Förändringar i SRK:s årsredovisning 2001

Påtvingade förändringar i de finansiella rapporterna och dess konsekvenser Den bokföringslag och årsredovisningslag som från och med år 2001 skall tillämpas av ideella föreningar har utvecklats för att möta det informationsbehov som vinst- drivande företags intressenter har. Regeringen nämner inte givare som en intressent i sin proposition (1998/99:130, del 2) och säger ingenting om information av hur resurser används, som framkommit så starkt i denna studie. Från och med år 2001 finns det en påtvingad isomorfism som är reglerad av staten. Nedanstående beskriv- ning har fokus på de förändringar som SRK:s årsredovisningar genomgått pga. denna påtvingade isomorfism.

Beskrivningen i kapitel 5 av SRK:s årsredovisning 2001, visar att en hel del föränd- ringar har skett sedan 1998. Konsekvensen av att följa den nya lagstiftningen är att det som de själva tyckte var väsentligt att visa sina intressenter har fått komma i bakgrun- den till förmån för lagens krav på information. På visst sätt är det lättare för utomstå- ende, som är redovisningskunniga att tolka deras rapporter eftersom de nu redovisar i enlighet med konventionell redovisning i vinstdrivande företag, men det kan också vara tvärtom att rapporterna kan misstolkas.

1998 betraktades reserverade medel och fria avsättningar som en kategori för sig, dvs. de var varken eget kapital eller skulder. Nu har de gått igenom alla reserveringar och omklassificerat den del som utifrån kriterierna för en skuld utgör skulder, men huvud- delen ligger under eget kapital. Jonsson menar att det är en tolkningsfråga hur man uppfattar eget kapital. Det beror på hur man använder det som står i slutsumman eget kapital. Om det uppfattas som en disponibel förmögenhet, då stämmer det inte. Det blir viktigt att försöka klargöra vad begreppet eget kapital står för. Allt kapital får användas av organisationen men med olika restriktioner. Man skulle kunna säga bundet och fritt, men de vill inte ha de definitionerna, för det leder tankarna till vad begreppen står för i ett aktiebolag. (Intervju med Jonsson 13.11.2002.) Eget kapital definierar de i årsredovisningen som: "De medel som tillställts organisationen för

uppfyllande av dess syften och som på balansdagen inte utbetalats och där det inte föreligger en sådan juridiskt bindande förpliktelse som klassificeras som skuld eller avsättning".

Vid tillämpningen av lagen är det resultatbegreppet som de brottats mest med och det är där vi kan se de största förändringarna. Nu gör de inga fördelningar dvs. avsätt- ningar till eller upplösningar från reserver i resultaträkningen förutom i de fall då avsättningarna och reserverna verkligen utgör avsättningar och skulder. Det innebär att det inte blir ett 0-resultat utan ett minusresultat på - 192 miljoner kronor. Nu menar de att det viktiga är, att hitta ett resultatmått, som står för någonting och att sedan kunna tolka det. Om man kan göra det, så menar de att det inte behöver vara noll. Det gäller att hitta en definition på vad det är de redovisar. Slutposten i resultaträkningen som de nu benämner Årets resultat före fördelning, definierar de i årsredovisningen som: "skillnaden mellan kostnader och erhållna medel under året".

Kostnaderna har strukturerats på ett nytt sätt. Denna nya klassificering av kostnaderna är samstämmig med SFI:s krav på information från insamlingsorganisationer och går inte på något sätt emot lagen. Definitioner av de olika kostnaderna presenteras under rubriken ’Redovisnings- och värderingsprinciper’. Det har varit svårt för dem att defi- niera begreppet administrationskostnader. Förut använde de begreppet föreningsverk- samhet vilket är ett vidare begrepp. Definitionen är viktig då administrativa kostnader tillsammans med insamlingskostnader får uppgå till högst 25 % av de totala intäkter- na. 75 % av de totala intäkterna måste gå till insamlingens ändamål, vilket är ett krav på den som innehar ett 90-konto.

De tycker egentligen inte att det är några problem att frångå de redovisningsprinciper de haft, om de bara kan hitta begrepp och principer som fyller ett syfte och har en innebörd, som går att begripa. I så fall ser de inte några problem med att ändra sättet att redovisa, men framhåller Jonsson, då gäller det att hitta en definition på vad det är de redovisar. Även för den ekonomikunnige kan det vara svårt att veta vad de etable- rade begreppen står för i denna kontext, därför är det viktigt att det klargörs.

Liksom i VF har informationen i den verbala berättelsen försämrats när det gäller in- formation om vad olika aktiviteter kostat, vilket kan bero på att årsredovisningslagen inte ställer några krav på att den ideella verksamhetens aktiviteter och dess kostnader skall redovisas i den verbala berättelsen. Vi kan också se att de på ett mycket tydligare

sätt än 1998 markerar sin egenart i den verbala berättelsen, vilket kan bero på att de nu måste följa en redovisningslag för kommersiell verksamhet trots sin egenart och blivit medvetna om betydelsen av att förtydliga sig.

Avvikelser från kommersiell redovisning kvarstår

Trots viljan att följa de normer som ger legitimitet i den bemärkelsen att det anses som legitimt att följa god redovisningssed, så finns det fortfarande en väsentlig avvikelse från årsredovisningslagen. De får inte längre göra fria avsättningar och reserveringar respektive ianspråktaganden av dessa i resultaträkningen och har därför redovisat avsättningar och ianspråktaganden i en speciell not direkt efter resultaträkningen. Det innebär att de står fast vid att de måste visa sina intressenter hur de finansierar sin verksamhet och det gör de i denna not. I balansräkningen visar de fonderna efter det att denna fördelning skett, vilket får till följd att årets resultat i balansräkning och årets resultat i resultaträkning är olika. Jonsson förklarar "Det här är en svårighet. Om vi

skulle lägga årets resultat före fördelningen i balansräkningen, har vi varken tagit hänsyn till förändringen i ’Beständiga donationsfonder’ eller i ’Medel, ändamåls- bestämda av givaren’ och då hade inte balansposterna i balansräkningen blivit rik- tiga. Därför blir det nödvändigt att ta det andra resultatbegreppet..." (Intervju med

Jonsson 13.11.2002.) En imiterande process Kassaflödesanalys

Lagen kräver att de upprättar en finansieringsanalys. De har upprättat en kassaflödes- analys enligt Redovisningsrådets mall för kassaflödesanalyser i börsnoterade bolag, trots att lagen inte kräver att de följer den mallen. De kunde ha gjort en uppställning som bättre passar de kassaflöden som deras verksamhet har. SRK:s framställande av en kassaflödesanalys visar hur viktigt det kan vara och hur lätt det är att följa det som uppfattas som legitimt. SRK:s kassaflödesanalys utgör ett exempel på lösningar som är rationella för kommersiella organisationer, men som inte blir rationella när de antas av ideella organisationer, vilket DiMaggio och Powell identifierar som isomorfism. På frågan vilket informationsvärde denna kassaflödesanalys har för SRK:s intressenter, framhåller Jonsson trots detta, att den inte känns alldeles nödvändig, men inte heller helt ointressant eller helt utan poäng. Hon tycker inte att det är fel att de gör den. SRK:s företrädare har framhållit vikten av att i sin resultaträkning visa varifrån peng- arna har kommit och hur de har använts, vilket är precis vad en kassaflödesanalys vi- sar. I resultaträkningen försöker de att visa minst två saker: Vad de har fått för intäkter under året och vad de har använt dem till. Där utgår de från sina verksamhetsområden, men säger hon som är redovisningsansvarig ”det säger inte kassaflödesanalysen nå-

gonting om”. Hon tycker ändå att den innehåller en del intressant analys och att den

ger möjlighet till en annan slags analys av penningflödet, som inte ersätter innehållet i resultaträkningen, som hon ser det. (Intervju med Jonsson 13.11.2002.) En fråga som blir aktuell är naturligtvis varför de inte tar fram en kassaflödesanalys som utgår ifrån deras verksamhetsområden. Det skulle inte strida mot lagen.