Vårdförbundets verksamhet

(Intervju med Persson, kanslichef 23.4.2003 och Sandegren, intendent 7.5.2003.) Vid en jämförelse mellan VF och ett vinstdrivande företag framhåller förbundets företrädare att det finns både likheter och olikheter: ”Med ett vinstdrivande företag har

du en klar idé vad du vill. Det gäller att maximera vinst och minimera kostnaderna. Det gör ingenting om man har trevligt på vägen. Men när det gäller ett förtroende- mannastyrt företag så är inte det poängen, här gäller det att göra av med pengarna på bästa sätt, för att uppnå ett resultat eller gå ut med ett budskap. De budskapen kan dessutom skifta mellan ordförandeperioder och mellan vad marknaden eller medlem- marna just nu vill ha eller vad man behöver trycka på för att främja medlemmarnas

intresse. Det skiftar ju lite grann från tid till annan och idéer växlar också.”

(Sandegren)

”Vi har intäkter och kostnader och vi har tillgångar men egentligen inga skulder att tala om. Ur ett ekonomiskt perspektiv så är det egentligen ganska likt. Vi är ju inte till för att skapa vinst utan vi är till för att använda medlemsavgifterna på ett så effektivt sätt som möjligt. Det handlar väldigt mycket om medlemmens ekonomi. Jag tycker inte att det är så väldigt stor skillnad. Vi kan öka våra intäkter genom att öka medlems- antalet och vi kan höja medlemsavgifter och vi kan göra lite andra saker. Istället för att lämna 10 % avkastning på någonting, så är vår ambition istället att använda de medlemsavgifter vi har till verksamhet som är bra för medlemmarna.” (Persson)

I den definition av den ideella sektorn som används i denna studie ingår som ett kriterium att organisationen skall vara frivillig, vilket innebär att det skall finnas någon meningsfull grad av frivilligt deltagande eller givande av bidrag. I VF finns det mängder av förtroendevalda som inte är arvoderade och som jobbar fackligt. De gör det i stor utsträckning på sin arbetstid men också på sin fritid. De sitter ute på avdelningarna och arbetar i verksamheten som fackliga förtroendemän, valda av medlemmarna ute på de lokala sjukhusen etc. VF betalar ingen lön, man arbetar frivilligt. Intendenten framhåller att om VF skulle arvodera fackliga förtroendemän så skulle de inte ha något förbund. Tjänstemännen i VF är däremot anställda och själva medlemmar i ett annat fackförbund.

På frågan om de skapar mervärden likt ett företag i sin verksamhet svarar Persson: ”Vi pratar också om att skapa värde för medlemmarna. Att skapa värde i medlems-

skapet får delvis en annan betydelse, men det går ganska bra att applicera företags- ekonomiska begrepp även på ett fackförbund, även om det är rätt ovanligt. De flesta tänker kanske inte som vi gör. Men vi började med det för ett par tre år sedan. Det var samtidigt när jag tog MBA-examen, som jag på diskussionerna i förbundsstyrelsen började tillämpa moderna företagsekonomiska begrepp som t ex värde. Det tycker jag har funkat riktigt bra. Det är väldigt fokus på medlemsperspektivet och värdet i med- lemskapet. Vi har ständiga undersökningar hur medlemmarna uppfattar värdet och gör saker för att bättra det och tänker i det perspektivet.”

”Medlemmarna måste uppfatta att de får ett mervärde annars skulle de inte betala in

medlemsavgiften. Så tycker man att det borde vara, sedan har vi en organisationsgrad på 90-95%. Väldigt många av dem, som kan vara medlemmar hos oss, är medlemmar, trots att ett stort antal säger att de inte tycker att de får ut lika mycket som de sätter in. Det ser vi ändå som en varningssignal framåt och försöker jobba mycket med det.”

Sandegren svarar: ”Vi har tänkt mycket mer på mervärden nu för tiden, som att gå in

och handla medlems-el, för att göra en upphandling centralt så att man kan få bättre elpriser. Det var lyckat ett tag. Hem-PC började vi med för att våra medlemmar skulle kunna få ett avtal om inte arbetsgivaren ställde upp med en hem-PC. Att skapa trygg- het för medlemmarna, för om de köper en PC via TCO:s leverantör så har de en trygghet. Att det alltid är det absolut billigaste vågar vi inte säga men att det är ett

bra paket. Vi tittar lite på sådana grejer. En bra lön och bra arbetsförhållanden är vårt huvudsyfte, så någonting annat får aldrig ta överhanden.”

På frågan vad framgång är i den verksamhet som VF bedriver, dvs. när de själva tycker att de har lyckats med sin verksamhet, svarar de: ”Vi har lyckats när vi lyckats

jobba mot medlemmarna och ändå får ekonomin att gå ihop. Det gäller att nå ut och att nå ut med rätt saker. Om man ser det i lite längre perspektiv, så ska vi till att börja med hålla medlemsavgifterna så låga som möjligt. Men om man utgår från att det är givet att medlemsavgifterna ligger på en viss nivå just nu och vi har som mål att inte höja dem, så är det bästa att vi använder pengarna för verksamhet som är bra för medlemmarna. I den meningen skall vi göra ett 0-resultat på medlemsavgiften.”

En input – outputmodell

I figur 1.1 beskrivs den traditionella redovisningen i en vinstdrivande verksamhet i en input-outputmodell i redovisningstermer. Modellen i figur 4:3 illustrerar hur redovis- ningen av VF:s verksamhet skulle kunna se ut i en motsvarande modell av det som är unikt för VF.

Figur 4:3 Input – outputmodell i redovisningstermer av Vårdförbundets verksamhet. Omarbetning av modell i figur 1:1.

VF:s verksamhet börjar med inkomster. Resurserna består dels av medlemsavgifter, dels av de fackliga förtroendemännens frivilliga arbete. Dessa resurser möjliggör

EXTERN REDOVISNING

INTERN REDOVISNING

Inkomster Utgifter Kostnader

Omgivning Omgivning Input Medlemsavg., bidrag Process (Resursomvandling) Output Medlemsverksamhet Input Tjänster av fackliga förtroendemän Output Biståndsverksamhet och arbetsmiljöutbildning Kostnader Redovisningsenhet

utgifter vilket innebär att de omvandlas till verksamhet som utvecklar och stärker vårdyrket, samt främjar den enskilda individens utveckling i sin yrkesroll och för- bättrar villkor och förutsättningar för yrket mm. Medlemsverksamheten säljs inte och ger därmed inga inkomster utan enbart kostnader vilket är möjligt tack vare

medlemsavgifterna. VF erhåller också olika bidrag som finansierar specifika projekt, men förutom dessa bidrag som är av en mycket begränsad omfattning är det

medlemmarna som både bidrar till verksamheten och som utnyttjar den. Här finns den koppling mellan den som bidrar och den som utnyttjar verksamheten, som saknades i SISU.

Förbundet är helt och hållet till för sina medlemmar. I Falks indelning av den ideella sektorn i ”klubbar” och ”icke-klubbar” (avsnitt 3.2.3) utgör VF en klubb, som betjänar medlemmarna och där medlemskapet är begränsat till dem som betalar medlemsavgift. Falk skiljer mellan organisationer som tillhandahåller kollektiva varor/tjänster och de som tillhandahåller privata varor/tjänster. VF tillhandahåller både privata tjänster för den enskilda medlemmen och kollektiva tjänster för att uppnå kollektiva mål inom vården och vårdyrket och finns således både i fält a och i fält c i Falks fyrfältare (figur 3.2). Nästa fråga blir hur den externa redovisningen av VF:s verksamhet ser ut.