Jämförelse mellan föreningarna

6.4.1 Isomorfism

De likheter med kommersiell redovisning, som utformningen av de ekonomiska rap- porterna 1998 har, har sin förklaring i isomorfism, när det gäller redovisningsmodell och redovisningsbegrepp. Vissa redovisningsbegrepp har dock haft en innebörd i föreningarna som liknar den i kommersiell redovisning. Även tillämpningen av för- siktighetsprincipen har tolkats som en imiterande process i VF och SRK. Förening- arnas tillämpning av redovisning enligt bokföringsmässiga grunder visade sig däremot inte handla om isomorfism. Deras tillämpning av den metoden var ett strategiskt val. De tillämpade den för att redovisa hur de har använt sina resurser och inte för att ge en bättre indikation om företagens prestationer som i kommersiell redovisning.

Föreningarnas redovisningsrapporter har haft inslag av en imiterande process, men med denna studies upplägg har det varit svårt att skilja på en imiterande process och en normativ påverkan. År 2001 däremot när den nya lagstiftningen hade trätt i kraft har föreningarnas redovisningsrapporter framför allt påverkats av en påtvingad iso- morfism. Sammanfattningsvis kan konstateras att föreningarnas finansiella rapporter har haft en tydlig påverkan av isomorfism.

6.4.2 Beroendet av resurser

Föreningarnas årsredovisningar har också haft varierande avvikelser från kommersiell redovisningspraxis. Förklaringar till dessa avvikelser har sökts i de faktorer, som Pfeffer och Salancik (1978) framhåller, när det gäller en organisations förhållande till dem som förser den med resurser. Tanken är att föreningarna pga. av sitt beroende av resurser skulle ha påverkats av det informationsbehov som de har som förser dem med resurser. Föreningarna skiljer sig åt avseende flera av de fem faktorer, som framhålls i

Resource Dependence teorin och som påverkar de krav som ställs på föreningarnas

redovisning.

1. Hur koncentrerad kontrollen är över resurser?

Kontrollen över de bidrag från stat, landsting och kommuner som finansierar större delen av SISU:s verksamhet är koncentrerad, medan kontrollen över medlemsav- gifterna som finansierar VF:s verksamhet är utspridd på ca 112 000 medlemmar. Kontrollen över gåvor och medlemsavgifter som finansierar en stor del av SRK:s verksamhet är utspridd på drygt 373 000 medlemmar och många små givare, medan bidragen från olika myndigheter är mer koncentrerade. Även om koncentrationen är utspridd på många medlemmar och givare är en stor makt koncentrerad till media då medias rapportering påverkar givare och medlemmar.

2. Hur beroende föreningarna är av dessa resurser och vem som har kontrollen över dem?

Det är svårt att besvara frågan hur beroende föreningarna är av olika resurser. De är naturligtvis helt beroende av ett monetärt stöd, men ingen av föreningarna skulle klara sin verksamhet utan det frivilliga arbetet. Utan förtroende och goodwill får de varken

pengar eller frivilligt arbete. Alla resurser är nödvändiga för att verksamheterna skall kunna fortsätta som idag.

I alla tre föreningarna är det de som bidrar med resurserna som har kontrollen över dem. Myndigheten har kontrollen över bidrag, medlemmen över medlemsavgiften, givaren över gåvan, frivilligarbetaren över sitt frivilliga arbete, media över sina rap- porter osv.

Ingen av föreningarna kan hitta andra myndigheter att söka bidrag ifrån. SRK kan värva nya medlemmar och intressera nya givare och SISU skulle kunna hitta nya cirkelledare och nya deltagare. VF kan inte hitta nya medlemmar som ersätter de gamla, eftersom de redan har ca 95 % av potentiella medlemmar inom vården. 3. Vilka relationer en förening har till andra organisationer och grupper? Begreppet förtroende har varit framstående i de tre föreningarna. De är förtroende- baserade, vilket innebär att deras verksamhet står och faller med att de har sina finan- siärers förtroende. Detta begrepp förtroende kommer fram med jämna mellanrum, när deras verksamheter beskrivs. Det samhällsstöd som SISU erhåller bygger på ett för- troende och SISU:s framtid avgörs av deras trovärdighet som studieförbund. SISU:s relation till och samverkan med Folkbildningsrådet fungerar väl eftersom de blivit ett officiellt godkänt studieförbund. De har lyckats anpassa sina aktiviteter och även sin rapportering så att de får samhällsstöd.

I VF talar de också om förtroendemannastyrt och fackligt förtroendevalda. De vinner och behåller sina medlemmar genom att ha en för medlemmarna bra verksamhet. VF är det enda fackförbundet för vårdpersonal, så de konkurrerar inte med medlemsför- bunden inom TCO utan fungerar som ett komplement. VF får en annan relation till sina understödjare än SISU och SRK, eftersom VF är en klubb där understödjarna ut- gör själva föremålet för deras verksamhet.

SRK måste leva upp till förtroendet hos dem som har skänkt pengar via insamlingar. De ska vårda och utveckla förtroendet för ”varumärket” Röda Korset. Journalister fokuserar på trovärdigheten av att pengar kommer fram. För SRK är det viktigt att arbeta för att bibehålla förtroendet för insamlingsverksamhet i allmänhet och för SRK i synnerhet och där är samarbetet med både branschorganisationen FRII och SFI med kontrollen över 90-konton av stor betydelse.

4. Om det finns ett beroende

De myndigheter som bidrar med resurser till SISU är angelägna om folkbildningen och i det avseendet kan man säga att det existerar ett ömsesidigt beroende mellan bidragsgivare och SISU som studieförbund, men myndigheterna är inte beroende av att just SISU:s distrikt i Örebro län tillhandahåller en stor andel av folkbildning. I VF finns det ett ömsesidigt beroende mellan medlemmarna och förbundet, eftersom det inte finns något annat fackförbund för vårdpersonal. I SRK råder det ett ömsesidigt beroende mellan SRK och dess givare och medlemmar, eftersom de behöver varandra för att kunna hjälpa människor i nöd, men givare och medlemmar kan byta hjälporga- nisation medan SRK inte kan byta givare och medlemmar, vilket gör att SRK är mer ensidigt beroende av sina givare och sina medlemmar.

En stor skillnad mellan de föreningar som studerats är deras förhållande till sina understödstagare. SRK och SISU är ”icke-klubbar” enligt Falks två-dimensionella klassificering utifrån beroendet mellan understödjares och understödstagares nytta (se avsnitt 3.2.3), medan VF är en ”klubb”. I SRK och SISU får understödjarna ingen del av verksamheten och är därmed inte understödstagare. VF:s verksamhet går ut på att möta medlemmarnas behov, vilket gör att understödjarna också blir understödstagare. Den andra skillnaden mellan föreningar som framhålls i Falks fyrfältare (se figur 3 .2), är att organisationer kan tillhandahålla kollektiva eller privata varor/tjänster. SRK och VF tillhandahåller både privata och kollektiva tjänster och finns således både i fält a och i fält c i Falks fyrfältare medan SISU enbart producerar privata tjänster.

Understödjares och understöds- Beroende Inte beroende tagares nytta är: av varandra av varandra

(klubbar) (ickeklubbar)

Producerar kollektiva varor/tjänster

Producerar privata varor/tjänster

Figur 6:5 En tvådimensionell klassificering av ideella organisationer. Källa: En översättning av en modell i Falks artikel i Bloom och Elgers, 1995 s.544.

Detta innebär en stor skillnad mellan VF och de andra två. När medlemmarna är själva föremålet för verksamheten har de en egen inblick i verksamheten, vilket gör dem mindre beroende av den information som årsredovisningen tillhandahåller när de bedömer verksamheten.

5. Om det råder konflikt. Om flera organisationer är ute efter samma resurser Den femte och sista faktorn gäller om föreningarna konkurrerar med andra om samma resurser. Flera studieförbund är ute efter samma resurser som SISU. Det finns flera SISU-distrikt som arbetar med uppdraget från riksidrotten och de konkurrerar om det statliga bidrag som Folkbildningsrådet fördelar till SISU centralt. Det finns andra studieförbund i Örebro län som konkurrerar om bidragen från landsting och kommu- ner. VF konkurrerar inte om sina medlemmar med något annat förbund, då VF är det enda förbundet för vårdpersonal. SRK lever däremot i en konkurrenssituation där de konkurrerar med andra insamlingsorganisationer om knappa resurser. Det finns flera hjälporganisationer som ansöker om olika bidrag och dit människor som vill hjälpa nödlidande människor kan donera sina resurser.

a b

Vårdförbundet Sv. Röda Korset

c d

Vårdförbundet Sv. Röda Korset

Sammanställning av föreningarnas förhållande till dem som förser dem med resurser

I figur 6:6 presenteras en matris över de fem faktorer som enligt RD-teorin påverkar de tre föreningarnas osäkerhet när det gäller framtida resurser och därmed också de krav som ställs på föreningarna och i detta fall på föreningarnas redovisningspraxis, när det gäller utformning och innehåll av föreningarnas årsredovisningar.

1 2 3 4 5 Faktorer Fall Hur koncentrerade är resuserna? Vem har kontrollen över resurserna? Möjligheterna till altern. Resurskällor? Relationer till andra organisationer? Ett ömsesidigt beroende? Konflikt? Konkurrens? SISU Resurserna är koncentrerade

De som bidrar har kontrollen. Inga alt. resurskällor Har folkbildnings- rådets förtroende Ett mer ensidigt beroende. ”icke-klubb” Konkurrens om knappa resurser Delat beroende Vårdförbundet Resurserna är utspridda

De som bidrar har kontrollen. Inga alt. resurskällor Lojala medlemmar Ömsesidigt beroende. ”klubb” Ingen konkurrens om medl.resurser Svenska Röda Korset Resurserna är utspridda med viss konc. via

media

De som bidrar har kontrollen. Begränsade möjl. till alt. resurskällor Har stort förtroende. Vårdar och utvecklar ’varumärket’ Röda Korset Ett mer ensidigt beroende. ”icke-klubb” Konkurrens om knappa resurser Delat beroende