5 Redovisning för 1998 och 2001
5.3.2 Årsredovisningen för 2001
Till skillnad från SISU och VF har det i SRK 2001 skett en hel del förändringar sedan 1998. Balansräkningen och särskilt redovisningen av det egna kapitalet ser mycket annorlunda ut.
Balansräkning 31.12.2001 Aktivering av inventarier
Materiella anläggningstillgångar aktiveras nu i enlighet med årsredovisningslagen och värderas till sitt anskaffningsvärde och skrivs av systematiskt över den bedömda livs- längden om nyttjandetiden överstiger tre år och anskaffningsvärdet överstiger 10 tusen kronor. De tycker att det fungerade bra att kostnadsföra sina inventarier men ser ingen annan nackdel än att det blir mer arbete. (Intervju med Jonsson 13.11.2002.)
Skulder och eget kapital
1998 betraktades reserverade medel och fria avsättningar som en kategori för sig, dvs. de ansågs varken utgöra eget kapital eller skulder. Nu har de gått igenom alla reser- veringar och omklassificerat den del som utifrån kriterierna för en skuld i kommersiell redovisning utgör skulder. Fria avsättningar och en stor del av reserverade medel redo- visas som eget kapital. Eget kapital uppgår nu till 1 523 miljoner kronor och har flera underrubriker:
• Grundkapital (20 %). Anledningen till att grundkapitalet stigit jämfört med
1998 är att distrikten nu ingår i redovisningen. 1998 benämndes denna post kapitalbehållning.
• Beständiga donationsmedel (19 %), ett kapital som bundits av givaren där
endast avkastningen kan användas.
• Medel, ändamålsbestämda av givaren (5,5 %), ett kapital, som endast kan
användas till de ändamål som givaren angett.
• Balanserat kapital (55,5 %), ett kapital som omfattar:
-
Medel, ändamålsbestämda av styrelsen
(31 %).-
Värdesäkringsfond
(17,5 %). Utgörs i huvudsak av realisations- vinster med syfte att vara en buffert för värdeförändringar i place- ringstillgångar.-
Övriga fria avsättningar
(10,5 %). Detta är medel, som inte för- brukats och som tillställts organisationen utan restriktioner enlig ovan. - Årets resultat(-4 %).Balansposternas faktiska storlek och relationen i storlek dem emellan visas i figur 5:7.
Figur 5:7 Svenska Röda korsets balansposter 31.12.2001
Grundkapital 305 Mkr Beständiga donations- fonder, 290 Mkr Medel ändamålsbestämda av givaren, 82 Mkr Balanserat kapital: Värdesäkr.fond 266 Mkr Medel ändamålsbest. av styrelsen 479 Mkr
Övriga fria avsättningar 159 Mkr Årets resultat -58 Mkr Materiella anl.tillg. 34 Mkr Finansiella anläggningstillg. 1 429 Mkr Rörelsekapital, 61 Mkr Skulder och avsättningar 1 Mkr
Resultaträkning
Nu har de slopat de 13 resultaträkningarna och redovisar bara en sammantagen resul- taträkning för hela verksamheten. Även resultaträkningen har genomgått betydliga förändringar sedan 1998.
Skänkta kläder
Skänkta kläder redovisas fortfarande i resultaträkningen men nu värderas insamlade kläder till ett alternativvärde, dvs. vad det går att sälja de för på den öppna marknaden. Det innebär att de värderas till 5 kr/kg istället för 50 kr/kg. De har själva valt att sänka värdet så drastiskt. Lagen säger inget om detta, men FRII:s redovisningsmall rekom- menderar värdet 25 kr/kg. Denna värdering påverkar inte resultatet eftersom intäkter och kostnader uppgår till samma belopp. Denna dramatiska förändring i värderingen belyser svårigheten i att sätta ett värde på begagnade kläder och även hur godtyckliga dessa värderingar måste bli.
Statliga bidrag
Statliga bidrag redovisas nu enligt BFN R5 som riktar sig till vinstdrivande företag med statligt stöd. Det innebär att SRK har släppt kontantprincipen enbart för sitt statliga stöd. Då rekommendationen enbart gäller statliga stöd redovisas alla övriga bidrag enligt kontantprincipen och reserveras som tidigare, eftersom det inte finns någon rekommendation angående dem. Detta blir regelrätt men inkonsekvent, efter- som det i SRK:s verksamhet inte gör någon skillnad om bidragen är statliga eller kommer från något annat håll, medan de bidrag som vinstdrivande företag får alltid är statliga.
Strukturen av kostnader
Kostnaderna har strukturerats på ett nytt sätt. Definitioner av de olika kostnaderna presenteras under rubriken Redovisnings- och värderingsprinciper. Denna klassifi- cering av olika kostnader är samstämmig med SFI:s krav på information från insam- lingsorganisationer och går inte på något sätt emot lagen.
1. Ändamålskostnader (88,5 %). Som ändamålskostnader klassificeras sådana kost- nader som har direkt samband med att uppfylla SRK:s ändamål enligt dess stad- gar.
2. lnsamlingskostnader (5,5 %). Insamlingskostnader är sådana kostnader vars syfte är att generera externa intäkter i form av insamlade medel och gåvor från privat- personer och företag samt medlemsavgifter.
3. Administrationskostnader (4,5 %). Administrationskostnader omfattar intern och extern revision samt kostnader förknippade med stadgar och legala krav.
4. Jämförelsestörande poster (1,5 %) Avsättningar till/upplösningar från reserver
De gör inga fördelningar dvs. avsättningar till eller upplösningar från reserver i resultaträkningen förutom i de fall då avsättningarna och reserverna verkligen utgör skulder eller avsättningar. Det innebär att det inte blir ett 0-resultat 2001 utan ett minusresultat på 192 miljoner kronor. Det gäller enligt Jonsson att hitta en definition
på vad det är de redovisar. ”Vi måste finansiera alla kostnader vi har och räcker inte
pengarna till så att det blir ett underskott måste vi bestämma var vi tar dem. Det är fortfarande så att vi inte kan använda vilka pengar till vilka kostnader som helst. Därför kan vi inte bara ha en restpost, ett svart hål, där vi har någon slags balanse- rad vinst eller förlust, utan vi måste veta vad det är för pengar vi har kvar och analy- sera finansieringen varje år.” (Intervju 13.11.2002.)
Fördelningen av årets resultat redovisas istället i en not direkt efter resultaträkningen, men inte heller den leder till ett 0-resultat utan till posten Kvarstående belopp för
året/förändring balanserat kapital på -58 miljoner kronor. Fördelningen detta år inne-
bär att ändamålsbestämda medel från tidigare år utnyttjats, årets outnyttjade ändamåls- bestämda medel reserverats till framtida perioder samt att de fria avsättningar, som styrelsen beslutat om enligt fastställd budget utnyttjas. Det skulle således ha blivit ett 0-resultat efter denna fördelning om de lyckats följa budgeterade utgifter exakt. Det betyder att de år 2001 använde 58 miljoner mer av kapitalet än vad de hade planerat, vilket de också informerar om i verksamhets- och förvaltningsberättelsen. (Intervju med Jonsson 13.11.2002.)
Kassaflödesanalys
Årsredovisningslagen kräver att SRK presenterar en finansieringsanalys, men ger inga bestämda direktiv för denna rapport. Redovisningsrådet kallar analysen för kassaflö- desanalys och SRK har valt att följa deras mall, trots att den är framtagen för att möta det informationsbehov som intressenter i ett börsnoterat bolag har.
Avvikelser från kommersiell redovisning kvarstår
Det finns fortfarande en väsentlig avvikelse från kommersiell redovisning. Fria avsättningar och reserveringar respektive ianspråktaganden av dessa redovisas i en speciell not direkt efter resultaträkningen. Fördelningen av resultatet till olika fonder har beslutats av givarna genom ändamålsbundna gåvor och bidrag eller av styrelsen genom budgeten. I balansräkningen visar de fonderna efter det att denna fördelning skett, vilket får till följd att Årets resultat i balansräkning och Årets resultat i resultat- räkning är olika. (Intervju med Jonsson 13.11.2002.) De redovisar fortfarande skänkta varor som intäkter och kostnader i resultaträkningen och tillämpar fortfarande en omvänd matchningsprincip.
Den verbala berättelsen
SRK skriver en kombinerad verksamhetsberättelse och förvaltningsberättelse för att uppfylla både lagens krav på förvaltningsberättelse och stadgarnas krav på en verk- samhetsberättelse. Den verbala berättelsen är nu indelad i sju olika områden, som handlar om visioner, mål, utmaningar etc. Istället för information om årets olika slags kostnader i verksamhetsberättelsen finns den informationen nu i resultaträkningen där samma rubriker används under ändamålskostnader. Verksamhetsberättelsen 1998 beskrev mer detaljerat en aktivitet i taget med information om vad olika projekt kostat under året och hur de finansierats.
En annan skillnad är att de nu går ut med en tydlig information om sin egenart i års- redovisningen. Den verbala berättelsen inleds med att de beskriver sin affärsidé: ”Att
förhindra och lindra mänskligt lidande, var det än uppstår, vem som än drabbas”.
De skriver vidare: "Men Röda Korset är inget företag, och Röda Korsets arbete låter
sig heller inte fångas särskilt väl i reda siffror. Ett bra resultat för Röda Korset är självklart när vi ett år samlat in väldigt mycket pengar. Men ett bra resultat för Röda Korset är också när vi har kunnat spendera så mycket pengar det bara går på att lindra nöden i världen och här hemma i vårt land - förvissade om att varje krona användes, där den bäst behövdes. Det allra bästa resultatet går inte ens att mäta i kronor och ören, det sker i möten mellan människor. Det skapas i ögonblick av med- mänsklighet, i överbrygganden av motsättningar, i varje stund då vi lever upp till vårt humanitära uppdrag. Däremot är pengar i viss mån en förutsättning för medmänsk- lighet och humanitet och det är främst detta monetära resultat av Röda Korsets arbete som beskrivs på följande sidor.”
De definierar också de begrepp - resultat och eget kapital, som de brottats mest med i anpassningen till den nya bokföringslagen. Under rubriken Ekonomi i obalans förklarar de att ”årets resultat enligt resultaträkningen - före fördelning - består av
skillnaden mellan kostnader och erhållna medel under året. Under 2001 översteg kostnaderna intäkterna med 192 Mkr. Efter avsättning av ändamålsbestämda intäkter som inte utnyttjats under året samt uttag från kapitalet enligt den budget som styrelsen fastställt, kvarstår ett underskott på 58 miljoner kronor. För att finansiera det under- skottet har vi tvingats ta ut mer ur våra reserver än planerat.”
Eget kapital definierar de som ”de medel som tillställts organisationen för uppfyllande
av dess syften och som på balansdagen inte utbetalats och där det inte föreligger en sådan juridiskt bindande förpliktelse som klassificeras som skuld eller avsättning”.
Jonsson sammanfattar första årets erfarenheter av årsredovisningslagen med att fram- hålla att lagen inte är lämplig för en verksamhet som deras, men att det går att följa den om än inte utan vissa svårigheter. (Intervju 12.11.2002.)