• No results found

3 Metod

3.3 Forskningsmetod

3.3.2 Val av fall

Som nämnts ovan bedrivs verksamheten inom den ideella sektorn i tre olika asso- ciationsformer. Jag har avgränsat mig till ideella föreningar i denna studie. Skälet för denna avgränsning är dels att den största delen av sektorn i Sverige omfattar före- ningar och dels att jag finner kunskap om redovisningspraxis i ideella föreningar särskilt intressant då de har saknat lagstiftning gällande sin redovisning och rappor- tering ända fram till år 2001. De 39 insamlingsorganisationerna i pilotstudien var ideella föreningar.

Tre föreningar inom tre olika branscher

Ideella föreningar omfattar organisationer med en stor mångfald av verksamheter inom olika branscher. Det har inte varit möjligt att välja fall, som är representativa för hela sektorn utan jag har av praktiska skäl fått lov att avgränsa mig till föreningar som representerar vissa branscher inom sektorn och det har blivit en hjälporganisation, ett studieförbund och en facklig organisation. En av de insamlingsorganisationer, som ingick i pilotstudien utgör ett av fallen i denna studie, men för att få en bredare insikt i ideella föreningars redovisning valdes två föreningar inom andra branscher. Förening- arna i dessa tre branscher är av helt olika karaktär, vilket belyser att den ideella sektorn är oerhört heterogen. Genom att välja tre helt olika föreningar har redovis- ningen inom olika branscher kunnat exemplifieras. Att enbart studera ett fall kändes inte tillräckligt eftersom jag förväntade mig variationer mellan organisationerna. Att studera ytterligare föreningar skulle ge en ännu större bredd, då fler branscher inom sektorn kunde representeras, men risken är att fördjupningen då skulle minska. En motsatt fråga är om det går att få ett tillräckligt djup i studien när tre föreningar undersöks. Jag menar att det varit möjligt att få en för denna studie tillräcklig detalj- kunskap med många variabler, som ger ett helhetsperspektiv på deras sätt att redovisa och att denna kunskap blir värdefull i en jämförelse mellan föreningarna. Ett annat alternativ hade varit att studera tre föreningar från samma bransch, vilket skulle ge större kunskap om en bransch. Jag valde trots detta bredden då jag menar att en första grundläggande kunskap om redovisningspraxis i ideella föreningar i Sverige blir intressantare med denna bredd.

Svenska Röda Korset, som är en av de 39 föreningar som ingick i pilotstudien, valdes först. Den framstod som en för insamlingsorganisationer representativ förening men det var egentligen tillfälligheter som gjorde att just den organisationen valdes. Därefter har ytterligare två föreningar valts, som representerar stora fält inom sektorn, näm- ligen Vårdförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Motivet bakom detta urval är att de i många avseenden skiljer sig åt och arbetar på olika villkor med olika förutsättningar och olika målsättningar. Ambitionen har varit att välja tre föreningar som skiljer sig åt

i så många avseenden som möjligt. Skillnaden i finansieringen av föreningarnas verksamheter har varit ett av de kriterier som styrt urvalet eftersom det kan innebära att deras intressenter skiljer sig åt.

Olika typer av föreningar

Föreningarna utgör dessutom olika typer i Hemströms typologi av ideella föreningar, vilket illustreras i figur 3:3.

Svenska Röda Korset (SRK) kan betraktas som en ”rent” ideell förening enligt typ 1 eftersom de inte finansierar sin verksamhet med ekonomisk verksamhet eller främjar medlemmarnas ekonomiska intresse. Visserligen bedriver SRK viss second hand försäljning och bedriver viss kursverksamhet i första hjälpen, men syftet är inte att finansiera sin ideella verksamhet den vägen. SISU har viss uppdragsverksamhet där de säljer vissa tjänster för att finansiera sin verksamhet och skulle då kunna utgöra ett exempel på typ 2, även om uppdragsverksamheten inte är så omfattande. Vårdför- bundet (VF) främjar sina medlemmars ekonomiska intressen genom en icke-ekono- misk verksamhet och blir då ett exempel på typ 3.

Föreningar av olika storlek

Föreningarna skiljer sig också åt i sin storlek. Storleken kan mätas på olika sätt. Om vi tittar på balansomslutning och omsättning så framstår det hur olika stora dessa före- ningar är. SRK framstår som gigantisk och SISU blir försvinnande litet vid en jämfö- relse.

Balansomslutning Omsättning

SRK 1 300 Mkr 536 Mkr

VF 200 Mkr 177 Mkr

SISU 0,2 Mkr 7 Mkr Bedriver ekonomisk verksamhet?

Nej Ja

Nej

Främjar medlemmarnas ekonomiska intressen?

Ja

Figur 3:3 En typologi över svenska föreningar. Källa: Hemström, 2000 s.18-19 Rent ideella Ideella Föreningar föreningar

typ 1 typ 2

Sv. Röda Korset SISU

Ideella Ekonomiska Föreningar föreningar typ 3

Dessutom skiljer sig relationen mellan balansomslutning och omsättning i förening- arna, vilket illustreras i figur 3:4. Relationen mellan omsättning och balansomslutning visar med vilken hastighet tillgångarna omsätts.

Denna oerhörda skillnad i storlek innebär naturligtvis att det i SRK finns en betydligt mer omfattande och varierande verksamhet, som också har krävt en mer omfattande redovisning. Beskrivningen och analysen av SRK blir också av det skälet mer omfat- tande.

Föreningarna representerar en stor andel av den ideella sektorns verksamhet Lundström och Wijkström har beskrivit den svenska ideella sektorn genom att kart- lägga andelen av verksamhetskostnader för olika verksamhetsområden. I tabell 3:1 presenteras fördelningen av de årliga verksamhetskostnaderna mellan olika områden 1992. Det finns inga siffror, som är mer aktuella. Verksamheterna i de föreningar som valts för denna studie representerar tillsammans 72 % av den svenska ideella sektorn. De fetstilta verksamheterna i nedanstående tabell är representerade i de föreningar som studerats.

SRK

Omsättning 536

Figur 3:4 En jämförelse av föreningarna storlek och deras relation mellan balansomslutning och omsättning. 0,2 Omsättning 177 VF SISU Balansom- slutning 1300 Balans- omslut- ning 200 7

Verksamhet

Andel

Idrott & fritid 19,9 %

Fackföreningar 17,6 %

Utbildning 13,2 %

Boende 8,8 %

Social omsorg 7,4 % Internationella aktiviteter 5,8 %

Minoriteter & särintressen 5.5 %

Religion 4,2 % Kultur 3,2 % Företagare 3,2 % Hälsovård 2,7 % Donationsorganisationer 2,4 % Politik 2,3 % Övriga 2,1 % Miljö 1,7 % Total 60 miljarder kr ____________________________________

Tabell 3:1 Fördelningen av årliga verksamhetskostnader mellan olika verksamhetsområden, 1992 Källa: Lundström och Wijkström, 1997 s.18.

Internationella aktiviteter omfattar organisationer som Svenska Röda Korset och Rädda Barnen. Men om dessa traditionella internationella hjälporganisationer också driver sjukhus, socialvård eller utbildning i Sverige, så har dessa verksamheter separerats och placerats under sina respektive rubriker.