En jämförelse mellan föreningarna

5.4.1 Likheter med kommersiell redovisning 1998.

I figur 5:8 finns en översikt över de likheter med/avvikelser från redovisningspraxis i kommersiell redovisning som fanns i föreningarnas redovisning 1998. Likheten gäller om de använde samma begrepp, principer och rapporter och avvikelsen om de använ- de andra begrepp, principer och rapporter än de som är vedertagna i kommersiell redo- visning.

Likhet med Avvikelse från Kommersiell redovisning kommersiell redovisn. kommersiell redovisn.

Försiktighetsprincipen SISU1)

VF X

SKR X

Enligt bokföringsmässig agrunder SISU X

VF X

SKR X Kontantprincipen

för intäkter

Matchningsprincipen SISU Omvändmatchning.2)

VF Omvändmatchning SRK Omvändmatchning Resultaträkning SISU X VF X SRK X 13 resultaträkningar för olika aktiviteter Balansräkning SISU X VF X SRK X

Redovisningsbegreppen: tillgång, skuld, eget kapital, intäkt, kostnad och resultat

SISU X

VF X

SRK X Kapitalbehållning

för eget kapital 3) En tredje kategori, som varken betraktas

som skulder eller

kapitalbehållning.

Figur 5:8 Översikt över de likheter med och avvikelser från kommersiell redovisning som fanns i föreningarnas redovisning 1998.

1) I SISU tycker de inte att det finns någon anledning alls för dem att tänka på försiktighetsprincipen, den fyller ingen funktion i deras verksamhet.

2) De matchar intäkterna mot de kostnader som intäkterna möjliggör.

3) Kapitalbehållning har använts istället för begreppet eget kapital. Fria avsättningar och reserveringar betraktas varken som skulder eller eget kapital.

Försiktighetsprincipen som tillämpas i kommersiell redovisning har sin grund i att man vill förhindra att företag ger sina intressenter en felaktigt god bild av företagets lönsamhet och ställning. Principen tillämpas av VF och SRK trots att deras verksam- het inte har ett vinstsyfte, medan SISU menar att den inte fyller någon funktion för dem.

I kommersiell redovisning anses de finansiella rapporterna ge en bättre indikation om ett företags prestationer, när metoden redovisning enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas, eftersom den innebär att vinsten mäts efter vad som presterats under en period och inte efter hur betalningarna skett. Metoden används av föreningarna trots att de inte har ett vinstsyfte.

Föreningarna använder redovisningsmodeller och redovisningsbegrepp från kommer- siell redovisning. Figur 5:9 visar en översikt över samstämmigheten mellan begrep- pens innebörd i föreningarna och begreppens innebörd i kommersiell redovisning, där ett x innebär att begreppet har en annan innebörd i föreningen än det har i kommersiell redovisning SISU VF SRK Tillgångar Skulder Eget Kapital _{X X X} Intäkter _{1) X 2)} Kostnader _{1) X 3)} Resultat _{X X X}

Figur 5:9 En översikt över samstämmigheten mellan begreppens innebörd i föreningarna och begreppens innebörd i kommersiell redovisning.

1) Bidragen till biståndsarbetet i VF, som utgör knappt 3 % av omsättningen, och kostnaderna för det arbetet samstämmer inte med intäkts- och kostnadsbegreppen i kommersiell redovisning.

2) Bidrag, insamlade medel, medlemsavgifter och skänkta varor samstämmer inte med intäktsbegreppet i kommersiell redovisning.

3) Kostnaderna för nationell och internationell verksamhet dvs. biståndsarbetet samstämmer inte med kostnadsbegreppet i kommersiell redovisning.

Vi kan se att det framför allt är begreppen eget kapital och resultat som inte samstäm- mer med begreppens innebörd i kommersiell redovisning. När föreningarna får bidrag eller samlar in medel för att med sin verksamhet bistå andra än understödjarna får bidragen och kostnaderna för verksamheten en annan innebörd än begreppen intäkt och kostnad i kommersiell redovisning. SISU är en icke-klubb, men storleken på bidragen till SISU är avhängig omfattningen av och kvaliteten på deras verksamhet vilket gör att verksamheten i SISU liksom i VF genererar intäkter och därmed har begreppen intäkter och kostnader en innebörd som liknar den i kommersiell redovis- ning. VF har i förhållande till sin huvudverksamhet en mycket begränsad verksamhet, där de får bidrag och utför biståndsarbete.

Med tanke på den starka koppling som dessa begrepp har till varandra i kommersiell redovisning är det anmärkningsvärt att vissa begrepp liknar begreppen i kommersiell redovisning medan begreppen resultat och eget kapital inte gör det i något fall. En fråga man kan ställa sig, men som inte kommer att behandlas i denna studie, är om det går att separera eget kapital och resultat från de övriga begreppen.

5.4.2 Avvikelser från kommersiell redovisning 1998

Figur 5:9 visar ett sammandrag av de avvikelser i föreningarnas redovisning 1998 från kommersiell redovisning, som denna studie visat. Det är i SRK som vi ser de flesta avvikelserna från kommersiell redovisning.

Föreningarnas avvikelser från kommersiell redovisning 1998

SISU VF SRK

Omvänd matchning

Den verbala berättelsen

Omvänd matchning

Den verbala berättelsen

Avsättningar i resultat- räkningen till fonder som redovisas under eget kapital i balansräkningen.

Omvänd matchning

Den verbala berättelsen

En tredje kategori - reserverade medel - utifrån givarnas beslut som varken betraktas som skulder eller eget kapital

En tredje kategori, fria avsättningar utifrån styrelsens beslut, som varken betraktas som skulder eller eget kapital

0-resultat

Skänkta varor i resultaträkningen

Redovisning av intäktsräntor

och utdelningar som verksamhetsintäkter

13 "resultaträkningar "

Kostnadsförda inventarier

Redovisning av gåvor och bidrag enligt kontantprincipen

Figur 5:10 Ett sammandrag av föreningarnas avvikelser från kommersiell redovisning 1998.

Den omvända matchningsprincipen och avvikelser i den verbala berättelsen är gemen- samma för de tre föreningarna. De nyckeltal som används i kommersiell redovisning blir inte relevanta i föreningarna och andra nyckeltal har visat sig mycket svårt att ta fram. De räknar antal prestationer och försöker utvärdera i vilken utsträckning de uppnått uppsatta mål.

5.4.3 Avvikelser från kommersiell redovisning 2001

2001 när den nya lagstiftningen trätt i kraft har avvikelserna begränsats. Föreningarna tillämpar fortfarande den omvända matchningsprincipen, men SRK har frångått många av sina avvikelser.

Nu gör föreningarna inga fördelningar dvs. avsättningar till eller upplösningar från reserver i resultaträkningen förutom i de fall då avsättningarna och reserverna verk-

ligen utgör skulder eller avsättningar i juridisk mening. Fördelningen av resultatet till olika fonder och ändamål har beslutats av givarna genom ändamålsbundna gåvor och bidrag eller av styrelsen genom budgeten. VF gör nu fördelningar av årets överskott i balansräkningen. I not till posten årets överskott i resultaträkningen upplyser de om hur stora överföringar som gjorts i balansräkningen från årets överskott till olika fonder.

I SRK görs fördelningarna i en not till resultaträkningens resultatpost. Resultatposten efter de fördelningar som gjorts i noten är den resultatpost, som har redovisats i balansräkningen, vilket gör att resultat- och balansräkning redovisar olika belopp som årets resultat. Det skulle ha blivit ett nollresultat i noten om de hade följt sin budget exakt, men så blev det inte eftersom de år 2001 använde mer av kapitalet än de plane- rat. Figur 5:11 visar ett sammandrag av de avvikelser från kommersiell redovisnings- praxis som fortfarande fanns i föreningarnas redovisning 2001.

Föreningarnas avvikelser från kommersiell redovisning 2001

SISU VF SRK

Omvänd matchning Den verbala berättelsen

Omvänd matchning Den verbala berättelsen Överföring från årets överskott till olika fonder görs i

balansräkningen. Info om detta i not till årets överskott i resultaträkningen.

Omvänd matchning Den verbala berättelsen

Föredelningar av årets resultat till olika ändamål görs i en not till resultaträkningen. I balans- och resultaträkning redovisas olika belopp som årets resultat. Redovisning av skänkta varor i resultaträkningen.

Figur 5:11. Ett sammandrag av de avvikelser från kommersiell redovisningspraxis som fortfarande fanns i föreningarnas redovisning 2001.