Tidigare forskning om typen av hjälptagare

Fattigvården före andra världskriget karakteriseras ofta i tidigare forskning som understöd till äldre, icke arbetsföra personer som inte kunde försörja sig själva. Fattigvården har i tidigare forskning analyserats utifrån teorin om olika utsatta stadier i livet och att man i Sverige, före välfärdsstatens intåg, var syn-nerligen ekonomiskt utsatt under barndom, familjebildande år och ålderdom. I antologin Socialtjänsten i forskning och praktik har Tapio Salonen skapat en tabell för att visa hur fattigvården har förändrats över tid.

TABELL  Fattigstödets genomslag i befolkningen före och efter välfärdsstatens fram-växt, enligt Salonen

Karakteristik Före välfärdsstatens framväxt Efter välfärdsstatens framväxt

Ålder Äldre Yngre

Arbetsmarknadsrelation Ej arbetsföra Arbetsföra

Typ av barnfamiljer Stora barnfamiljer Ensamförsörjande kvinnor Etnisk sammansättning Homogen Heterogen

Geografisk lokalisering Rural Urban Källa: Antologin Socialbidrag i arbete och praktiken29.

Enligt tabell 1 var bidragstagare före välfärdsstatens framväxt antingen äldre personer på landsbygden eller en större familj. Arbetsmarknadsrelationen för de som då erhöll socialhjälp hävdas vara Ej arbetsföra. Salonen skriver även i Hundra år av understöd att arbetslöshetsfaktorn successivt utvecklades från

marginell till dominerade orsak till 1900-talets fattighjälp30. Salonen hävdar

också att det var först från 1960-talets mitt som socialhjälpsandelen följer ett

29 Puide (2000) Kapitel 3 Hundra år av understöd av Tapio Salonen, s. 45. 30 Ibid., s. 51.

tydligt konjunkturellt mönster31. I den statliga utredningen Från socialbidrag

till arbete från 2007 skriver man att både det ekonomiska stödets utformning

och de grupper som stödet ska omfatta har förändrats avsevärt. Tidigare rikta-des stödet till grupper som stod permanent utanför arbetslivet: äldre, personer med fysiska funktionshinder, personer med psykiska sjukdomar samt barn som

behövde försörjning32. Anders Giertz pekar i sin avhandling Making the poor

work att under 1960- och 1970-talen utgjorde de äldre en betydande andel av

de understödda33. I avhandlingen Arbete istället för bidrag: om aktiveringskraven

i socialtjänsten och effekten för de arbetslösa bidragstagarna skriver Pia Milton att

Tidigare dominerades bidragsgruppen av fattiga äldre personer. Från och med 1990-talet dominerades bidragsgruppen av fullt arbetsföra personer med svag position på arbetsmarknaden och inom välfärdsstatens trygg-hetssystem34.

Att arbetslösheten inte har varit en framträdande orsak till socialhjälpstagandet, utan att det har varit äldre och sjuka som har dominerat socialhjälpen, fram till sent 1900-tal är ett konstaterande som även har återgivits i många andra

studier och utredningar35. Andra studier har pekat på att arbetslösa har behövt

vända sig till fattigvården under första delen av 1900-talet, men inte fördjupat

sig mer i detta36. Arbetslöshet inom fattigvård och socialtjänst har därmed av

tidigare forskning i vissa fall erkänts, i andra fall hävdats vara ett marginellt fenomen och ibland knappt existerande, och vissa säger att det främst var från 1980- och 1990- talen som detta blev ett framträdande problem.

I många studier har man också pekat på att arbetslöshet är den faktor som

främst förklarar förändringen av socialhjälp från 1990-talet37. Det har dock

hittills inte funnits någon studie som pekar på hur denna centrala faktor har

31 Ibid., s. 39. 32 SOU 2007:2 s. 142. 33 Giertz (2004) s. 7. 34 Milton (2006) s. 25.

35 Rauhut (2002) s. 26, Höjer (1952) s.137–138, Åmark och Lundberg (2001), Halleröd (1991) s. 152. SoS-Rapport 1997:5 s. 9. Orsaker till behov av och ändamål med utbetalat ekonomiskt

bistånd – förslag till utveckling av den officiella statistiken (2007) s. 15, Assar Lindbeck (1997)

s. 1299, Ds S 1986:7, s. 25.

36 Junestav (2004) s. 3, Skogh (1963) s. 38, Ohlsson och Olofsson (1998), s. 115–118. 37 SOU 2007:2, Bergmark (1991), Andren och Gustafsson (2004) s. 55–68, Halleröd (2003),

TIDIGARE FORSKNING varierat över tid. Det har presenterats siffror – som sedan har återgivits flera gånger – som visar att andelen arbetslösa hos socialtjänsten har varierat mellan

25 och 50 procent från 1970-talet38. Den här avhandlingen eftersträvar att

på ett mer detaljerat sätt analysera utvecklingen av andelen arbetslösa som erhållit socialhjälp från ett år till ett annat. I tidigare forskning återkommer också påståendet att ökningen av socialbidrag hos unga och invandrare först

skedde på 1980- och 1990-talen39, detta för att man tidigare främst har haft

statistik som bara har sträckt sig tillbaka till år 1964. I denna avhandling inklu-deras tidigare icke använt material från och med år 1956 för att följa de mest framträdande invandrargruppernas behov av socialhjälp ända från 1950-talet. Tidigare forskning har också framhävt kvinnor som en dominerande grupp bland socialhjälpstagare, och hävdat att kvinnornas ekonomiska utsatthet skulle

vara betydligt större än männens40.

Det har också under 2000-talet vuxit fram en forskning kring workfareprogram

inom socialtjänsten i Sverige41. Workfareprogrammens utveckling brukar

hän-föras till en ideologisk förskjutning. I denna avhandling undersöks understöds-klientelet (istället för den ideologiska förskjutningen) och vad det kan ha haft för betydelse för socialtjänstens förändrade roll. Det har i tidigare forskning också hävdats att ökningen av tillfälliga och tidsbegränsade arbeten kan ha

påverkat hur stort behovet är av socialhjälp42. I denna avhandling kommer detta

att undersökas kvantitativt. Denna avhandling eftersträvar följaktligen att bidra till förståelsen av hur relationen mellan socialhjälp, arbetslöshet och andelen tidsbegränsade arbeten på den svenska arbetsmarknaden har samvarierat på flera områden och under flera perioder, samt hur understödsklientelet förändras.

38 SOU 2007:2, s. 144, SOU 1996:151 s. 109. Bergmark (1991) s. 39, SOU 2000:40 s. 141. 39 Franzén, (2003), Rauhut (2002).

40 Korpi (1975), Tham (1993) s. 158–66, Salonen (1993).

41 Workfare är ett system där understödstagare som erhåller behovsprövad socialhjälp ska utför arbetsuppgifter för att ha rätt till sin ersättning. Workfaresystemet utvecklades i USA och England under 1990-talet och är en förkortning av Work for your welfare (Arbeta för din välfärd). SOU 2000:3 s. 102, Magnusson (2000) s. 40.