och vars uttalade syfte är att ge hjälp och stöd till människor i utsatthet, däribland till de som lever i Malmö utan papper. De två exemplen i de följande avsnitten visar på denna utveckling och tydliggör att papperslösa barn och ungas jämlika tillgång till grundläggande rättigheter i praktiken under de senaste åren blivit svårare att uppnå, varför också behovet av brandväggar blivit allt tydligare.

66

Ett exempel på en formell policy är Regions Skåne riktlinjer om hur papperslösa pa- tienters personuppgifter ska hanteras som syftar till att komplettera och klargöra hur den redan starka patientsekretessen fungerar i relation till människor som lever utan uppehållstillstånd. Ett annat exempel är Skolverkets (2015) ovan nämnda rekommen- dationer för papperslösa elever. Även om dessa riktlinjer inte är formell lag så har de stor tyngd för hur det praktiska arbetet i myndigheter och organisationer går till och kan inte förändras lika enkelt som informella överenskommelser eller praktiker.  Nationell lag och internationell rätt är på många sätt de områden där de starkaste uttrycken för brandväggar kan iakttas och i svensk lagstiftning finns som tidigare nämnts långtgående sekretessbestämmelser som innefattar alla patienter och elev- er, även de utan papper. Stödet i internationell rätt för brandväggar är också starkt (ECRI, 2016; EU FRA, 2013; UN General Assembly, 2017, § 67; UNCRC och CMW, 2017, sektion 17), vilket i Sverige skulle kunna leda till att stärka papperslösa barns rättigheter när FN:s barnkonvention år 2020 planeras bli lag. Det är viktigt att komma ihåg dock att brandväggar framför allt uppkommer underifrån, genom praktiskt soci- alt arbete och följs sedan eventuellt av politiska initiativ, inte tvärt om.

Sammantaget finns det redan brandväggar med varierande styrka i Sverige och vår diskussion är inte uttömmande utan vi har endast redogjort för några centrala exem- pel. Vi menar att brandväggsprincipen kan spela en avgörande roll för att tjänstemän och beslutsfattare på olika nivåer ska kunna orientera sig i relation till motstridiga uppdrag och budskap när migrationskontroll och välfärdssystem allt mer kommit att överlappa varandra.

GRÄNSPOLISEN BEGÄR UT INFORMATION OM PAPPERS-