Röda Korsets verksamhet

(Intervju med Jonsson, redovisningsansvarig och Widlund, ledningscontroller, 5.4.2001.)

På frågan vad de själva uppfattar som den stora skillnaden mellan SRK och ett vinst- drivande företag svarar de: ”Vi är inte vinstdrivande. Vi ska utnyttja de intäkter vi får.

Dem ska vi bedriva verksamhet för. Vi ska leva upp till förtroendet hos dem som har skänkt de här pengarna via insamlingar. Det vill vi redovisa, dvs. vad vi har gjort. Ägarförhållandet skiljer sig också. Det finns inga ägare, men däremot finns det med- lemmar. SRK är en medlemsorganisation med riksstämma.”

SRK får olika slag av resurser för att kunna bedriva sin verksamhet. En väsentlig skill- nad mellan SRK och ett vinstdrivande företag är att SRK erhåller resurser, som inte bara utgörs av pengar utan även av frivilligt arbete och varor. SRK är helt uppbyggt på frivillighet. Frivilligarbetarna arbetar med flyktingverksamhet, social verksamhet, sömnadsprogram samt insamlingsverksamhet. Frivilligarbetet i SRK uppgår till drygt 6 milj. timmar varje år (Årsboken, 2004 s 45). På frågan varför alla dessa människor ställer upp frivilligt svarar Jonsson: ”Det finns nog många motiv, men ett motiv kan

vara, att de känner att de gör något vettigt, träffar folk och gör viktiga saker. Det har nog också en rent social funktion även för dem som arbetar i SRK, sedan får inte det ta överhand, då har det blivit fel men det är inte fel det heller.”

Jonsson och Widlund ger följande spontana beskrivning av SRK:s verksamhet och vad framgång innebär i den verksamheten: ”Vår vision är att förhindra mänskligt lidande i

världen. Det är vår affärsidé. Men det går inte att mäta, man måste bryta ner målen så de blir mer konkreta, delmål så att säga. Det som ofta är synligt är den internatio- nella sidan, hur många projekt och vad vi hjälpt till med i katastrofer. Det uppfattas ofta som tydligt.”

”Det som inte brukar uppfattas som tydligt är den nationella verksamheten, som inte

är så känd och som inte syns lika mycket, men är omfattande och omfattar oerhört många människor. Den är mycket svårare att kommunicera och svårare att få allmän- heten att se. Röda korsets roll i samhället är att identifiera behov. Om man utgår ifrån mänskligt lidande så måste man först leta efter, vem det är som lider och varför och

var Röda korset kan komma in i bilden. Det är väl det som är utgångspunkten. Röda korset har ju startat många verksamheter som sedan tagits över av institutioner, stat och kommuner. Det handlar om att hitta luckorna i det sociala skyddsnätet. 1930- 1950 var det mycket pionjärverksamhet som folktandvård och matbespisningar. Det var de behoven man såg då, men det finns ju andra behov idag. Att vara framgångsrik är att lyckas med att hitta vad det är som i dagens samhälle uppfattas som behov och var SRK med sin roll skulle passa in med sina grundprinciper och sitt sätt att arbeta.”

En input - outputmodell

I figur 1:1 beskrivs den traditionella redovisningen i en affärsdrivande verksamhet i en input-outputmodell i redovisningstermer. Figur 4:5 är ett försök att illustrera hur redo- visningen av SRK:s ideella verksamhet skulle kunna se ut i en motsvarande modell av det som är unikt för SRK.

Figur 4:5 Input – outputmodell i redovisningstermer av Svenska Röda Korsets verksamhet. En omarbetning av modell i figur 1:3.

SRK:s verksamhet börjar med inkomster. Givare bidrar med olika resurser som pengar, varor och frivilliga tjänster som omvandlas till varor och tjänster åt

bidragsmottagare. Exempel på detta kan vara att människor som hungrar och fryser får mat och kläder och att ensamma människor i det svenska samhället får möta

Omgivning _Omgivning

Redovisningsenhet

EXTERN REDOVISNING

INTERN REDOVISNING

Inkomster Utgifter Kostnader

Input Bidrag, gåvor, donerade varor Process (Resursomvandling) Output

Att lindra lidandet i världen

Input

Frivilliga tjänster

Output

Information, glädje och till- fredställelse till dem som bidrar

medmänniskor. De som får dessa varor och tjänster ger inte någonting tillbaka. En annan typ av output går till bidragsgivare, som får information om olika behov i världen och därigenom ges en möjlighet att bidra. De bidrar med olika resurser, men får inget annat än glädjen och tillfredsställelsen över att de gjort något gott tillbaka och kanske också tillgång till en värdefull social gemenskap.

SRK förmedlar resurser av olika slag, men det sker också en viss resursomvandlig som ger resurserna ett mervärde. Det sker exempelvis när insamlade pengar omvand- las till varor och tjänster men också när skänkta kläder tvättas, lagas och fraktas dit där de behövs och när frivilligarbetarnas tjänster får ett större värde genom att de organi- seras och får träning inom SRK. Att organisera och träna frivilliga var det grundläg- gande motivet för att bilda Röda Korset för drygt 140 år sedan. Frivilliga tjänster har inkluderats i ovanstående modell men SRK:s finansiella rapporter har inte omfattat frivilliga tjänster. De har däremot redovisat en del statistik över antal timmar i årsredo- visningen. Den glädje och tillfredsställelse som givarna får har inte heller värderats och redovisats, vilket naturligtvis skulle vara ännu svårare.

SRK:s verksamhet skiljer sig från en affärsdrivande verksamhet i det att inkomsterna kommer från andra än dem som får nytta av organisationens verksamhet. Det innebär att de utgör en ”icke-klubb” enligt Falks klassificering (avsnitt 3.2.3). En icke-klubb förser inte sina omedelbara medlemmar med varor eller tjänster utan bidrar till män- niskor utanför den egna organisationen och särskiljer sig genom att bidragsgivarna och de som tar emot bidragen inte är beroende av varandra. Icke-klubbarnas bidragsgivare förväntar sig varken en ekonomisk återbäring i form av pengar eller i form av varor eller tjänster utan nöjer sig med glädjen och tillfredsställelsen över att de gjort något gott. Falk särskiljer också organisationer som tillhandahåller kollektiva varor/ tjänster och de som tillhandahåller privata varor/tjänster. SRK tillhandahåller både privata och kollektiva tjänster och finns således både i fält a och i fält c i Falks fyrfältare (figur 3.2). Detta oberoende mellan bidragsgivare och de som utnyttjar verksamheten väcker en nyfikenhet på årsredovisningens innehåll och utformning.