2 Uppdraget och dess genomförande
2.1 Utredningens uppdrag
Direktiven innehåller ett brett bemyndigande att se över hela det minoritetspolitiska området i vilket ingår att göra en analys i fråga om genomslaget av den minoritetspolitiska reformen 2010. I uppdraget
ingår att se över hur väl Sverige lever upp till åtaganden enligt ram-konventionen, språkstadgan och andra konventioner. Utöver detta ska också minoritetslagen ses över för att på bästa sätt säkra efter-levnaden av de nationella minoriteternas rättigheter.
Utredningen ska bl.a. se över konstruktionen med ett läggande skydd och ett utökat skydd i förvaltningsområden. Det grund-läggande skyddet omfattar i huvudsak språk- och kulturfrämjande åtgärder, möjlighet till inflytande och delaktighet samt informations-skyldighet för förvaltningsmyndigheter. Det utökade skyddet gäller i de kommuner som ingår i förvaltningsområde för ett eller flera minoritetsspråk. I dessa kommuner har enskilda ytterligare rätt till förskola och äldreomsorg helt eller delvis på minoritetsspråk samt rätt att kontakta förvaltningsmyndigheter på sitt språk. Utredningen ska bl.a. se över behovet av förtydligad reglering av det grund-läggande skyddet och hur ordningen med statsbidrag till de kom-muner som ingår i förvaltningsområde ska se ut. Utredningen ska även behandla frågan om kommuners utträde ur förvaltningsområde.
Utredningen har vidare i uppdrag att säkra förskoleundervisning som stärker revitaliseringen av minoritetsspråken. I uppdraget ingår bl.a. att analysera varför 17 § i minoritetslagen, som reglerar rätten att erbjudas förskola på finska, meänkieli och samiska i kommuner i förvaltningsområde, tillämpas på olika sätt av kommunerna. Vid behov ska utredningen föreslå ändring av bestämmelsen.
Utredningen har i uppdrag att säkra individuellt anpassad vård och omsorg för de nationella minoriteterna. Regeringen vill bl.a. veta varför 18 § minoritetslagen, som reglerar rätten till äldreomsorg på finska, meänkieli och samiska, tillämpas på olika sätt av kommu-nerna. Vid behov ska utredningen föreslå ändringar av bestäm-melsen. Utredningen har emellertid ett bredare uppdrag än att se över frågor om äldreomsorg. Bl.a. ska de nationella minoriteternas behov av vård och omsorg i övrigt analyseras.
I direktiven påpekas att det är helt nödvändigt att de nationella minoriteternas rätt till delaktighet och inflytande enligt minoritets-lagen även kommer de nationella minoriteterna till del i praktiken.
Utredningen har i uppdrag att se över formerna för inflytande och hur effektiv representation kan säkras samt analysera om nuvarande ord-ning med organisationsbidrag kan förändras. Vidare ska möjligheterna till ungdomsinflytande särskilt behandlas.
Länsstyrelsen i Stockholms Län och Sametinget är ansvariga för uppföljning och samordning av den nationella minoritetspolitiken.
Denna ordning har införts i syfte att driva på och aktivt samordna det minoritetspolitiska området. Utredningen har i uppdrag att se över ordningen för uppföljningen. I utredningens uppdrag ingår också att överväga behovet av åtgärder för att förbättra kvalitativa data om de nationella minoriteterna. Utredningen ska därtill överväga om det bör införas en möjlighet att överklaga beslut som fattats med stöd i aktuell lagstiftning, vilket saknas i dag.
Utredningen ska överväga om Sverige bör utöka sina åtaganden enligt del III i språkstadgan när det gäller finska, meänkieli och samiska, särskilt i syfte att harmonisera åtagandena när det gäller dessa språk.
Utredningen ska utvärdera de samiska språkcentrumens resultat och språkcentrummetodiken som främjande av språkrevitalisering.
Utredningen ska slutligen säkra kunskapen om de nationella minoriteterna i samhället.
Ett jämställdhets- och ungdomsperspektiv ska genomsyra utred-ningens arbete. Det ingår inte i utredutred-ningens uppdrag att lämna förslag till grundlagsändringar.
2.1.1 Utredningens avgränsningar och prioriteringar
Inledningsvis kan utredningen konstatera att det inte har ingått i det ursprungliga uppdraget att bedöma vilka grupper eller språk som ska erkännas som nationella minoriteter respektive nationella minori-tetsspråk. Utredningen har inte heller haft i uppdrag att överväga om nu erkända grupper och språk ska benämnas på annat sätt än i dag.
Genom ett tilläggsdirektiv har utredningen därefter fått ett uppdrag som rör finlandssvenskarnas ställning i Sverige. Detta kommer att behandlas i ett kommande slutbetänkande.
Särskilt fokus på grundskyddet och ny ordning för uppföljning och samordning
Grundskyddet är betydelsefullt då det gäller i hela landet och för samtliga nationella minoriteter och minoritetsspråk. För judar och romer samt jiddisch och romani chib, är grundskyddet dessutom det
enda skydd de har enligt minoritetslagen (se om begreppet grund-skydd, avsnitt 3.3). Det stod klart redan när utredningen inledde sitt uppdrag att grundskyddet inte fått det genomslag som varit tänkt.
Av denna anledning har utredningen valt att fokusera särskilt på en förstärkning av grundskyddet och den ordning för uppföljning och samordning som bland annat syftar till att stärka grundskyddet.
Utredningen har gjort bedömningen att det är centralt att ordningen för uppföljning och samordning fungerar på ett ändamålsenligt vis för att minoritetspolitiken ska bli framgångrik, särskilt vad avser främjande av minoritetspolitiken i kommuner och landsting.
Åtgärder för att förbättra tillgång till personal med språk och kulturkompetens
Under utredningsarbetet har det blivit tydligt att en av de viktigaste begränsande faktorerna för att kommuner och landsting i förvalt-ningsområden ska kunna leva upp till sina åtaganden är bristen på personal med språk- och kulturkompetens. Utredningen har inget uttryckligt uppdrag att undersöka denna fråga, men har gjort bedöm-ningen att det är särskilt viktigt för minoritetspolitiken att detta problem hanteras. Ett särskilt kapitel ägnas därför åt frågan om bristen på tillgång till språkkunnig personal.
Utbildningsområdet ses över av en särskild utredare
Regeringen har inte gett något uttryckligt uppdrag i direktiven att se över utbildningsfrågor som rör de nationella minoritetsspråken.
Däremot har utredningen i uppdrag att genomföra en sammanhållen analys av hela minoritetspolitiken. Detta skulle i sin tur kunna föranleda en genomlysning även av utbildningsområdet. En särskild utredning har emellertid tillsatts på detta område.
Utredningen Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk (U 2016:07) tillsattes i slutet av 2016.
Enligt direktiven ska denna utredning kartlägga och bedöma om åtgärder behövs – och i så fall vilka – för att öka tillgången till under-visning i nationella minoritetsspråk inom de obligatoriska skol-formerna. Nämnda utredning ska även kartlägga och bedöma om åtgärder behövs – och i så fall vilka – för att öka tillgången till
två-språkig undervisning på nationella minoritetsspråk i dessa skol-former (se dir. 2016:116).
Mot bakgrund av nyss nämnda utredning har denna utredning inte gjort någon samlad översyn av frågor som rör de nationella minoritetsspråken inom utbildningsområdet. I denna utrednings direktiv finns dock ett uppdrag som rör förskolan. Vissa av utred-ningens förslag rör även i övrigt utbildningsområdet.
Frågor som kommer behandlas i utredningens slutbetänkande Utredningen har fått tilläggsdirektiv som bl.a. innebär en för-längning av uppdraget i återstående delar. I många delar anser utred-ningen att uppdraget är slutfört. Två särskilda frågor kvarstår dock.
Utredningens uppdrag att överväga om Sverige bör utöka sina åtaganden enligt del III i språkstadgan kommer att redovisas i slut-betänkandet. Detsamma gäller utredningens uppdrag att överväga behovet av åtgärder för att förbättra kvalitativa data om de natio-nella minoriteterna. Det ursprungliga uppdraget innehåller även ett brett mandat att göra en översyn av minoritetspolitiken. Inom ramen för detta mandat kan utredningen komma att ta upp frågor som inte kan anses slutförda.