Likheter med och skillnader från tidigare studier

Denna studie bekräftar vad många studier har påvisat, nämligen att redovisning utsätts för institutionella påtryckningar. Tourons studie (2003) visar exempelvis i likhet med de tre föreningarna år 1998 i min studie att tre franska företags beslut att anta US GAAP var en produkt av normativ och imiterande isomorfism, då de inte utsattes för några tvingande påtryckningar.

I likhet med tidigare forskning visar min studie att beroendet av resurser också på- verkar valet av redovisningspraxis. Carpenters och Feroz (2001) studie visar till exempel att resursberoendet utgör en stark form av tvingande påtryckning för de amerikanska stater som först antog GAAP. Behovet av resurser från omgivningen för att överleva, innebar att de organisationer som tillhandahöll resurser fick makt att diktera användandet av vissa institutionella regler som GAAP. De amerikanska staterna var beroende av sina kreditgivare vilket innebar att de utsattes för tvingande påtryckningar från kreditmarknader, medan föreliggande studie visar att ideella organisationer är beroende av sina bidragsgivare vilket innebär att de anpassar sig till krav och förväntningar från dem som bidrar med olika resurser. Kreditgivare vill för- modligen försäkra sig om att de ger kredit till en kreditvärdig organisation, vilket skiljer sig från bidragsgivares intressen. Dessa vill försäkra sig om att de ger resurser till en klok och bra verksamhet med kvalitet.

Carpenter och Feroz visar att beslutet att anta GAAP i den externa redovisningsrap- porteringen också är starkt påverkat av personliga uppfattningar hos organisationens nyckelpersoner när det gäller beslutsfattande, maktrelationer i organisationen och förändring av ledarskapet. I denna studie har jag inte kunnat se att nyckelpersoner påverkat valet av redovisningspraxis, vilket kan bero på att maktrelationerna och ledarskapet ser annorlunda ut i ideella organisationer, eftersom det inte är politiskt valt utan tillsatt på annat sätt. Det politiska valet av ett ledarskap kan påverkas av hur eko-

nomin ser ut i en offentlig förvaltning. I de stater som först antog GAAP förväntades antagande av GAAP påverka de maktrelationer som var förenade med den politiska budgetprocessen t ex makten att bestämma storleken på statsbudgeten. I de ideella föreningar som studerats verkar det inte finnas en sådan maktkoncentration hos före- ningarnas ledare. Dessa tycktes inte engagera sig i redovisningsfrågor utan det var de redovisningsansvariga som hade påverkat redovisningspraxis. I ideella föreningar antas budgeten av medlemmarnas ombud på stämman eller kongressen.

Föreliggande studie visar på behovet av att se på flera kommunikationskanaler. Stu- dien har visat att valet av redovisningspraxis påverkas av om föreningen också har andra kanaler för sin kommunikation med sina intressenter, vilket innebär att årsredo- visningens betydelse som kommunikationskanal reduceras.

Vidare visar föreliggande studie behovet av att se på årsredovisningens användnings- område. Om årsredovisningen också används för att fatta interna beslut påverkas valet av redovisningspraxis också av interna intressenters behov av information.

Hjälporganisationens årsredovisning utgör också en stämmohandling vilket exempel- vis var orsaken till att varje verksamhetsområde redovisades med 13 separata resultat- räkningar i årsredovisningen 1998.

Även om den organisatoriska prägeln initialt var ett hinder för de statliga förvaltning- arna i USA att anta GAAP, gjorde deras beroende av resurser från kreditmarknaden att de till slut antog GAAP. Föreliggande studie visar att beroendet av resurser istället gör att den organisatoriska prägeln får genomslagskraft i de ideella föreningarnas redovis- ningspraxis. Carpenter och Feroz visar att påtryckningarna från dem som förser med resurser leder till likformighet, medan föreliggande studie visar att krav från dem som förser ideella organisationer med resurser leder till variationer, vilket kan bero på att offentliga förvaltningar och ideella organisationer får sina resurser från olika källor. Ideella organisationer måste ansöka om bidrag och göra insamlingar av gåvor för att på frivillig basis erhålla resurser. De måste visa att de är trovärdiga, med avseende på hur de använder sina resurser. När den politiska ledningen väl är vald i en offentlig förvaltning har man redan aviserat sin skattepolitik och erhåller då skattemedel med automatik, medan krediter är något man behöver ansöka om och då behöver man visa sig kreditvärdig. Denna jämförelse med Carpenters och Feroz studie belyser att det även finns skillnader mellan offentliga och ideella organisationer.

Beslutet hos de amerikanska förvaltningarna att anta GAAP var också djupt påverkat av professionella utbildningsprogram i redovisning. Föreliggande studie visar också tecken på att redovisarnas utbildning i kommersiell redovisning påverkat redovis- ningspraxis, men att de trots detta gjorde vissa avvikelser från kommersiella redo- visningsnormer.

Vidare demonstrerar Carpenters och Feroz studie (s.567) att den makt med vilken institutionella påtryckningar kan påverka organisationers praxis kan variera över tiden. Deras studie visar att de som antog GAAP vid ett senare tillfälle hade utsatts för en påverkan som var associerad med en kombination av normativa påtryckningar och imiterande processer. De framhåller att man behöver förstå den historiska bakgrunden

där valet av redovisningsregler görs och att det behövs longitudiella data, innan man kan testa de påståenden som kan härledas från deras studie. En begränsning i före- stående studie är att det inte är processen som studerats utan två ögonblicksbilder som presenterats. Den visar dock att makten över organisationers praxis kan variera över tiden i det avseendet att en ny lagstiftning för ideella föreningar trädde i kraft mellan dessa två ögonblicksbilder.

Den nya redovisningslagstiftningen i Sverige innebär att ideella föreningar utsätts för tvingande isomorfiska påtryckningar pga. att lagstiftaren vill ha en likformig redo- visning oavsett associationsform och typ av verksamhet, dvs. trots de skillnader som finns mellan ideella och vinstdrivande organisationer. Denna utveckling innebär att ideella föreningars redovisningspraxis blir alltmer likformig i Sverige. De statliga förvaltningarna i USA utsätts för tvingande isomorfiska påtryckningar från kredit- marknader medan de tvingande isomorfiska påtryckningarna kommer från lagstift- ningen i föreliggande studie, vilket innebär att ideella föreningar utsätts för krav från lagstiftningen samtidigt med krav från dem som förser dem med resurser. Lagstifta- rens tvingande uppställningsformer har begränsat möjligheterna för ideella föreningar att följa krav från dem som förser dem med resurser. Ideella föreningar har hamnat i konflikt mellan behovet av information hos dem som förser med resurser och statens krav att följa lagen.

Här blir Olivers (1991) modell över strategisk respons på institutionella påtryckningar intressant. Hon försöker i sin artikel illustrera att det institutionella ramverket omfattar en stor variation av strategisk respons. I sin artikel tillämpar hon de sammanlöpande insikter som ett institutionellt och ett resursberoende perspektiv ger. Hon tar fram en typologi (s.152) över de strategier som organisationer anammar i sin respons på insti- tutionella påtryckningar. Fem olika strategier identifieras, som går från passivitet till ett ökat aktivt motstånd och hon benämner dem: tyst medgivande, kompromiss,

undvikande, trots och manipulation.

Föreliggande studie visar att det är hjälporganisationen, som är den av föreningarna som hamnat i en konflikt genom att den utsätts för krav både från staten och från dem som har resurserna. Hjälporganisationen gör en strategisk respons när den utsätts för tvingande institutionella påtryckningar, vilket stämmer med Olivers resonemang. Hjälporganisationens strategiska respons är mest att likna vid en kompromiss i Olivers modell, när man söker en balans mellan lagstiftningens krav och att redovisa det som förväntas av dem som förser dem med resurser. Hjälporganisationen behåller den avvikelse som är av störst betydelse när det gäller att visa sina intressenter hur de använder sina resurser dvs. att de använder dem för ”rätt” saker. Carpenters och Feroz studie visar att de stater som först antog GAAP initialt också använde kompromiss som sin strategiska respons på tvingande institutionella påtryckningar att anta GAAP. Andra studier har visat ett samband mellan ett företags storlek och mängden frivillig information i årsredovisningen, när det gäller ett socialt ansvar s.k. corporate social disclosure (Belkaoui & Karpik, 1989; Hackston & Milne, 1996). I förestående studie har det inte framstått något samband mellan föreningarnas storlek och omfattningen av

deras disclosure i den verbala berättelsen, trots att storleken på de tre föreningar som studerats skiljer sig åt avsevärt.

Jonsson (2002) undersökte hur företag i sitt sätt att konkurrera påverkas av ekono- miska incitament respektive institutionella normer för lämpligt beteende inom sin bransch. Han studerade effekten av ekonomisk och institutionell påverkan på före- tagens beteende när de introducerade nya produkter. Studien visade att aktörerna inte bröt mot branschnormerna oavsett produkteffektiviteten och att de företag som om- fattades av branschnormer mindre sannolikt kom att introducera produkter, som avvek från normen oavsett produktens effektivitet. Min studie visar hur konkurrensen om resurser för att uppnå de ideella målen fick föreningarnas redovisare att bryta mot normer för redovisningen och skapa en praxis utifrån intressenternas informations- behov, när de uppfattade redovisningen som ett konkurrensmedel, medan Jonssons studie visade att aktörerna inte bröt mot branschens normer när de introducerade nya produkter trots att produkterna utgjorde ett konkurrensmedel.