Resursberoende som förklaring till praxis

Föreningarna skiljer sig åt när det gäller kritiska resurser, vilket enligt RD-teorin kan påverka de krav som ställs på en förenings redovisningspraxis från dem som förser den med resurser. De krav på föreningarnas praxis som har kommit fram i denna studie är inte uttalade krav från bidragsgivarna utan krav som uppfattats av dem som framställer föreningarnas årsredovisningar.

Det kan råda en större eller mindre osäkerhet för en förening när det gäller möjlig- heterna att få nödvändiga resurser i framtiden. Omgivningens förtroende och före- ningens goodwill påverkar hur stor denna osäkerhet är. Förtroende och goodwill är överordnade resurser. Osäkerheten beror också på hur verksamheten finansieras och varifrån föreningen får resurser som frivilligt arbete och donerade varor, men utan

förtroende och goodwill får föreningarna inga medlemmar, deltagare, bidrag, donerade varor eller frivilligt arbete.

Om vi ser till den direkta finansieringen så finansieras studieförbundet framför allt med bidrag från olika myndigheter och fackförbundet med medlemsavgifter, medan hjälporganisationen finansieras med gåvor från allmänheten och bidrag från olika myndigheter. Hjälporganisationens medlemmar betalar en medlemsavgift men med- lemmarna förser framför allt föreningen med frivilligt arbete. Hjälporganisationens verksamhet är helt uppbyggt på frivilligarbete. Fackförbundets verksamhet skulle inte fungera utan förtroendevalda fackliga representanter och studieförbundet skulle inte kunna bedriva studiecirklar utan frivilliga cirkelledare.

7.3.1 Krav på föreningarnas årsredovisningar

I figur 6:6 kan vi se att alla tre föreningarna har det förtroende hos andra organisa- tioner och grupper som de behöver. Det är de som bidrar med resurser som har kontrollen över dessa. Möjligheterna till nya resurskällor är för alla tre mycket be- gränsade, se faktor 2 och 3 i figur 6:6.

Föreningarna skiljer sig däremot åt i det att deras resurskällor kan vara koncentrerade till några få eller vara utspridda på många och i det att deras beroende av olika resurs- källor kan vara ömsesidigt eller mer ensidigt. Är beroendet ensidigt kan det innebära en konkurrenssituation, se faktor 1 och 4 i figur 6:6.

• När resurskällorna är koncentrerade till några få, får de som förser med resurser större makt.

• Om beroendet är mer ensidigt kan det innebära en konkurrenssituation där föreningen måste konkurrera med andra om samma resurser. Om en förening konkurrerar med andra om knappa resurser blir framtiden mer osäker. Om det råder ett ömsesidigt beroende reduceras osäkerheten om framtida resurser, men om det råder osäkerhet måste föreningarna bemöta de krav på redovisningen som kommer från dem som förser dem med resurser.

Vilka krav?

Studieförbundet är en icke-klubb och det innebär att stat, kommun och landsting inte deltar i deras verksamhet och därmed inte får någon egen erfarenhet av den. Resurs- källorna är koncentrerade till ett fåtal bidragsgivare, som förbundet är mer ensidigt beroende av. Det konkurrerar om knappa resurser med andra studieförbund och andra distrikt inom samma studieförbund. Enligt RD-teorin skulle osäkerheten om framtida resurser vara stor i studieförbundet, vilket skulle innebär stora krav på årsredovis- ningen. Studieförbundets företrädare uppfattar inte några krav på de finansiella rap- porterna i årsredovisningen från dem som förser dem med resurser, vilket inte stäm- mer med RD-teorin.

I fackförbundet är resurskällorna utspridda på många medlemmar. De konkurrerar inte med andra förbund om sina medlemmar. Fackförbundet är en klubb med ett ömsesi- digt beroende mellan förbundet och medlemmarna och är den enda av föreningarna

som inte konkurrerar om knappa resurser med andra. De uppfattar inte några krav på redovisningen från sina medlemmar vilket stämmer väl med RD-teorin.

Hjälporganisationen är mer ensidigt beroende av sina resurskällor och konkurrerar med andra insamlingsorganisationer om knappa resurser. Det är i den här föreningen som osäkerheten om framtida resurser är störst. Av de föreningar som studerats är det i hjälporganisationen man uppfattat de största kraven på redovisningen, vilket stäm- mer väl med RD-teorin. De har uppfattat att det finns stora krav och förväntningar hos givare och medlemmar på att redovisningen skall visa hur pengarna används i organi- sationen. Detta är enligt hjälporganisationens företrädare en förutsättning för att givar- na skall fortsätta att bidra med resurser. Resurskällorna är utspridda och enligt RD- teorin skulle den här föreningens givare och medlemmar inte ha så stor makt eftersom de är många, men medias bevakning och rapportering av SRK:s trovärdighet innebär en koncentration av makten. Medias roll blir betydelsefull när de bevakar hur hjälp- organisationen använder sina resurser, eftersom rapporteringen i media påverkar gi- varnas och medlemmarnas vilja att bidra med resurser.

Materialet visar att kraven på föreningarnas finansiella rapporter skiljer sig åt mellan föreningarna, vilket också förklarar skillnaderna i avvikelser från kommersiell redo- visning. RD-teorin kan dock inte förklara varför studieförbundet inte uppfattar några krav på sina finansiella rapporter.

7.3.2 Föreningarnas avvikelser från kommersiell redovisning

Föreningarnas avvikelser från kommersiell redovisning 1998

I studieförbundet finns inga krav på utformningen av de finansiella rapporterna från dem som förser med resurser och inga avvikelser från kommersiell redovisning. Folk- bildningsrådets krav på redovisning av verksamhetens målsättningar och redovisning av verksamheten med statistik har däremot fått genomslagskraft i den verbala berättel- sen, som också skiljer sig från den verbala berättelsen i kommersiell redovisning. Det är medlemmarna som har makten över de resurser som fackförbundet är beroende av, men de ställer inga krav på redovisningen. De finansiella rapporterna har däremot påverkats av att avdelningarna vill ha en större andel av medlemsavgifterna om cen- tralorganisationen visar stora överskott. Detta intresse hos avdelningarna har orsakat fackförbundets enda avvikelse, nämligen avsättningar till olika fonder för att inte visa upp ett stort överskott. Medlemmarnas intresse av verksamhetens innehåll och kvalitet har fått genomslag i den verbala berättelsen, där uppsatta delmål och utfall redovisas. Liksom i studieförbundet skiljer sig den verbala berättelsen i fackförbundet från den i kommersiell redovisning.

I hjälporganisationen uppfattar man tydliga krav på de finansiella rapporterna, näm- ligen att dessa skall visa varifrån man får sina resurser och hur resurserna används. Det kravet orsakade många avvikelser från kommersiell redovisning i organisationens finansiella rapporter 1998. Kontantredovisning av gåvor och bidrag och redovisning av en tredje kategori, som varken utgjorde skulder eller eget kapital på balansräkning- ens passivsida, kan nämnas som exempel. Även i den verbala berättelsen kan vi se en

respons på kravet att redovisa hur resurserna har använts, när olika aktiviteter och deras kostnader beskrivs.

Föreningarnas avvikelser från kommersiell redovisning 2001

Pga. de påtvingade påtryckningar som lagstiftningen har inneburit har likheten med kommersiell redovisning ökat i föreningarnas årsredovisningar år 2001, men i hjälp- organisationen kvarstår en avvikelse. Man får inte längre göra fria avsättningar och reserveringar i resultaträkningen. Därför redovisas nu fördelningen av resultatet, dvs. avsättningar och ianspråktaganden i en speciell not direkt efter resultaträkningen. Det innebär att hjälporganisationen står fast vid att visa sina intressenter hur de finansierar sin verksamhet, vilket de gör genom denna not. I balansräkningen redovisas fonderna efter denna fördelning, vilket får till följd att årets resultat i balansräkningen och årets resultat i resultaträkningen inte är lika. Det är verkligen en avvikelse från kommersiell redovisning.

Avvikelsen i fackförbundets redovisning kvarstår, med den skillnaden att man nu av samma anledning som hjälporganisationen använder en not för att upplysa om hur stora överföringar som gjorts till respektive fond. I fackförbundet redovisas överför- ingarna i balansräkningen vilket gör att man inte får olika resultatposter i resultat- och balansräkning.