Paradoxen under 1980-talet

Under merparten av 1980-talet befann sig Sverige i en ekonomisk högkonjunk-tur och den officiella arbetslösheten var låg, men trots detta ökade andelen soci-albidragstagare. Arbetslösheten hade, som tidigare visats i denna avhandling, från 1960-talet blivit en allt mer framträdande anledning till att människor fått socialhjälp, vilket skapade en motsägelsefull situation under 1980-talet då dessa två faktorer till synes inte längre samvarierade. I tabell 5 (avsnitt 7.4.2), där kor-relationen mellan arbetslöshet och socialhjälp analyseras uppdelat på decennier och kön mellan åren 1963 och 2000, står 1980-talet ut. Under 1980-talet var korrelationen mellan arbetslöshet och socialhjälp negativ för så gott som alla grupper. När arbetslösheten sjönk under 1980-talet, sjönk inte socialhjälpen i proportion, utan situationen förhöll sig omvänt. När arbetslösheten minskade steg behovet av socialhjälp – detta var en historisk paradox.

FIGUR  Arbetslösa och socialhjälpstagare åren 1913–2012

Källa: Fattigvårdsutredningarna 1913–1955, socialhjälpsundersökningarna 1956–1997, rappor-terna över ekonomiskt bistånd 1998–2012, SCB:s årliga data 1913–2013, arbetskraftsundersök-ningarna 1963–2012, Statistisk årsbok 1913 till 1956.

Figur 18 visar arbetslösa i procent av dem som stod till arbetsmarknadens förfogande, och socialhjälpstagare i procent av befolkningen från år 1913 fram till 2009. Arbetslöshetsvariabeln är som tidigare påpekats (se avsnitt 2.2) behäftad med mätfel, då den fram till år 1948 bara mätte dem som var ansluta till fackföreningarna. Därför är det svårt att uttala sig om de officiella arbetslöshetssiffrorna före år 1948 när en stor del av den svenska arbetskraften inte är medräknad. Arbetslöshetsvariabeln från år 1948 och framåt är däre-mot mer pålitlig. Socialhjälpsvariabeln är mätt som procentsats gentedäre-mot hela befolkningen. Vad figur 18 visar är att arbetslöshet och socialhjälp efter 1945 samvarierar någorlunda fram till mitten av 1970-talet. Socialhjälpen översteg arbetslösheten med någon knapp procent från år 1946 till 1960. Den stora skillnaden äger rum i början av 1980-talet: medan arbetslösheten gick ner så gick andelen socialhjälpstagare upp.

8.3.1 Ökningen av det dolda arbetskraftsutbudet

Den officiella arbetslösheten sjönk från 3,7 procent år 1982 till 1,6 procent år 1989 samtidigt som antalet socialhjälpstagare steg. Bristen på samvariation

0 5 10 15 20 25 30 1913 1920 1927 1934 1941 1948 1955 1962 1969 1976 1983 1990 1997 2004 2011 Procent Socialhjälpstagare Arbetslösa

ÖVERBRYGGNINGEN OCH PARADOXEN mellan minskande arbetslöshet och ökande socialhjälp behöver dock inte inne-bär att en grupp helt förlorat kontakten med arbetsmarknaden, utan denna utveckling kan tillskrivas flera andra faktorer. I utredningen Arbetsmarknad

under omprövning från år 1984 menar man att arbetslösheten under 1980-talet

hade tagit sig andra former än tidigare och man skriver att det hade skett en

ökning av det dolda arbetskraftsutbudet istället för att det officiella385; att

arbets-lösheten hade ökat i vissa grupper utan att detta syntes i den officiella statiken. Detta var också något som SCB tog fasta på, då man ansåg att det officiella arbetslöshetsmåttet underskattade den verkliga arbetslösheten och det behövdes kompletterande statistik för att ge hela bilden av arbetslöshetens utveckling. Det går också att i Arbetskraftsundersökningarna från år 1975 följa utvecklingen av den dolda arbetslösheten och den partiella arbetslösheten fram till år 1986. Figur 19 visar på tre typer av arbetslöshet som presenterades i

Arbetskrafts-undersökningarna från år 1975 fram till år 1986, samt att den sammanlagda

arbetslösheten steg från 4,5 procent år 1979 till 7,7 procent år 1983 och sedan låg på en sex procentig nivå fram till år 1986. Ökningen från år 1979 utgjordes främst av undersysselsatta kvinnor, och deras andel låg kvar på en hög nivå medan den officiella arbetslösheten för både män och kvinnor vände nedåt från och med år 1983. Den dolda arbetslösheten för både män och kvinnor låg på en låg nivå, vilket även gällde för undersysselsatta män. Kvinnornas dolda arbetslöshet föll trendmässigt. Det var bara den officiella arbetslösheten hos män och kvinnor, tillsammans med kvinnornas partiella arbetslöshet, som höll uppe arbetslöshetssiffrorna. Den partiella arbetslösheten hade inte samma välfärds-betydelse som den officiella arbetslösheten, eftersom partiellt arbetslösa till stor del klarade sin försörjning på det arbete de hade. Samtidigt kan den partiella arbetslösheten ha varit avgörande för till exempel ensamstående kvinnor med barn, som inte fick sin deltidslön att räcka till och därmed fick komplettera med socialhjälp. När således kvinnors partiella arbetslöshet ökar trendmässigt i figuren kan det mycket väl ha implikationer på socialhjälpstagande, trots att den partiella arbetslösheten inte kom att registreras i den officiella arbetslös-hetsstatistiken. Den sammanlagda arbetslösheten är den arbetslöshetsnivå som hade gällt om man hade inkluderat både undersysselsatta och den dolda arbetslösheten, för både män och kvinnor mellan åren 1975 och 1986.

FIGUR 19 Den dolda respektive officiella arbetslösheten och de undersysselsatta, åren 1975–1986

Källa: Arbetskraftsundersökningen 1975–1986.

Not 1: Som undersysselsatta räknades de som ”kan och vill arbeta mer”. Enbart de som arbetar färre än 35 timmar per vecka är inkluderade. De som arbetar 40 timmar och ”kan och vill” arbeta mer är inte inkluderade här.

Not 2: Till den dolda arbetslösheten räknas de som ”kan och vill arbeta” under mätveckan men inte har sökt tillräckligt aktivt för att klassificeras som öppet arbetslösa. Definitionerna i not 1 och not 2 är hämtade ur utredningen Arbetsmarknad under omprövning386.

Not 3. Före år 1975 och efter år 1986 finns det ingen jämförbar statistik.

Det finns också en annan central komponent som förklarar det ökade behovet av socialhjälp. Utländska medborgare hade, som tidigare visats, redan under 1970-talet utkristalliserat sig som en relativt större grupp understödstagare än svenska medborgare, och detta mönster förstärktes under 1980-talet. Vissa studier menar att hela ökningen av understödstagare under 1980-talet kunde

tillskrivas denna grupp387. Under 1980-talet hade förvärvsintensiteten bland de

utländska medborgarna och invandrarna sjunkit, och arbetslösheten var högre än för den övriga befolkningen. Invandrarpolitiska kommittén konstaterade år 1984 att invandrarnas situation på arbetsmarknaden var klart sämre än den

386 SOU 1984:31. 387 Ds S 1987:2, s. 230–233. 0 2 4 6 8 10 1975 1977 1979 1981 1983 1985 Procent

Män officiell arbetslöshet Män dold arbetslöshet Män undersysselsatta Kvinnor dold arbetslöshet Kvinnor undersysselsatta Kvinnor officiell arbetslöshet Sammanlagda arbetslösheten