RISKEN FÖR FOSTERSKADOR

Under 1985 kom en del av diskussionen att handla om möjligheten att kvicksilver från amalgam passerar från gravida mödrar via livmodern till fostret och där orsakar skador. Inom toxikologin kände man till sådana risker, både vad gällde bly och metylkvicksilver. Missbildningar hos nyfödda hade varit vanligt i Minamata, och det var ett av de fenomen som studerats närmare i samband med att det och andra kvicksilver-utsläpp utreddes.³⁴⁹ I Sverige hade gravida redan innan tandvårdsförsäk-ringen infördes 1974 erbjudits gratis tandvård och lagning med amalgam via den så kallade mödratandvården, en del av den allmänna sjukvårds-försäkringen.³⁵⁰

På våren 1985 utspelade sig en märklig historia, som involverade Hanson, Kallus, Socialstyrelsens generaldirektör Barbro Westerholm och rektorn för Lunds universitet, läkaren Håkan Westling. I januari skrev Westerholm och Kallus till Lunds universitet, med anledning av en skri-velse som inkommit från en tandläkare i Lund, för att »få närmare infor-mation om den aktuella verksamheten vid zoofysiologiska institutionen, bl a om dess syfte, dess uppläggning, dess omfattning och om den veten-skapliga dokumentation som ligger till grund för […] docent Hansons verksamhet vad avser kliniska mätningar på människa«.³⁵¹ I Lund inhäm-tade Westling yttranden i frågan från Zoofysiologiska institutionen samt de medicinska och odontologiska fakulteterna. De två sistnämnda var starkt kritiska till Hansons mätningar. Rektorn bilade samtliga yttranden i sitt svar till Socialstyrelsen, och sade sig dela de kritiska ståndpunkter-na.³⁵² Den 20 mars skickade Kallus samtliga yttranden till Mats Hanson,

349 Landell, Fågeldöd, fiskhot, kvicksilver, 84–84; John Robert McNeill, Någonting är nytt under solen. Nittonhundratalets miljöhistoria, övers. Margareta Eklöf, 2:a uppl. (Stockholm: SNS, 2011), 162–63; Masazumi Harada, »Minamata Disease.

Methylmercury Poisoning in Japan Caused by Environmental Pollution«, Critical Reviews in Toxicology 25, nr 1 (1995): 1–24.

350 SOU 1965:4, Tandvårdsförsäkring, 59.

351 Barbro Westerholm och Thomas Kallus till Lunds universitet, »Socialstyrelsen har från folktandvården i Lund mottagit bilagda skrivelse bestående av mät protokoll beträffande kvicksilverhalten i utandningsluft hos en enskild individ«, 11 januari 1985, HS5 Byrån för tandvård, doss. 555, Socialstyrelsens arkiv.

Brevet från tandläkaren: Jaan Peetre till Socialstyrelsen, »Refererande till telefonsamtal 841116 med Erling Böhlin översänder jag härmed fotostatkopia av aktuella mätprotokoll från Docent Mats Hanson«, 19 november 1984, HS5 Byrån

och meddelade kort att »Socialstyrelsen delar anmälarens och Universi-tetets i Lund synpunkter, men avstår från vidare åtgärd i samman-hanget«.³⁵³

Här hade det hela kunnat sluta, men dagen efter anlände ytterligare ett oroligt brev till Socialstyrelsen.³⁵⁴ Till brevet var bilagd en artikel som Hanson skrivit i barnmorsketidskriften Jordemodern, där han var-nade för att utföra amalgamarbeten på gravida och rekommenderade gravida att äta selen och olika vitaminer.³⁵⁵ Redan dagen därpå skrev Westerholm och Kallus till Lunds universitet och krävde åtgärder.

»Social styrelsen förfogar över ett antal handlingar från docent Hanson, där institutionens brevpapper har använts i samtliga fall«, skrev de bland annat.³⁵⁶ Det var ett direkt svar på något som Hansons prefekt skrivit i svaret på den förra skrivelsen, nämligen att Hanson i allmänhet skötte sina amalgam- och kvicksilverefterforskningar utanför institutionens hägn, men att han av misstag någon gång råkat använda institutionens brevpapper.³⁵⁷ Det kan tyckas trivialt, men är i själva verket helt essenti-ellt när gränsen mellan legitim och icke-legitim vetenskaplig kommuni-kation står på spel. Logotyper på brevpapper är i detta sammanhang en symboliskt viktig markör: de lånar åt innehållet den status och legiti-mitet som tillskrivs den synbara avsändaren, i det här fallet Zoofysio-logiska institutionen, och än viktigare Lunds universitet.

1985-01-11 till Lunds universitet med anledning av docent Hansons verksamhet vad avser mätning av kvicksilverhalten hos enskild individ«, 13 februari 1985, HS5 Byrån för tandvård, doss. 555, Socialstyrelsens arkiv.

353 Thomas Kallus till Mats Hanson, »Angående Eder verksamhet vad avser mätning av kvicksilverhalten hos enskild individ«, 20 mars 1985, HS5 Byrån för tandvård, doss. 555, Socialstyrelsens arkiv.

354 Lena Hofmann till Thomas Kallus, »Hej! Jag gick kurs för Dig i höstas och därför var du den förste som jag kom att tänka på när en gammal barnmorska visade mig denna artikel i deras fackliga tidning«, 7 mars 1985, HS5 Byrån för tandvård, doss. 555, Socialstyrelsens arkiv.

355 Mats Hanson, »Fosterskadande effekter av kvicksilver«, Jordemodern 98, nr 3 (1985): 74–75.

356 Barbro Westerholm och Thomas Kallus till Lunds universitet, »Docent Mats Hansons verksamhet vid zoofysiologiska institutionen, Lunds Universitet«,

För det var till Lunds universitet, inte till institutionen, som skri-velsen riktades. Kärnan för Westerholm och Kallus var att det Hanson sysslade med gav intryck av att vara sanktionerat av universitetet. Det var dessutom inte längre fråga om det klart avgränsade »mätningar av kvicksilverhalt på enskild individ«, utan om det mer vittfamnande »Mats Hansons verksamhet vid Zoofysiologiska institutionen«. Brevet avsluta-des med en tydlig uppmaning till universitetet:

Ur styrelsens synpunkt vore följande handläggning att föredraga:

Med den höga, internationella expertis som Lunds Universitet förfogar över inom såväl kvicksilverforskning som odontologi göres en värdering av docent Hansons slutsatser av den refererade litteraturen. Lunds Universitet publicerar sina synpunkter i barnmorskornas tidskrift

»Jordemodern«. Socialstyrelsen emotser en kopia av utlåtandet och står naturligtvis till förfogande för konsultationer. En skyndsam hand-läggning av ärendet är nödvändig.³⁵⁸

Det är tydligt att Hanson var en nagel i ögat när Socialstyrelsen riktade den här typen av uppmaningar till ett lärosäte. Det handlade inte bara om »den ängslan och oro som tidvis medfört en stor arbetsbelastning för Socialstyrelsen, orsakad av docent Hansons verksamhet«,³⁵⁹ utan lika mycket om att bevaka sina domäner och sin legitimitet att definiera sin verksamhet.

»Jag förstår att detta med kvicksilver i amalgam är ett problem för Er och jag är säker på att de sakkunniga personer som kan finnas inom uni-versitetet gärna ställer upp på olika sätt«, skrev Westling i sitt syrliga svar, och meddelade att: »Universitetet som sådant bedömer inte konse-kvenserna av enskilda forskares publikationer; ej heller kommer ’univer-sitetet’ att publicera några synpunkter i någon tidskrift.«³⁶⁰ Socialstyrel-sens försök att styra informationen gick bet. Den besynnerliga historien nådde också pressen två månader senare, då till exempel Göteborgs- Tidningen rapporterade om hur Westerholm »[gick] till storms mot Lunda- docenten«.³⁶¹ Den här episoden blev för antiamalgamrörelsen en attack på fri forskning, och en symbol för vad man uppfattade som

358 Westerholm och Kallus till Lunds universitet, »Docent Mats Hansons verksam-het«, 21 mars 1985.

359 Ibid.

360 Håkan Westling till Barbro Westerholm, »Bästa Barbro«, 29 mars 1985, HS5

myndig heternas försök att sätta munkavle på obekväma forskare för att tysta ner sanningen. Det kan vara värt att påpeka att det Hanson publi-cerade i Jordemodern inte var forskning, det rörde sig i stället om en kort redogörelse för ett urval av källor som dels behandlade kvicksilver hos människa generellt, dels antydde fosterskadande effekter av amalgam.

Det var alltså under smått turbulenta former som amalgam och foster-skador nådde rikspressen under våren 1985. Utöver Hanson, som äv en i denna fråga blev den tongivande aktören, var det Nylander och Friberg vid SML som stod i centrum, i egenskap av erkänd kvicksilver- och metalltoxikolog (Friberg) och forskare bakom sambandet mellan amal-gamfyllningar och oorganiskt kvicksilver i hjärnan (bägge). I Afton-bladets uppslag den 22 maj, som bar rubriken »Gravid? Se upp för tand-läkar en!«, sade Hanson: »Vi kan inte vänta på bevis. Det finns en risk och då är en varning befogad.«³⁶² I texten underströks att det fanns få under-sökningar som undersökt sambandet mellan amalgam och fosterskador och att de som fanns hade många brister. Samtidigt påpekades att Minamata-katastrofen kretsat kring just missbildade barn där mödrar ätit kvicksilverbemängd fisk. Påtryckningar om utredningar och förbud från amalgamkritiska yrkesverksamma och politiker i andra länder frammanade bilden av ett internationellt alltmer accepterat problem, och forskningen om kvicksilverhalter i hjärna vid SML anfördes som understöd. Både Nylander och Friberg fick komma till tals. Bägge under-strök att bevis för fosterskador saknades. Nylander manade gravida till försiktighet medan Friberg var lite mer avvaktande: »Vi vet att kvick-silver och bly tränger in i moderkakan och kan påverka fostret. Därför bör gravida utsättas så lite som möjligt för dessa ämnen. Att gå ut med allmänna rekommendationer som gäller gravida och amalgam efter vad vi hittills vet skulle jag dock inte göra. Det skulle i så fall innebära att inga kvinnor i fruktsam ålder borde få amalgam.«

I november anordnades vid den årliga tandläkarstämman i Älvsjö ett hastigt sammansatt symposium om amalgam och kvicksilver. Pressen intresserade sig för symposiet, såväl inför som efter stämman; både att det utannonserats och ägt rum gavs nyhetsvärde. I flertalet rapporter inför och från mötet intervjuades Friberg. Han tyckte då alltjämt att amalgam som fyllningsmaterial torde vara tämligen riskfritt, men uttryckte större försiktighet kring graviditet och fosterskador.

Afton-att generellt avråda tandläkare från Afton-att använda amalgam. Inte heller Afton-att låta allmänheten tro att vi står inför ett stort folkhälsoproblem. […] Men foster är särskilt känsliga. Det är därför tveksamt om man ska göra omfattande amalgamarbeten på gravida kvinnor.«³⁶³

I den ovan nämnda Aftonbladet-artikeln meddelades att: »Idag har många börjat tänka om.« Det var ett antagande som fick brett fäste under året, ett antagande som kopplades till de nya forskningsrön som presenterats och till expertuttalanden liknande Fribergs om gravida.

Dessutom kopplades det till två nya befattningshavare på Socialstyrel-sen. Maj-Britt Sandlund tog över som generaldirektör efter Westerholm och Sundberg blev ny chef för tandvårdsbyrån. I samband med detta blev han också styrelsens talesperson i amalgamfrågan i stället för den föredragande tandläkaren Kallus. Dessa nya representanter uppfattades som mer dialogvänliga och mindre kallhamrat byråkratiska än sina före-trädare.³⁶⁴

ODONTOLOGISK TOXIKOLOGI: EN NY