4 Statistik om byggande, seriebyggande och ramavtal
4.6 Lägre kostnader med ramavtal?
Kostnadsuppgifter finns tillgängliga från två olika håll. En jämförelse mellan de bägge källorna avseende de projekt där kostnadsuppgifter finns från såväl enkät som registerdata ger vid handen att de ger lik- nande resultat avseende totalkostnaden men att Allmännyttans enkät visar på något lägre markkostnader, och vice versa. Eftersom mark- kostnaden är en mindre del av totalen påverkas inte totalkostnaderna så mycket.
Tabell 4.11 Kostnader för att bygga seriellt i allmännyttan (Kombohus)
Jämförelse mellan nybyggnadskostnadsstatistiken (registerdata) och enkätdata från de allmännyttiga företagen. Åren 2013–2018.
Mark kr/kvm Byggnad kr/kvm Total produktion kr/kvm Prognos för påbörjade projekt
(enligt SCB) 3 116 23 807 26 923
Utfall för avslutade projekt
(enligt Sveriges allmännytta) 2 456 24 814 27 172
Källa: SCB (tabell 15) delvis baserat på enkätundersökning av Sveriges Allmännytta. Deflaterat med faktorprisindex till 2018 års prisnivå. I nybyggnadskostnaden betecknas markkostnad som ”markpris” och byggnadskostnad som ”byggpris”. Se vidare diskussionen i bilaga 5 där det utvecklas av Tyréns att bägge dessa mätvärden kan innehålla en vinstmarginal. Totalt produktionspris utgör endast summan av bygg- och markpris/kostnader.
Basen för tabellen är delvis begränsad i volym, och omfattar cirka 2 200 bostäder i 46 olika byggnadsprojekt för vilka kostnadsstatistik har funnits från bägge håll och dessa framgångsrikt kunnat matchas ihop. Utredningen har i avsnitt 4.1 redogjort för skillnaderna mellan enkät- och registerdata och varför dessa bägge anses ha betydelse för att belysa utredningens frågeställningar. Tabellen ovan visar enligt utredningen att en sådan metod kan antas fungera bra.
4.6.1 Byggkostnader
Byggnadskostnaderna är enligt utredningens statistik väsentligen lägre i de seriellt byggda Kombohusen än i allmännyttans övriga nybygg- nationsprojekt. Det gäller oavsett hur man mäter – per kvadratmeter eller per lägenhet, brutto eller netto. Det gäller också oavsett i vilket slags kommun de nya bostäderna kommer till, med reservation för
att det inte går att mäta i storstäderna eftersom alldeles för få kombo- husprojekt har genomförts där.
Tabell 4.12 Byggkostnader för allmännyttans seriella byggande (Kombohus) i jämförelse med annat byggande i och utanför allmännyttan
Kr/kvm enligt nybyggnadskostnadsstatistiken (registerdata) avseende åren 2013–2018. Uppdelat efter kommuntyp och byggherre. Brutto.
Storstäder Storstadsnära kommuner Större städer Mindre städer Samtliga byggherrar 31 903 30 342 28 448 26 506 Privata värdar 31 033 29 810 28 054 25 107
Allmännyttan exkl. Kombohus 32 923 30 509 29 389
Allmännyttans Kombohus 24 727 23 766 23 492
Övriga värdar 36 497 28 144
Källa: SCB (tabell 14) samt egna beräkningar genomförda av Tyréns på uppdrag av Sveriges Allmännytta (ytterligare nedbrytning av kostnadsuppgifter för allmännyttan enligt anmärkning nedan). Deflaterat med faktorprisindex till 2018 års nivå.
Anm. Det finns alltför få nya bostäder i Kombohus i storstäder för att kostnaderna där ska kunna redovisas. Uppgifterna om Allmännyttans kostnader innehåller i övriga tabeller även Kombohus, vilket drar ned medelvärdet. I denna tabell har Kombohusen i stället exkluderats genom egna beräkningar enligt ovan, vilket medför en bättre jämförelsemöjlighet inom tabellen. Denna beräkning har endast gjorts avseende tabell 13–14 enligt numrering i leveransen från SCB. I betänkandet påverkar det endast ovanstående tabell. Jämförelsemöjligheterna med andra tabeller blir därigenom mera begränsade.
Inledningsvis framgår av tabellen det förväntade resultatet att jämförbar bebyggelse normalt blir dyrare ju närmare centrum den ska uppföras. Byggkostnaderna inordnar sig i en sådan logik där det är dyrare att bygga i större än i mindre städer, ännu dyrare att bygga i storstadsnära kommuner och dyrast att bygga i storstäderna.11
Som framgår av tabellen (4.12) har de seriellt byggda husen mellan 4 000–7 000 kronor lägre byggkostnader och skillnaden i förhållande till medelvärdet för allmännyttan blir större ju mera tätbebyggt det blir, med den indelning i kommungrupper som utredningen tillämpar. Även i den regression som Tyréns utfört på uppdrag av Sveriges Allmännytta framgår att Kombohus har signifikant lägre byggpriser (se vidare bilaga 5).
I tabell 4.8 ovan har redan redovisats uppgifter om skillnader i byggkostnaderna för Kombohus beroende på planförhållandena.
11 Även av den regression som Tyréns utfört på uppdrag av Sveriges Allmännytta framgår att storstäder och storstadsnära kommuner uppvisar signifikant högre byggpriser, dock visar regressionen inte på någon effekt avseende markpriserna (se vidare bilaga 5).
Byggkostnaderna för Kombohusen ligger under de privata hyres- värdarnas byggkostnadsnivå på jämförbara orter trots att allmännyttan generellt sett brukar hamna över de privata värdarna i byggkostnad per kvadratmeter.
Figur 4.1 Byggnadspris/bostadsarea för nybyggda flerbostadshus
Jämförelse av bruttopriser mellan offentliga och privata byggherrar. Hela riket åren 1998–2018. Kronor per kvadratmeter.
Källa: SCB, statistikdatabasen.
Kostnadsskillnaden har funnits där över en längre period även om den har varierat och för 2018 framstår som obefintlig i statistiken samt över tid framstår som avtagande.12
4.6.2 Markkostnader
Utifrån utredningens statistik är det inte uppenbart att markkost- naderna skulle ha varit särskilt låga för Kombohusen. Det är heller inte särskilt förvånande, eftersom det i intervjustudien (kapitel 5)
12 I den regression som Tyréns utfört på uppdrag av Sveriges Allmännytta framgår att de all- männyttiga företagen utanför ramavtalen har signifikant högre byggpriser jämfört med privata värdar (se vidare bilaga 5).
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
framkommit att de lägre byggkostnader som erhållits ibland medfört krav på olika anpassningar av marken etc. för att kunna få plats med och skapa acceptans för de standardiserade husen.
Markpriset på kommunal mark är lågt i förhållande till alterna- tiven. Det bör dock framhållas, som redan påtalats i avsnitt 4.3.2, att markpris i detta sammanhang inte kan jämställas med köpesumma. Att markkostnaderna blir låga på tidigare kommunal mark gäller dock även med hänsyn taget till skillnader i planförhållanden, vilket framgår av nedanstående tabell.
Tabell 4.13 Kostnad för mark vid olika markägare och planförhållanden
Markpris, kr/kvm enligt nybyggnadskostnadsstatistiken (registerdata). Åren 2013–2018. Brutto.
Egenägd mark Kommunalt ägd mark Stor byggherre Liten byggherre Övriga markägo- förhållanden Samtliga planförhållanden 9 019 6 510 13 946 10 801 9 853
Plan ej ändrad (inom
5 år före byggstart) 7 889 5 502 13 781 10 511 7 588
Plan ändrad 3–5 år
före byggstart 10 647 8 295 12 943 11 591 11 153
Plan ändrad inom
2 år före byggstart 9 246 6 659 15 972 10 225 10 989
Okänd 6 067 11 779 7 683
Källa: SCB (tabell 9). Deflaterat med faktorprisindex till 2018 års prisnivå.
Anm. Baseras på uppgifter om cirka 60 000 nya bostäder. För den kommunalt ägda marken har uppgifterna (även) redovisats ovan i tabell 4.4. Uppgifterna där om antal bostäder och projekt har utelämnats har med hänsyn till utrymmesskäl.
Som redan konstaterat blir markkostnaden relativt låg på kommunal mark. Enligt utredningen finns även ett samband innebärande att när man bygger på kommunal mark så tenderar även byggnadskostnad- erna att bli låga. Som framgår i tabellen nedan blir byggkostnaderna relativt låga på kommunal mark oavsett om man använder brutto- eller nettosiffror.
Tabell 4.14 Byggkostnader vid olika markägande
Byggpris kr/kvm enligt nybyggnadskostnadsstatistiken (registerdata). Åren 2013–2018. Brutto respektive nettokostnader.
Egenägd
mark Kommunalt ägd mark byggherre Stor byggherre Liten markägo-Övriga förhållanden
Brutto 36 131 31 605 38 135 37 037 35 627
Netto 35 981 31 252 38 101 36 958 35 523
Källa: SCB (tabell 9). Stor byggherre har definierats som de fyra i undersökningen vanligast förekommande byggherrarna, se vidare SCB:s tekniska rapport, bilaga 4.
Utredningen kan inte närmare redogöra för orsakerna därtill men bedömer att det kan utgöra en återspegling av att de kommunala mark- ägarna, på olika sätt, försöker få till stånd billiga bostäder genom sina markanvisningar etc. (se vidare kapitel 7) trots att några explicita krav på hyresnivåerna mycket sällan uppställs (se vidare kapitel 9). De låga byggpriserna på kommunal mark är signifikanta även i den regression som Tyréns utfört på uppdrag av Sveriges Allmännytta, vilken däremot inte visar få tydliga resultat när det gäller vad som påverkar markpriserna (se dock avsnitt 4.6.4 och vidare bilaga 5).
4.6.3 Projektets storlek samt husens höjd
Enkätmaterialet från Sveriges Allmännytta visar att byggkostnad- erna per kvadratmeter drar iväg i gruppen med över 63 bostäder, dvs. i de lite större projekten. En tolkning skulle kunna vara att det finns en lagom storlek på projekten.
Det är framför allt byggnadskostnaderna som varierar på detta sätt men dessa utgår å andra sidan merparten av kostnaderna och det inverkar inte så mycket på totalkostnaden att markkostnaderna tvärtom förefaller vara höga i små projekt.
Tabell 4.15 Kostnader i allmännyttans seriebyggda projekt (Kombohus)
Enkätdata efter projektstorlek (antal bostäder). Antal resp. kronor.
Antal bostäder Antal projekt Antal bostäder Markpris per kvm Byggnadspris per kvm Totalt produktionspris per kvm Mindre projekt 8–16 7 98 3 743 22 326 26 069 Mellan projekt 17–32 16 454 2 125 21 391 23 516 Mellan projekt 33–62 10 447 2 375 21 135 23 193 Stora projekt 63–535 15 1 217 2 413 27 529 29 856
Källa: SCB (tabell 18) baserat på enkätundersökning gjord av Sveriges allmännytta.
Även byggherrekostnaderna, som inte framgår av nybyggnadskost- nadsstatistiken men har efterfrågats i allmännyttans enkätundersök- ning, är höga i större projekt. Dessa framstår emellertid även som höga per kvadratmeter i de riktigt små projekten med under 16 bostäder.13
Enligt utredningen är materialet alltför litet för att kunna dra några säkra slutsatser eller avråda från att bygga i stora (eller små) projekt. Oftast får man anpassa sig till möjligheterna och bygga där det finns möjlighet med hänsyn till olika intressenter.
Motsvarande gäller för höjden på huset. Enligt utredningens enkät förefaller dock högre hus vara förknippade med lägre markkostnader men samtidigt högre byggkostnader. Det framstår även intuitivt som rimligt då kraven på hållfasthet etc. ökar med höjden samtidigt som utrymmeskraven på marken begränsas.
Tabell 4.16 Kostnader för allmännyttans seriebyggda hus (Kombohus)
Enkätdata efter husens höjd. Antal respektive kronor.
Antal byggnads- projekt Antal bostäder Markpris per kvm Byggnadspris per kvm Totalt produktionspris per kvm Lägre hus 1–3 vån 13 492 3 243 21 378 24 621 Mellan hus 4–5 vån 20 847 2 706 25 723 28 429 Högre hus 6–8 vån 15 877 1 641 25 329 26 680
Källa: SCB (tabell 16) baserat på enkätundersökning gjord av Sveriges Allmännytta. 13 Som framgår utifrån SCB:s redovisning till utredningen (tabell 19).
Enligt utredningens sammanställning ovan har dock totalkostnaden ändå blivit allra högst för de hus som är mellan 4–5 våningar, vilket kan framstå som lite förvånande men synbarligen hänger samman med höga byggkostnader i dessa projekt.
4.6.4 Dyrt att bygga i egen regi
Den tydligaste kostnadsdrivande posten i utredningens undersök- ning är, alltjämt och i likhet med vad Konkurrensverket tidigare har iakttagit14, om man bygger i egen regi, något som allmännyttan typiskt
sett inte gör.
Enligt SCB:s definition innebär egenregibyggen att ”byggnads- arbetena utförts av ägaren till marken och att dennes byggnadsverk- samhet minst motsvarar den traditionella byggnadsentreprenaden eller intressegemenskap råder mellan byggherre och entreprenör”.
Egenregibyggen enligt undersökningen behöver således inte inne- bära att byggnationerna har skett utan att till exempel ett kontrakt har träffats med ett dotter- eller systerbolag eller något annat företag i intressegemenskapen. Av allt att döma är också egenregibyggen vanligt förekommande. Av 143 000 nya bostäder som tillkom under åren 2013–2018 var 66 000 byggda i egen regi, 31 000 förhandlings- upphandlade, 37 000 konkurrensupphandlade och 9 000 upphand- lade på annat sätt.
Både bygg- och markpriser hamnar högre vid egenregibyggen. Det tycks gälla oavsett om man beaktar olika markägoförhållanden eller planförhållanden.15
14 Konkurrensverkets rapportserie 2006:2 respektive 2015:4.
Tabell 4.17 Kostnadsskillnader beroende på upphandlingsform
Baserat på nybyggnadskostnadsstatistiken (registerdata). Antal bostäder respektive bruttokostnader. Åren 2013–2018.
Typ av
upphandling bostäder Antal Markpris kr/kvm
Byggpris kr/kvm Totalt produktionspris kr/kvm Egen regi 65 779 13 283 37 443 50 726 Förhandling 30 667 7 022 34 234 41 256 Konkurrens 37 343 5 428 33 391 38 819 Övrig upphandling 9 483 5 204 31 369 36 574
Källa: SCB (tabell 7 och 8). Deflaterat med faktorprisindex för byggnadskostnader till 2018 års priser. Anm. Baserat på drygt 143 000 bostäder. Se ovan bl.a. under tabell 4.7 avseende begreppen pris respektive kostnad i statistiken.
De negativa ekonomiska konsekvenserna av att bygga i egen regi bekräftas även av regressionen som utförts av Tyréns på uppdrag av Sveriges Allmännytta, och bedöms signifikant där avseende såväl mark- som byggpriser (se vidare bilaga 5).16
Enligt utredningen handlar riskerna med egenregibyggen fram- för allt om de bristande incitament som kan uppkomma i en sådan situation särskilt när hyresnivåerna heller inte automatiskt samman- hänger med byggkostnaderna. Det kan vara enkelt att kompensera för höga egenregikostnader med att sätta hyrorna högre på en bostadsmarknad med bristande utbud. En alternativ förklaring skulle annars vara att kostnaderna helt enkelt överskattas när man bygger i egen regi, eftersom det finns möjlighet till det vid interna transak- tioner och det i sin tur ger möjlighet att argumentera för en högre hyra. Frågan om egenregibyggen har varit fokus i Konkurrensverkets tidigare rapporter på området men står inte i fokus på samma sätt här. Allmännyttans har som förväntat redovisat att man i huvudsak inte bygger i egen regi.
Av intresse för utredningen är möjligen att skillnaderna mellan konkurrens- och förhandlingsupphandlingar är så begränsade i mate- rialet. Det har varit svårt att urskilja entydiga kostnadsskillnader mellan dessa även vid tidigare undersökningar genomförda av Kon- kurrensverket, vilket kan vara av relevans för bedömningen av frågan om effekterna av allmännyttans upphandlingsskyldighet (se vidare kapitel 6).
16 Dock görs där även bedömningen att det kan vara svårt för de som svarar att välja rätt svars- alternativ när det gäller upphandlingsformer, något utredningen kan instämma i.