Ahlbeck, Bengt (1998). Musikdirektör Anders Sidner: musikundervisning och
musikliv i skolstaden Härnösand 1840–1870. Stockholm: Skrifter från Cent-
rum för musikpedagogisk forskning.
Almqvist, Carl Jonas Love (1844/1959). Om musikens framtid. Om poesi i sak
till skillnad ifrån poesi i blott ord. Uppsala: Bokgillet.
Ames, Van Meter (1951). Existentialism and the Arts. The Journal of Aesthe-
tics and Art Criticism 9(3).
Ander, Ove (2000). ”Svenska sinfoni-författares karaktäristiska orkester-egen-
domligheter”: aspekter på instrumentations-, orkestrerings- och satstekniken i Berwalds, Lindblads och Normans symfonier. Stockholm: Studier i mu-
sikvetenskap.
Andersson, Greger (1996). Privilegiet att spela. Hand och penna: sju essäer om
yrken på 1700-talet. red. Carin Bergström. Stockholm: Atlantis.
anon. (1823). [Recension] Svenska folkmelodier, harmoniskt bearbetade af f.d. Kongl. Capellmästaren J. C. F. Hæffner. Euterpe.
anon. (1838a). Ole Bull och hans Konserter. Dagligt Allehanda 25, 26 & 27 juni. anon. (1838b). Hof-Kapellets Konsert för de nödlidande i Dalarne. Dagligt
Allehanda 27 apr.
anon. (1857). Symphoni i C-dur af Alb. Rubenson. Ny Tidning för Musik 11. anon. (1858a). Jacopo Foroni. Illustrerad Tidning 37.
anon. (1858b). Koleran, hufvudstadens vanlige höstgäst. Svenska Tidningen 9 sept.
anon. (1868a). Jacob Axel Josephson. Ny illustrerad Tidning 15. anon. (1868b). Franz Berwald. Ny illustrerad Tidning 16. anon. (1878). Adolf Fredrik Lindblad. Ny illustrerad Tidning 36. anon. (1880). Jacob Axel Josephson. Ny illustrerad Tidning 15.
anon. (1894). Ett bref från Franz Liszt till Franz Berwald. Svensk Musiktidning Arvidson, Mats (2007). Ett tonalt välordnat samhälle eller anarki?: estetiska
och sociala aspekter på svensk konstmusik 1945–1960. Göteborg: Skrifter
från musikvetenskap.
Atterberg, Kurt (1928). Demokrati och konstskydd. Auktorn 1.
Atterberg, Kurt (1934). Droit Moral och internationellt utbyte av folklig mu- sik. Tyska tonsättares strävan. Stockholmstidningen 3 okt.
Atterberg, Kurt (1943). Minnesanteckningar rörande grundandet av Förening-
en svenska tonsättare, STIM och STIL samt dessa föreningars verksamhet 1918–1943. Stockholm: Svenskt musikhistoriskt arkiv.
Atterbom, P.D.A. (1816). Förord. Nordmansharpan. Svenska folksånger. Poetisk kalender.
Atterbom, P.D.A. (1831). Om rätta betydelsen af hvad man kallar Ästetik. Svea 1. Atterbom, P.D.A. (1839/1866). Grundbegreppen af ästhetik och vitterhet i
korthet antydda. Samlade skrifter i obunden stil. D. 5, Ästhetiska afhand-
lingar. Örebro: Lindh.
Battersby, Christine (1989). Gender and Genius. Towards a Feminist Aesthetics. London: The Women’s Press.
Batteux, Charles (1746/1988). Les beaux-arts reduit à une même principe [ut- drag i engelsk översättning]. Music and Aesthetics in the Eighteenth and
Early-Nineteenth Centuries. Red. Peter le Huray and James Day. Cambrid-
ge: Cambridge University Press.
Bauck, Wilhelm (1852). Musikaliska revyer. Stockholm: Abr. Hirsch. Bauck, Wilhelm (1859). Modulations-Lära. Stockholm: Abr. Lundquists förlag. Bauck, Wilhelm (1867). Handbok i musikens historia från fornverlden till nu-
tiden.
Bauck, Wilhelm (1868a). Franz Berwald. Nya Dagligt Allehanda 4 apr. Bauck, Wilhelm (1868b). Musik och theater: samlade kritiska uppsatser. Bauck, Wilhelm (1869). Musik. Nya Dagligt Allehanda 29 jan. Bauck, Wilhelm (1872). Sjelfbiografisk skizz. Stockholm: Abr. Hirsch. Bauck, Wilhelm (1874). C. J. L. Almqvist såsom musiker. Aftonbladet 13 okt. Bengtsson, Ingmar (1941). Henning Mankell. Biografisk studie. Svensk tid-
skrift för musikforskning.
Bengtsson, Ingmar (1944). Modernt musikskapande. Horisont. Litterär ka-
lender.
Bengtsson, Ingmar (1945). Den unga musikens problem. Musikvärlden 1(1). Bengtsson, Ingmar (1947). Från visa till symfoni. Stockholm: Radiotjänst. Bengtsson, Ingmar (1949). En kritikerdialog om ung svensk konst. Svenska
Dagbladet 4 apr.
Bengtsson, Ingmar (1951). Kan konst utforskas? Svenska Dagbladet 7 sept. Bengtsson, Ingmar (1952). Chimären om musikalisk massfrälsning. Nordisk
musikkultur 2.
Bengtsson, Ingmar (1953). Konstens symbolvärld. Svenska Dagbladet 21 aug. Bengtsson, Ingmar (1956). [om Karl-Birger Blomdahls oratorium Anabase]
Svenska Dagbladet 15dec.
Bengtsson, Ingmar (1957a). Modern musik – för vem? Svenska Dagbladet 16 jan. Bengtsson, Ingmar (1957b). Frågor och förslag i musikdebatten. Svenska Dag-
bladet 23 jan.
Bengtsson, Ingmar (1958a). Johan Helmich Roman – ett tvåhundraårsminne.
Svensk tidskrift för musikforskning.
Bengtsson, Ingmar (1958b). ’Signor Leos Dixit imiterat af Roman’. En inle- dande studie över J.H. Romans musikaliska bearbetningsteknik. Svensk
tidskrift för musikforskning.
Bengtsson, Ingmar (1965). Romantisch-nationale Strömmungen in deutscher und skandinavischer Musik. Norddeutsche und norderopäische Musik. Kas- sel: Bärenreiter.
Bengtsson, Ingmar (1973). Musikvetenskap: en översikt. Stockholm: Esselte studium.
Bernskiöld, Hans (1992). ”Vem som helst” – Musiksyn och melodiskrivande i 1870- och 80-talets väckelsemiljö med utgångspunkt från Nils Frykman”.
Berwald, Franz (1979). Die Dokumente seines Lebens. Red. E. Lomnäs. Kas- sel: Bärenreiter.
Björnberg, Alf (1998). Skval och harmoni. Musik i radio och TV 1925–1995. Stockholm: Norstedts.
Blanche, August (1860/1892). Artistisk eganderätt. Samlade arbeten. Smärre
skrifter: poetiska försök, strödda uppsatser, tal och riksdagsanföranden.
Stockholm: Bonniers.
Blanche, August (1868). Abraham Mankell. Ny Illustrerad Tidning 47. Block, Thomas (2006). ”Penningen och Anden” – Wilhelm Peterson-Berger
och Kurt Atterberg. Wilhelm Peterson-Berger – en vägvisare. Södertälje: Gidlunds.
Blomdahl, Karl-Birger (1945). Hindemiths kompositionslära I. Musikvärlden 1(5). Blomdahl, Karl-Birger (1957). Sångens vägar. Dagens Nyheter 30 jan. Bodin, Lars-Gunnar (1998) I backspegeln – en jubileumsbetraktelse om
EAM-historien. Nutida Musik 4.
van Boer, Bertil (1991). Joseph Martin Kraus (1759–1792) Symfonier [konvo- luttext]. Musica Sveciæ MSCD419.
Boman, Per Conrad (1854). Joseph Martin Kraus och hans opera ”Æneas i Carthago”. Ny tidning för musik 17(43).
Boman, Per Conrad (1857). En blick på tonkonsten i Sverige. Ny tidning för
musik 41/42, 47/48, 50/51, 52.
Brylla, Charlotta (2003). Die schwedische Rezeption zentraler Begriffe der deut-
schen Frühromantik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Broman, Per Olov (1997). Nyupptäckta ungdomsverk av Hilding Rosenberg.
Svenska Dagbladet 23 feb.
Broman, Per Olov (2000). Kakofont storhetsvansinne eller uttryck för det dju-
paste liv?: om ny musik och musikåskådning i svenskt 1920-tal, med särskild tonvikt på Hilding Rosenberg. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Bucht, Gunnar (1993). Den svenska sången. Kring andra satsen ur Lidholms ’Toccata e Canto’. Svenskhet i musiken. Red. Holger Larsen. Stockholm: Skrifter från musikvetenskapliga institutionen.
Burlin, Toivo (2008). Det imaginära rummet: inspelningspraxis och produk-
tion av konstmusikfonogram i Sverige 1925–1983. Göteborg: Institutionen
för kultur, estetik och medier.
Carlsson, Anders (1996). ”Handel och Bacchus eller Händel och Bach?”: det
borgerliga musiklivet och dess orkesterbildningar i köpmannastaden Göte- borg under andra hälften av 1800-talet. Göteborg: Tre böcker.
Carlsson, Curt (2009). Musikaliska konstföreningen 150 år: några kapitel ur
dess historia. Stockholm: Musikaliska konstföreningen.
Carroll, Mark (2002). Commitment or Abrogation? Avant-Garde Music and Jean-Paul Sartre’s Idea of Committed Art. Music & Letters 83(4).
Castegren, Nils (1973). Mazerska kvartettsällskapet 125 år. Red. G. Brodin, N. Castegren & S. Ljungman. Stockholm: Mazerska kvartettsällskapet. Chanan, Michael (1999). From Handel to Hendrix: The Composer in the Pu-
blic Sphere. London: Verso.
Clark, Robert Thomas (1955). Herder: His Life and Thought. Berkeley and Los Angeles: University of California Press.
Cook, Nicholas (1989). Schenker’s Theory of Music as Ethics. The Journal of
Musicology 7(4).
Cronhamn, Johan Peter (1867). Musikaliska föreningar i Sverige och i Norge.
Kungliga musikaliska akademiens handlingar 1866. Stockholm: Isaac Marcus.
Cronhamn, Frithiof August (1885). Några anteckningar om Johan Helmich Roman (1694–1758). Anmärkningar till Oscar Fredriks högtidstal i Kongl.
musikaliska akademien. Uppsala.
Crusenstolpe, Magnus Jacob (1855). Ställningar och förhållanden juni. Stockholm. von Dadelsen, Georg (1983). Anmerkungen zu Bachs Parodieverfahren.
Bachiana et alia musicologica. Festschrift Alfred Dürr zum 65. Geburtstag.
Kassel: Bärenreiter.
Dahlhaus, Carl (1967). Musikästhetik. Köln: Gerig.
Dahlhaus, Carl (1983). Foundations of Music History. Övers. J.B. Robinson. Cambridge: Cambridge University Press.
Dahlhaus, Carl (1985). Realism in Nineteenth-Century Music. Övers. M. Whit- tall. Cambridge: Cambridge University Press.
Dahlhaus, Carl (1989). Nineteenth-Century Music. Övers. Bradford Robinson. Berkeley: University of California Press.
Dahlstedt, Sten (1986). Fakta & förnuft. Svensk akademisk musikforskning
1909–1941. Göteborg: Göteborgs universitet.
Dahlstedt, Sten (1993). Det sanna, det rätta och det sköna. En huvudlinje i svensk musikalisk modernism. Tonsättarens val. Texter om svensk musi-
kalisk modernism och postmodernism. Red. B. Billing. Bromma: Edition
Reimers.
DeNora, Tia (1995). Beethoven and the construction of genius: musical politics
in Vienna, 1792–1803. Berkeley: University of California Press.
DeSouza, Nigel (2012). Leibniz in the eighteenth century: Herder’s critical reflections on the principles of nature and grace. British Journal for the His-
tory of Philosophy 20(4).
Dieckmann, Herbert (1941). Diderot’s Conception of Genius. Journal of the
History of Ideas 2(2).
Dryden, Donald (2001). Susanne Langer and William James: Art and the Dynamics of the Stream of Consciousness. The Journal of Speculative Phi-
losophy 15(4).
Dürr, Alfred (1992). Zur Parodiefrage in Bachs h-moll-Messe: Eine Be- standsaufnahme. Die Musikforschung 42(2).
Ekström, Christina (2007). ”Gör dig en sång uti mitt bröst”: musikalisk ge-
staltning i ljuset av herrnhutisk tradition. Göteborg: Skrifter från musik-
vetenskap.
Edström, Olle (1998). Harmoniskt samspel: sjuttiofem år med STIM. Stock- holm: Svenska tonsättares internationella musikbyrå.
Edström, Olle (2002). En annan berättelse om den västerländska musikhis-
torien och det estetiska projektet. Göteborg: Skrifter från institutionen för
film- och musikvetenskap.
Elias, Norbert (1989). Civilisationsteori 1. Sedernas historia. Stockholm: Atlantis. Elias, Norbert (1993). Mozart. Portrait of a Genius. Cambridge: Polity Press. Eppstein, Hans (1990). Joseph Martin Kraus stråkkvartetter [konvoluttext].
Finscher, Ludwig (2003a). Zum Parodieproblem bei Bach. Geschichte und Ge-
schichten. Ausgewählte Aufsätze zur Musikhistorie. Red. H. Danuser. Mainz:
Schott.
Finscher, Ludwig (2003b). Das Originalgenie und die Tradition. Zur Rolle der Tradition in der Entstehungsgeschichte des Wiener Klassischen Stils.
Geschichte und Geschichten. Ausgewählte Aufsätze zur Musikhistorie. Red.
H. Danuser. Mainz: Schott.
Fleischer, Rasmus (2012). Musikens politiska ekonomi. Stockholm: Ink förlag. Fornäs, Johan (2004). Moderna människor: folkhemmet och jazzen. Stock-
holm: Norstedts.
Fowles, Jib (1999). Mass Media and the Star System. Communication in His-
tory. Technology, Culture, Society. Red. D. Crowley & P. Heyer. New York:
Addison, Wesley, Longman.
Frigel, Pehr (1816). 1816 d. 11 Mars [bilaga]. Protocoller 1814–1816. Stockholm: Kongliga Musikaliska Akademien.
Frykman, Jonas (1988). Dansbaneeländet: ungdomen, populärkulturen och
opinionen. Stockholm: Natur & kultur.
Garberding, Petra (2007). Musik och politik i skuggan av nazismen: Kurt At-
terberg och de svensk-tyska musikrelationerna. Lund: Sekel.
Geijer, Erik Gustaf (1814/1957). Inledning. Svenska folk-visor från forntiden, bd I. Stockholm: Bokverk.
Geijer, Erik Gustaf (1833) Nekrolog. Johan Christian Fredrik Hæffner. Svenska
Litteraturföreningens tidning 25.
Gervink, Manuel (1995). Voraussetzungen und Grundlinien deutscher Musi- kerbiographik im 18. Jahrhundert. Acta Musicologica 67(1).
Glaser, Werner Wolf (1947). Den musikaliska smaken. Musikvärlden 3(6). Goehr, Lydia (1992). The Imaginary Museum of Musical Works: an Essay in the
Philosophy of Music. Oxford: Clarendon.
Goodman, Dena (1994). The republic of letters: a cultural history of the French
Enlightenment. Ithaca: Cornell University Press.
Grout, Donald Jay (1973). A History of Western Music. London: J. M. Dent & Sons Ltd.
Habermas, Jürgen (1962/1984). Borgerlig offentlighet: Kategorierna ”privat” och
”offentligt” i det moderna samhället. Övers. J. Retzlaff. Lund: Arkiv Förlag.
Hallgren, Karin (2010). Kungafamiljen i Stockholms musikliv. En dynasti blir
till. Medier, myter och makt kring Karl XIV Johan och familjen Bernadotte.
Red. N. Ekedahl. Stockholm: Norstedts.
Hamrén, Kjell Åke (2002). The Mazer Way of Life. The Strad 1.
Hanaeus, Åke (1997). Konst och musik 1870–1930. Sundsvalls historia, del III. Red. L.-G. Tedebrand. Sundsvall: Stadshistoriska kommittén.
Hedenius, Ingemar (1972). Konst och skönhet. Om människans moraliska vill-
kor. Göteborg: Författarförlaget.
Hedenius, Ingemar (1976). Om det musikaliskt sköna. Svensk tidskrift för mu-
sikforskning (58)1.
Hedin, Einar (1949). Mazerska kvartettsällskapet 1849–1949. Stockholm: Ma- zerska kvartettsällskapet.
Hedwall, Lennart (1973). Hugo Alfvén. En svensk tonsättares liv och verk. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners förlag.
Hedwall, Lennart (1993a). Fria fantasier [konvoluttext]. Musica Sveciæ MSCD 508.
Hedwall, Lennart (1993b). Alfvéns femma – en svensk ödessymfoni. Alfvéniana 1. Hedwall, Lennart (1994). Almqvists musik och det nationella. Hemländsk
hundraårig sång. 1800-talets musik och det nationella. Red H. Karlsson & J.
Ling. Stockholm: Musikaliska akademien.
Hedwall, Lennart (1995). ”En öfwersigt af musiken inom Wermland”: bidrag till
belysningen av det sena 1700-talets svenska musikliv. Stockholm: Reimers.
Hedwall, Lennart (1996). Svensk musikhistoria: en handbok. Stockholm: Rei- mers förlag.
Hedwall, Lennart (2001). Hoffmann och Almqvist – två diktarmusiker. Carl
Jonas Love Almqvist – diktaren, debattören, drömmaren. Red. L. Burman.
Hedemora: Gidlunds.
Hedwall, Lennart (2002). Wendelas mörka lockar. Wendelavisan 20. Hedwall, Lennart (2006a). Herder i Sverige – några nedslag. Text presenterad
vid symposiet ”Herder, nationen och det musikaliska kulturarvet”. Svenskt visarkiv, 24–25 feb.
Hedwall, Lennart (2006b). I tonsättarverkstaden. De efterlämnade skisserna.
Wilhelm Peterson-Berger – en vägvisare. Södertälje: Gidlunds.
Hegel, Georg Wilhelm Friedrich (1807/2008). Andens fenomenologi. Övers. B. M. Delaney & S.-O. Wallenstein. Stockholm: Thales.
Heintz, Veslemöy (1992). Förlag, musikhandel, instrumenttillverkning. Mu-
siken i Sverige. Den nationella identiteten 1810–1920. Red. L. Jonsson & M.
Tegen. Stockholm: Fischer & co.
Helenius-Öberg (1975). Våra musikföreningar – en folkrörelse? Svensk tid-
skrift för musikforskning (57)1.
Helenius-Öberg, Eva (1994). Johan Helmich Roman: liv och verk genom sam-
tida ögon. Stockholm: Musikaliska akademien.
Helenius-Öberg, Eva (1994/95). Johan Helmich Roman i källornas ljus. Svensk
tidskrift för musikforskning.
Hemmungs Wirten, Eva (2004). No Trespassing: Authorship, Copyright and
the Boundaries of Globalization. Toronto: University of Toronto Press.
Henneberg, C. F. (1921). Det första uppförandet i Stockholm av Haydns ora- torium Skapelsen. Svensk tidskrift för musikforskning 3(1).
Henrikson, Alf (1994). Kungliga teatern: en återblick. Stockholm: Bra Böcker. Herder, Johann Gottfried (1769/2006). Critical Forests: Fourth Grove. Selec-
ted Writings on Aesthetics. Övers. G. Moore. Princeton: Princeton Univer-
sity Press.
Herder, Johann Gottfried (1773/2006). Shakespeare. Selected Writings on
Aesthetics. Övers. G. Moore. Princeton: Princeton University Press.
Herder, Johann Gottfried (1800/1982). Kalligone. Musical aesthetics: a histo-
rical reader. Vol. 1, From antiquity to the eighteenth century. Red. Edward
Lippman. New York: Pendragon Press.
Herder, Johann Gottfried (1784–91/1814–16). Idéer till mennisko-historiens fi-
losofi, andra delen. Stockholm: Cederholm.
Hjärne, Rudolf (1878). Götiska förbundet och dess hufvudmän: fosterländska
teckningar. Stockholm. Bonniers.
Holmberg, Nils (1934). Medelklassen och proletariatet: studier rörande 1840–
1841 års riksdag och dess förutsättningar i svenskt samhällsliv. Lund: Lunds
universitet.
Holmquist, Ingrid (1996). Om Malla Silfverstolpe och Adolf Fredrik Lind- blad – Synpunkter på kvinnligt och manligt i svensk romantisk salongs- kultur. Litteratur og Kjœnn i Norden. Red Helga Kress. Reykjavik: Univer- sitetets forlag.
Huss, Frans J. (1885). Ludvig Norman. Svensk musiktidning 7.
Hülphers, Abraham Abrahamson (1773/1969). Historisk afhandling om mu-
sik och instrumenter: särdeles om orgwerks inrättningen i allmännhet, jemte Kort beskrifning öfwer orgwerken i Swerige. Stockholm: Svenskt musikhis-
toriskt arkiv.
Höijer, Benjamin (1826). Den sköna konstens philosophi. Samlade skrifter bd.3. Stockholm: Johan Hörberg.
Ivarsdotter-Johnson, Anna (1993). Johan Helmich Roman och hans tid. Mu-
siken i Sverige, bd. II. Frihetstid och gustaviansk tid 1720–1810. Stockholm:
Fischer & Co.
Ivarsdotter-Johnson, Anna & Ramsten, Märta (1992). Folkmusiken som na- tionell och provinsiell symbol. Musiken i Sverige. Den nationella identiteten
1810–1920. Red. L. Jonsson & M. Tegen. Stockholm: Fischer & co
Jaffe, Kineret (1980). The Concept of Genius: Its Changing Role in Eighte- enth-Century French Aesthetics. Journal of the History of Ideas 41(4). Jarrick, Arne (1988). Tio teser om hur vi tänker. Häften för kritiska studier 21(1). Johannisson, Karin (1997). Kroppens teater: hypokondri. Kroppens tunna
skal: sex essäer om kropp, historia och kultur.
Johansson, Alf (2001). Svensk nationalism och identitet efter andra världskri- get. Vad är Sverige? Red. Alf Johansson. Stockholm: Prisma.
Jonsson, Leif (1991). Prins Gustaf och musiken i den Bernadotteska familje- kretsen. Bernadotter i politik och kulturliv. Red. Gösta Vogel-Rödin. Lid- köping: Stiftelsen Läckö Institutet.
Jonsson, Leif (1989). Offentlig musik i Uppsala 1747–1854: från representativ till
borgerlig konsert. Stockholm: Statens musikbibliotek.
Jonsson, Leif (1993a). Enkelhetens evangelium i 1800-talets svenska vokal- estetik. Svenskhet i musiken. Red. Holger Larsen. Stockholm: Skrifter från musikvetenskapliga institutionen.
Jonsson, Leif (1993b). Mellan konsert och salong. Musiken i Sverige. Frihetstid
och Gustaviansk tid 1720–1810. Red. L. Jonsson & A. Ivarsdotter-Johnsson.
Stockholm: Fischer & co
Jonsson, Leif & Tegen, Martin (1992a). Skribenter och musikforskare. Musi-
ken i Sverige. Den nationella identiteten 1810–1920. Red. L. Jonsson & M.
Tegen. Stockholm: Fischer & co.
Jonsson, Leif & Tegen, Martin (1992b). Musiklivet privat och offentligt. Mu-
siken i Sverige. Den nationella identiteten 1810–1920. Red. L. Jonsson & M.
Tegen. Stockholm: Fischer & co.
Josephson, Jacob Axel (1842). Några momenter till en Karakteristik af den ny-
aste Musiken. Uppsala.
Kant, Immanuel (1790/2003). Kritik av omdömeskraften. Övers. S.-O. Wal- lenstein. Stockholm: Thales.
Karlsson, Henrik (2005). Det fruktade märket: Wilhelm Peterson-Berger, anti-
semitismen och antinazismen. Malmö: Sekel.
Kask, Jan (1975). Wilhelm Peterson-Berger. En länk i en försummad forsk- ning. Svensk tidskrift för musikforskning 1.
Keightley, Keir (1996). ’Turn It down!’ She Shrieked: Gender, Domestic Space, and High-Fidelity, 1948–1959. Popular Music 15(2).
Kinberg, Carl Johan Nikolaus (1899). Mazerska quartettsällskapet. Stockholm: Mazerska quartettsällskapet.
Kivy, Peter (2001). The possessor and the possessed: Handel, Mozart, Beethoven,
and the idea of musical genius. New Haven: Yale University Press.
Kjellberg, Erik (1983). Musiklivet i stormaktstidens Västergötland. Vi äro
musikanter allt ifrån Skaraborg. Studier i västgötsk musikhistoria. Red. Jan
Ling. Skara: Skarborgs länsmuseum.
Kjellberg, Erik & Ling, Jan (1991/2010). Klingande Sverige: musikens vägar ge-
nom historien. Göteborg: Akademiförlaget.
Kretschmer, Martin & Kawohl, Friedemann (2004). The history and philo- sophy of Copyright. Music and Copyright, 2nd ed. Red. Simon Frith & Lee Marshall. Edinburgh: Edinburg University Press.
Krummacher, Friedhelm (1994). Det nationella som estetiskt problem. Om Ber- walds stråkkvartetter. Hemländsk hundraårig sång. 1800-talets musik och det
nationella. Red H. Karlsson & J. Ling. Stockholm: Musikaliska akademien.
Leux-Henschen, Irmgard (1958). Den anonyma musikestetiska debatten i Stockholms Posten 1779–1780. Svensk tidskrift för musikforskning. Lewenhaupt, Inga (1992). Teatermusiken. Musiken i Sverige. Den nationella
identiteten 1810–1920. Red. L. Jonsson & M. Tegen. Stockholm: Fischer &
co.
Liedman, Sven-Eric (1991). Att förändra världen – men med måtta. Det svens-
ka 1800-talet speglat i C A Agardhs och C J Boströms liv och verk. Stock-
holm: Arbetarkultur.
Liedman, Sven-Eric (1997). I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Lindberg, Boel (2005). Wiréns deprecieringsstrategier. Dag Wirén. En väg-
visare. Stockholm: Gidlunds.
Lindblad, Adolf Fredrik (1840/1913). Bref till Adolf Fredrik Lindblad från Men-
delsohn, Dohrn, Almqvist, Atterbom, Geijer, Fredrika Bremer, C. W. Böttiger och andra. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Linder, Kerstin, Hedwall, Lennart & Larsson, Gunnar (1983). Adolf Fredrik
Lindblad [konvoluttext]. Musica Sveciæ MS 501
Lindgren, Adolf (1877). Carl Wilhelm Bauck. Ny illustrerad tidning 43. Lindgren, Adolf (1882). Svenske hofkapellmästare 1782–1882. Ett bidrag till
opera husets hundraårsminnen. Stockholm: Central-tryckeriet.
Lindgren, Adolf (1884). Musikpressen. Svensk Musiktidning 14. Lindgren, Adolf (1896). Musikaliska studier. Stockholm.
Lindskog, Annika (2011). Natures and Cultures. The Landscape in Peterson- Berger’s ”Symfonia lapponica”. STM-Online 14.
Ling, Jan (1993). Hugo Alfvén mellan två symfonier. Om musikestetiska ideal i sekelskiftets Sverige. Romantiken över gränser. Red. U.-B. Lagerroth & M. Ramsay. Nyhamnsläge: Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen.
Ling, Jan (1999). Apollo Gothenburgiensis: Patrick Alströmer och Göteborgs musikliv vid 1700-talets slut. Svensk tidskrift för musikforskning.
Lithberg, Nils (1927). Folklivsforskningen. Sverige i våra dagar. En översikt
av vårt lands andliga och materiella kultur, del 1. Red. Magnus Blomstedt.
Stockholm: AB Hasse W. Tullbergs förlag.
Lomnäs, Erling (1991). Franz Berwald (1796–1868). Sinfonie nr 4 (naive). Sin-
fonie singulière (nr 3) [konvoluttext]. Musica Sveciæ MSCD531
Lowinsky, Edward (1964a). Musical Genius – Evolution and Origins of a Con- cept I. Musical Quarterly 50(3).
Lowinsky, Edward (1964a). Musical Genius – Evolution and Origins of a Con- cept II Musical Quarterly 50(4).
Lund, Tobias (2012). Hugo Alfvén som renässanstonsättare. Hugo Alfvén – liv
och verk i ny belysning. Red. G. Ternhag & J. Tillman. Möklinta: Gidlunds.
Lundberg, Mattias (2012). Pehr Frigel’s Om contrapunkten (c. 1815). The Ear- liest Extant Counterpoint Method in the Swedish Vernacular, Edited and Translated with Historico-Critical Commentary. STM Online 15.
www. http://musikforskning.se/stmonline/vol_15/frigel/index.php?menu=3 Löndahl, Tomas (1992) Ludvig Norman. Musiken i Sverige. Den nationella
identiteten 1810–1920. Red. L. Jonsson & M. Tegen. Stockholm: Fischer & co.
Löndahl, Tomas (2003). Makten att begära och tvånget att försaka. Tourette- syndromets betydelse för Ludvig Normans liv och verk. Svensk tidskrift för
musikforskning.
Hammarsköld, Lorenzo (1811). Strödda Afhandlingar i ämnen rörande de fria konsterna, utgifne af G. A. Silverstolpe. 1:a Häftet 1808. 2:a, 3:e, 4:e Häftet, 1809. Lyceum. Andra Häftet.
Maguire, Jan (1983). René Leibowitz. Perspectives of New Music 21(1/2). Mankell, Abraham (1835). Strödda tankar öfwer musiken. Ur namnkunniga,
Tyska komponisters och konstförfattares skrifter. Stockholm.
Mankell, Abraham (1849). Blickar i musikens inre helgedom. Ett bidrag till ton-
konstens ästetik. Stockholm: C.U. Bagges förlag.
Mankell, Abraham (1853). Sveriges tonkonst och melodiska nationaldikt. Stock- holm
Mankell, Abraham (1854). Förslag till musikalisk-litterär lektion i hufvudsta-
den. Stockholm.
Mankell, Abraham (1864). Musikens historia: i korta berättelser lättfattligt
framställd, bd.II. Örebro.
Marx, Karl (1844/2003). De ekonomisk-filosofiska manuskripten. Karl Marx.
Texter i urval. Red. S.-E. Liedman & B. Linell. Stockholm: Ordfront.
Melander, Axel (1947). Harmoniska sällskapet i Stockholm 1820–1860. Upp- sala: Musikhistoriska seminariet.
Moberg, Carl Allan (1942). Från kyrko- och hovmusik till offentlig konsert: stu-
dier i stormaktstidens svenska musikhistoria. Uppsala: Uppsala universitet.
Morales, Olallo (1927). Musiklivet. Sverige i våra dagar. En översikt av vårt
lands andliga och materiella kultur, del 1. Red. Magnus Blomstedt. Stock-
Mörner, Stellan (1952). Johan Wikmanson und die Brüder Silverstolpe: einige
Stockholmer Persönlichkeiten im Musikleben des Gustavianischen Zeitalters.
Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Mörner, Stellan (1967). Ett musikbrev 1799 från Genseric Brandel till Bern- hard Crusell. Svensk tidskrift för musikforskning.
Nietzsche, Friedrich (1872/1966). Ur Tragedins födelse. Nietzsche i urval. Övers. C-.H. Wijkmark. Stockholm: Prisma.
Nietzsche, Friedrich (1886/2000). Ett självkritiskt försök. Friedrich Nietzsche.
Samlade skrifter bd 1. Övers. M. Tegen. Stockholm: Symposion.
Nietzsche, Friedrich (1887/1994). Om moralens härstamning. Övers. J. Sjö- gren. Stockholm: Prisma.
Nietzsche, Friedrich (1888/1992). Fallet Wagner. Övers. I. Johansson. Stock- holm: Symposion.
Nietzsche, Friedrich (1878/2000). Mänskligt, alltförmänskligt: en bok för fria andar. Samlade skrifter bd 3. Övers. T. Brobjer. Stockholm: Symposion. Nilsson, Ann-Marie (1994). Musik traderad och bevarad. Musiken i Sverige,