Beroendet av resurser som förklaring 1998

- Krav från dem som har makten över resurser som förklaring till avvikelser från kommersiell redovisning.

I detta avsnitt analyseras om avvikelserna från kommersiell redovisning i SISU:s årsredovisning varit en strategisk respons på krav/förväntningar från dem som bidrar med resurser. Först analyseras de fem faktorer som enligt RD-teorin påverkar om det råder osäkerhet när det gäller resurser för framtiden och som därmed kan innebära krav från dem som har makten över resurserna.

I SISU finns det olika slag av resurser. Folkbildningsrådets förtroende är en viktig resurs, eftersom detta förtroende gjort dem till ett officiellt godkänt studieförbund och gett dem samhällsstöd. Kursdeltagare och frivilliga cirkelledare är en förutsättning för verksamheten och utgör därmed andra viktiga resurser. Bidrag och deltagaravgifter är de finansiella resurser som krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas.

1. Hur koncentrerad är kontrollen över SISU:s resurser?

Det är Folkbildningsrådet som godkänner ett studieförbund och som därmed har kon- trollen över om SISU skall få samhällsstöd. 85 % av intäkterna utgörs av detta sam- hällsstöd i form av olika bidrag. Kontrollen över dessa resurser är koncentrerad till tre olika bidragsgivare. Statsbidragen via Folkbildningsrådet utgör 45 % av totala intäk- ter, medan kommunbidragen uppgår till 14 % och landstingsbidragen till 16 %. Bidrag för specifika projekt uppgår till 10 % av totala intäkter. Deltagaravgifter och frivilliga cirkelledare utgör andra resurser, där kontrollen över resurserna är utspridd.

2. Hur beroende är SISU av dessa resurser och vem har kontrollen över dem?

SISU är helt beroende av de resurser som samhällsstödet ger. Det är bidragsgivarna som har makten över de resurser som är nödvändiga för SISU:s verksamhet. Det finns inga alternativa resurser som SISU kan söka. Lägre bidrag skulle kunna leda till mer uppdragsutbildning som kan ge ett överskott till kärnverksamheten, men SISU är ändå helt beroende av samhällsstödet. Det innebär att Folkbildningsrådet (som fördelar statliga bidrag), kommuner i Örebro län samt Örebro läns landsting utgör resursstarka intressenter som SISU i Örebro Län är helt beroende av. Olika myndigheter har kon- trollen över resurserna, men SISU kan påverka fördelningen av resurserna genom omfattningen av sin verksamhet dvs. många studietimmar.

I en tid med minskat samhällsstöd har SISU lagt sin största kraft på föreningsutveck- ling som målsättningsarbete, utvärdering, ökad delaktighet, ledarrekrytering samt eko- nomiska skyldigheter och rättigheter. Den organisation och arbetsmodell, som SISU i Örebro Län arbetat efter har lett till en ökad kontakt med specialidrottsdistriktsförbun- den och föreningar vilket givit en kraftigt växande verksamhet.

3. Vilka relationer har SISU till andra organisationer och grupper?

SISU samverkar med Riksidrottsförbundet. De har ett eget bokförlag som tar fram material. Det finns en regional samverkan mellan de olika distrikten som ligger mer på medarbetarnivå. De har också ett antal samverkansprojekt med övriga studieförbund, som att främja folkbildningen totalt sett som exempelvis rockmanifestationen på

Järntorget i Örebro, en gemensam föreläsningsserie etc. (Intervju med Eklund 14.04.03.) I studieförbundens etiska riktlinjer står det att studieförbunden är överens om att alla har ett kollektivt ansvar för folkbildningens trovärdighet. ”Vi diskuterar

öppet och sakligt. Vi har hög beredskap för att ta itu med frågor som riskerar att skada förtroendet för folkbildningen som helhet. Sådana frågor diskuteras öppet mellan studieförbundens företrädare på alla nivåer och med respekt för varandras profil.” (Studieförbundens etiska riktlinjer i stadgarna s.23.)

Att vara ett av Folkbildningsrådets officiellt godkända studieförbund innebär för SISU att de får del av ett samhällsstöd, men också att de har en skyldighet att värna om och utveckla folkbildningen. SISU:s relation till och samverkan med Folkbildningsrådet fungerar väl i det avseendet att de har lyckats anpassa sina aktiviteter och även sin rapportering i syfte att försäkra sig om fortsatt samhällsstöd. SISU:s relation till med- lemsorganisationerna påverkar inte deras monetära resurser eftersom medlemmarna inte betalar några medlemsavgifter till SISU i Örebro län, men däremot innebär många medlemsorganisationer en stor bas när det gäller kursdeltagare. Deras arbetsmodell innebär att de arbetar helt mot sina medlemsorganisationer där deras arbetsmetod är föreningsbesök och annan uppsökande verksamhet.

4. Finns det ett beroende?

Bidragsgivarna är angelägna om folkbildningen och i det avseendet existerar det ett ömsesidigt beroende mellan de olika bidragsgivarna och studieförbunden. Bidrags- givarna är inte beroende av att just SISU:s distrikt i Örebro län utför en stor andel av folkbildningen, medan SISU i Örebro län är helt beroende av samhällsstöd för sin verksamhet. Detta beroende varierar med tillgången av nödvändiga resurser i relation till deras efterfrågan.

5. Råder det konflikt? Är flera organisationer ute efter samma resurser? Flera studieförbund är ute efter samma resurser. Det finns flera SISU-distrikt som arbetar med uppdraget från riksidrotten och de konkurrerar om det statliga bidrag som Folkbildningsrådet fördelar till SISU centralt. Det finns andra studieförbund i Örebro län som konkurrerar om bidragen från landsting och kommuner. Olika myndigheter har kontrollen över resurserna, men SISU kan påverka fördelningen av dem genom omfattningen av sin verksamhet. De drar till sig deltagare genom en hög kvalitet på verksamheten.

Råder det osäkerhet i SISU om framtida resurser?

Det finns en osäkerhet när det gäller framtida resurser dels för att de inte kan påverka statens, kommunernas och landstingets bidrag till folkbildningen totalt dels för att de konkurrerar om dessa bidrag med andra SISU-distrikt och med andra studieförbund inom Örebro län. De kan dock påverka sin del av den totala kakan genom omfatt- ningen av sin verksamhet.

Krav på SISU:s redovisning från dem som har makten över resurserna Folkbildningsrådet kräver en verksamhetsberättelse och en verksamhetsplan med någon typ av utvärdering av verksamheten för att ett studieförbund skall få resurser. De kräver en redovisning av kvaliteten i form av verksamhetsmål och måluppfyllelse.

Bidragsgivarna ställer också krav på redovisning av verksamhetens omfattning i form av statistik, som ligger till grund för bidragen.

Ingen av SISU:s intressenter ställer några krav på de finansiella rapporterna i årsredo- visningen. Enligt SISU:s företrädare fyller de finansiella rapporterna inte någon funk- tion för någon intressent. De menar att det egentligen är ointressant hur årsredovis- ningens finansiella rapporter ser ut.

Analys av avvikelserna från kommersiell redovisning i SISU:s årsredovisning I detta avsnitt analyseras om de få avvikelser från kommersiell redovisning i SISU:s årsredovisning, som beskrivs i figur 5:10, varit en strategisk respons på krav/förvänt- ningar från de intressenter som har makten över de resurser som SISU är beroende av för sin verksamhet.

Den verbala berättelsen

Årsredovisningen kallas verksamhetsberättelse, vilket signalerar att det är viktigt för SISU att framhålla själva verksamheten. De har valt att i sin verbala berättelse lämna tilläggsupplysningar som möter intressenternas krav. De redovisar verksamhetens omfattning med statistik över antal studietimmar, antal studiecirklar, antal kultur- arrangemang och antal deltagare. De redovisar också omfattningen av sin verksamhet i jämförelse med andra studieförbund och andra SISU-distrikt. I verksamhetsberättelsen redovisar de tydliga mål samt i vilken utsträckning dessa mål uppnåtts och denna modell att beskriva ett delmål och sedan utfallet har de utvecklat själva utifrån Folk- bildningsrådets krav. Utformningen av och innehållet i den verbala berättelsen är en strategisk respons på krav från SISU:s resursstarka intressenter.

Omvänd matchningsprincip

Det finns bara en avvikelse från kommersiell redovisning i deras finansiella rapporter och det är deras tillämpning av matchningsprincipen. De har inte samma matchnings- begrepp som ett vinstdrivande företag, utan matchningsprincipen i SISU går ut på att matcha bidragen mot de kostnader som bidragen ska täcka istället för att som i kom- mersiell redovisning matcha kostnaderna mot de intäkter som kostnaderna genererat. De tillämpar den inte fullt ut eftersom statsbidragen som faller ut i år baseras på om- fattningen av tidigare års verksamhet, men skall täcka årets kostnader, vilket innebär en missmatch. (Intervju med Andersson 14.4.2003.) En konsekvens av det är att det blir stora negativa resultat för en period då verksamheten växer. Dessa underskott balanseras dock i framtiden eftersom de får större bidrag då för att verksamheten varit stor under innevarande år.