Institutionella förklaringar 1998

- till årsredovisningens likhet med ett vinstdrivande företags rapportering.

De finansiella rapporterna i SISU:s årsredovisning liknar i nästan allt ett vinstdrivande företags rapportering. Här analyseras om denna likhet med kommersiell redovisning beror på institutionell isomorfism dvs. på att de som framställer redovisningen i SISU utsatts för påtvingade, imiterande eller normativa påtryckningar att följa kommersiella redovisningsnormer.

Påtvingad påverkan?

Den externa redovisningen i ideella föreningar var inte lagstadgad år 1998 och inga andra organisationer gjorde påtryckningar som styrde SISU:s årsredovisning mot att likna ett vinstdrivande företags rapportering. Det fanns således ingen påtvingad påverkan att följa kommersiella redovisningsnormer.

En imitation av kommersiell redovisning?

(Intervju med Andersson, redovisningsansvarig och Eklund, ekonomiansvarig, 14.4.2003.)

Först analyseras tillämpningen av principerna och sedan användningen de etablerade begreppen.

Försiktighetsprincipen

Enligt Andersson finns det ingen anledning för SISU att tänka på försiktighetsprin- cipen för de har exempelvis inga stora lager att värdera. De behöver inte fundera speciellt mycket på om de redovisar intäkterna för tidigt heller. Försiktighetsprincipen påverkar inte deras redovisning. Eklund menar att de inkomster och utgifter som är redovisade har de också. De redovisar bidrag innan de erhållits, om de vet att de skall komma och det händer egentligen bara vid bokslut. Om de har fått någonting som skall räcka över till nästa år så får de naturligtvis periodisera det. Andersson säger: ”Det förekommer inte, att vi tar upp intäkter för nästkommande år för att på så sätt

visa ett bättre ekonomiskt resultat. Det finns ingen anledning att överhuvudtaget hålla på och manipulera med de här siffrorna eller försöka få de att framstå så höga som möjligt. Det är inte målet med verksamheten.”

Enligt bokföringsmässiga grunder

SISU redovisar enligt bokföringsmässiga grunder. Det beror på att de behöver redovisa vad de förbrukar varje år och då blir periodiseringar viktiga. Resultat- rapporter utgör styrmedel för att ha kontroll på kostnaderna för verksamhetens olika aktiviteter. Om verksamheten ökar förbrukar de mer resurser än de erhållit för det året. Ett negativt ekonomiskt resultat är helt ok, om det beror på att verksamheten ökat, eftersom det innebär större bidrag nästkommande period. Av detta kan vi se att de redovisar enligt bokföringsmässiga grunder pga. den interna uppföljningen och inte pga. de finansiella rapporterna i årsredovisningen. Redovisning enligt bokförings-

mässiga grunder är inte en imiterande process utan tillämpas för att de internt skall kunna hålla reda på de resurser som förbrukas för olika aktiviteter varje år.

Etablerade begrepp

I SISU används alla de etablerade begrepp som används i kommersiell redovisning. På frågan hur de ser på begreppet ”Resultat” i resultaträkningen svarar Andersson att ”det

i varje fall är bättre att kalla det för resultat än vinst.” De har inte funderat på något

annat begrepp än resultatbegreppet och vet inte om det finns direkt något behov av det heller. Andersson menar att det är ett ekonomiskt resultat. Begreppet eget kapital tycker de egentligen blir fel i en förening, men tolkar det som ”föreningens kapital”. På frågan i vilken utsträckning de använder företagstermer, när ekonomin diskuteras internt svarar Andersson att de inte diskuterar ekonomin internt, förutom när de skall göra bokslut. Personalen är ganska van att läsa resultatrapporter, eftersom de utgör styrmedel för verksamheten och då gäller det direkta intäkter/kostnader, framförallt kostnader. Annars finns det enligt Andersson ingen anledning att överhuvudtaget diskutera de här frågorna. I ett vinstdrivande företag är årsredovisningen central medan SISU:s företrädare menar att den blir en ”bisats” för dem. De har svårt att tyda syftet med sin balans- och resultaträkning. De ser inget problem med att använda begrepp som kommer från kommersiell redovisning. Att använda andra begrepp än de vedertagna menar de kan ställa till det för dem som är vana att läsa ekonomiska rapporter i företagssammanhang. Beteckningen resultaträkning använder de för att det är en ekonomisk resultatrapport med ett ekonomiskt resultat, men tillägger att i SISU

är de sämsta ekonomiska åren de bästa verksamhetsåren. Det har enligt dem ingen

större betydelse hur årsredovisningen ser ut och då tycks det enkelt och även legitimt att använda vedertagna begrepp, vilket innebär att framställningen av årsredovisning- ens finansiella rapporter är en imiterande process.

En normativ påverkan?

Den auktoriserade revisorn i SISU har också företag som klienter, men är förbunds- revisor i bl.a. fotbollsförbundet och har flera ideella organisationer som förtoendevald dvs. inte som uppdrag via byrån utan som privatperson. SISU:s företrädare tycker inte att revisorerna har påverkat årsredovisningens utformning och innehåll särskilt myc- ket. Samtidigt säger de att det ibland framgår ganska tydligt att vissa av dem som granskar utgår från någon slags företagsvärld med begrepp och allt som kommer från företagsvärlden, men inte är applicerbart på deras verksamhet. Ibland får de argumen- tera för de förhållanden som råder i deras verksamhet. Av detta kan konstateras att en viss normativ påverkan kan finnas från revisorerna.

Andersson som arbetar med redovisningen har själv en företagsekonomisk utbildning. Eklund som arbetar med de ekonomiska frågorna på en högre nivå har inte den bak- grunden, men han är inte delaktig i framställningen av årsredovisningen. Andersson har god insikt i kommersiell redovisning och följer den modellen eftersom inget annat efterfrågas. Av detta kan konstateras att redovisningspraxis i SISU kan ha utsatts för en viss normativ påverkan från Andersson, som har utbildats i kommersiell redovis- ning.