Ökad tillgänglighet

En fråga som har betydelse för alla former av insatser är deras till-gänglighet och förmåga att nå ut till de som ska ta del av insatsen.

Kännedomen om vilka insatser som finns kan vara begränsad hos både unga och handläggare inom olika verksamheter. Att synliggöra olika alternativ och skapa verksamheter med låga trösklar för unga är viktigt. Dock har det visat sig inte alltid vara tillräckligt för att unga ska ta del av insatserna. Det finns risk att marginaliserade

76 SOU 2018:12 Uppdrag: Samverkan 2018. Många utmaningar återstår.

Kvalitet i insatser och insatsers effekter SOU 2018:11

per inte har resurser att på egen hand ta del av de insatser som finns tillgängliga. För de unga som helt saknar stöd från samhället kan ett mer aktivt uppsökande och motiverande arbete krävas.

Det är svårt att mäta i vilken utsträckning de insatser som er-bjuds är tillgängliga för unga som varken arbetar eller studerar. Ett sätt att börja diskutera omfattningen är utifrån hur stor andel av dem som står utanför studier och arbete som det saknas kännedom om i nationella register. Det innebär att de inte har stöd från kom-munen i form av ekonomiskt bistånd, inte är inskrivna på Arbets-förmedlingen och inte heller har ersättning från Försäkringskassan.

Som konstateras i kapitel 5 var det 2014 omkring en tredjedel av unga som varken arbetade eller studerade som saknade känd aktivitet i åldersgrupperna 16–24 år respektive 24–29 år, eller 26 000 respek-tive 28 000 individer. Det var drygt 45 500 av de unga som omfat-tades av kommunernas aktivitetsansvar där det saknades känd syssel-sättning 2016.⁷⁷

Regeringen införde 2015 en 90-dagarsgaranti för ungdomar som innebär en bortre gräns för hur länge en ung person som är inskri-ven på Arbetsförmedlingen ska kunna gå arbetslös innan den ges ett erbjudande om ett arbete, en utbildning eller en insats vars syfte är att leda till arbete eller studier.⁷⁸ Arbetsförmedlingens uppföljning visar att antalet öppet arbetslösa ungdomar som saknat registrering för ett sådant erbjudande minskat från mellan 2 500–3 000 individer i mitten av 2016 till under 500 individer i slutet av 2017. Här kan Arbetsförmedlingens manuella registrering av flera insatser också haft betydelse. Från januari 2014 till september 2017 har antalet dagar som unga är inskrivna innan de är i arbete, studier eller i insats sjun-kit från 80 till 56 dagar. Arbetsförmedlingen gör bedömningen att arbetet därmed har uppnåtts. Det är viktigt att notera att det handlar om individer som redan är inskrivna hos Arbetsförmedlingen.⁷⁹

På initiativ av Europaparlamentet och Europeiska rådet har ex-empel samlats kring arbete för att identifiera och söka upp unga som varken arbetar eller studerar som inte finns inskrivna hos ar-betsförmedlingar runtom i Europa. Sju typer av utåtriktat arbete identifierades med exempel från 23 länder som kan användas för att

77 Jämför SOU 2017:9 Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar.

78 Regeringsbeslut (A2014/3616/A). Uppdrag att förbereda införandet av en 90-dagarsgaranti för ungdomar.

79 Arbetsförmedlingen (2017). Ungdomsarbetslösheten och ungdomsgarantin – en översikt.

SOU 2018:11 Kvalitet i insatser och insatsers effekter

få en bild av de olika vägar som finns för att stärka tillgängligheten (figur 7.3). En del arbetssätt, som samarbete med utbildningsanord-nare och att vara aktiv vid event och på sociala medier, är mindre arbetsintensiva. Mer aktiv uppsökande verksamhet, mobila team och samlokalisering, är i stället mer resurskrävande.

Figur 7.3 Utåtriktat arbete vid arbetsförmedlingar i EU:s medlemsstater för unga som varken arbetar eller studerar

Källa: Bearbetning av figur i Hall, A.-M., & Irving, P. (2015). s. 3.

I vissa länder användes det utåtriktade arbetet för att nå ut till sär-skilt marginaliserade grupper, medan det i andra länder fanns bre-dare initiativ för att sänka trösklarna till stöd för unga generellt. En framgångsfaktor var samarbete med organisationer som har andra ingångar till ungas nätverk än arbetsförmedlingarna. Det konstate-rades att utåtriktat arbete överlag är resursintensivt och kräver nya organisatoriska och institutionella förutsättningar med nya sam-arbetsformer. En gemensam nämnare var att det oftast saknades långsiktig finansiering för arbetet och att det i stället handlade om tidsbegränsade initiativ. Slutsatsen var att det uppsökande arbetet behöver utökas och stärkas då de flesta medlemsstaterna har bety-dande grupper av unga som varken arbetar eller studerar som inte är inskrivna på arbetsförmedlingen.⁸⁰

80 Hall, A.-M., & Irving, P. (2015). Pes practices for the outreach and activation of NEETs – a con-tribution of the Network of Public Employment Services.

Kvalitet i insatser och insatsers effekter SOU 2018:11

Flera av landets kommuner har utvecklat uppsökande verksam-het för unga som varken arbetar eller studerar över 20 år. I Samord-narens kommunenkät 2016 om aktivitetsansvaret uppgav mer än två tredjedelar av kommunerna att det finns behov av ett upp-sökande arbete riktat till unga som varken arbetar eller studerar i åldern 20–25 år. Något mindre än hälften av kommunerna uppgav att de bedriver ett uppsökande arbete, merparten i samarbete med Arbetsförmedlingen.⁸¹ I dialog med Samordnaren har kommuner lyft behov av ett uppsökande arbete riktat mot dem som inte har något stöd i dag, men är i behov av det. En del upplever svårigheter att nå ut till exempelvis unga utrikesfödda kvinnor, unga som inte lämnar hemmet och unga kriminella. För ett framgångsrikt stöd till individen uppges återkommande betydelsen av att bygga relationer, och att det är en investering för framtiden. Genom att från första början upprätthålla en kontakt minskar behovet av uppsökande arbete i ett senare skede.

Det uppsökande arbetet kan ta sig olika former – från att myn-digheter och kommunen samlokaliserar sin verksamhet på arenor där unga rör sig, närvaro på nätet, samarbeta med det civila samhäl-let, traditionellt fältarbete och insatser riktade till unga som inte lämnar hemmet.⁸² Ett exempel på uppsökande arbete i samverkan är det idéburna offentliga partnerskap som Malmö stad slutit med sex civilsamhällesorganisationer för att söka upp unga som varken arbe-tar eller studerar i åldern 20–24 år och skapa ett gemensamt lärande mellan organisationerna (se även kapitel 8).⁸³ Det visar på hur olika aktörer gemensamt kan utveckla sitt utåtriktade arbete och ta hjälp av varandras nätverk. Samordnaren har mött indikationer på att en del av de unga som söks upp har tidigare negativa erfarenheter av myndighetskontakter. När de lyckas motiveras att återuppta kontakt är det centralt att det stöd som då finns är anpassat till deras behov.⁸⁴

Samlokalisering kan vara ett sätt att förenkla för unga att få rele-vant stöd. Flera satsningar har gjorts för att skapa navigatorcentrum

81 Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar (2016). Kommunernas aktivitets-ansvar 2016.

82 Se exempelvis Tranquist, J. (2017). Utvärdering av SUVAS. Delrapport 1. September 2017.

83 Malmö stad, FC Rosengård, Fryshuset, Hassela helpline, Malmö fotbollförening, Supporter-huset & Uppstart Malmö (2017). Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap – uppsökande verksamhet av unga i åldern 20–24 som varken arbetar eller studerar eller är under-sysselsatta.

84 Jämför Tosun, J. & Shore, J. (2017). The Scope of European NEET Outreach Measures.

SOU 2018:11 Kvalitet i insatser och insatsers effekter

där myndigheter samlas under ett tak, och MUCF har regeringens uppdrag att fördela statsbidrag för sådan en-väg-in-verksamhet och uppsökande verksamhet för unga som varken arbetar eller studerar.⁸⁵ I spåren av Duas arbete för närmare samarbete mellan stat och kom-mun pågår en trend med ökad samlokalisering av komkom-munala verk-samheter och Arbetsförmedlingskontor runt om i landet. I praktiken innebär det ofta att personal arbetar i samarbetspartens lokaler vilket kan stärka samarbetet och tillgängligheten. Många som Samordnaren haft dialog med har lyft betydelsen av att antingen ha en koordine-rande person lokalt som lotsar mellan olika typer av stöd eller att verksamheter samlokaliseras (se kapitel 8).

Förmågan att möta och nå ut till unga som det offentliga inte når är något som ofta lyfts fram när det gäller det civila samhällets organisationer. För unga som har negativa erfarenheter av myndig-hetskontakter kan en ingång eller kontakt som inte associeras med en myndighet eller myndighetsutövning ha betydelse. Den uppfölj-ning som gjorts av navigatorcentrum i ideell respektive offentlig regi stödjer bilden av att civilsamhällets organisationer kan vara bättre på att nå olika ungdomsgrupper. Samtidigt kan de ha större utma-ningar att få projekt att övergå i ordinarie verksamhet än offentliga aktörer.⁸⁶ Samordnarens ser det som viktigt att framöver samla er-farenheterna som görs i arbetet med att utveckla uppsökande insat-ser, exempelvis i de projekt som har fått stöd från MUCF.

Att insatser är lättillgängliga kan handla om flera saker för en-skilda verksamheter. Samordnaren för sociala barn- och ungdoms-vården har utifrån ungas och anhörigas perspektiv lyft betydelsen av fler möjligheter till att enkelt kommunicera och komma i kon-takt med myndigheter, generösare öppettider, digitala lösningar och närvaro på olika mötesplatser.⁸⁷ En fråga som Samordnaren har mött handlar om Arbetsförmedlings- och Försäkringskassekontors till-gänglighet på mindre orter och i områden där individernas behov av stöd är särskilt stort. Arbetsförmedlingen har i uppdrag att redovisa hur de säkerställer service och närvaro på rätt plats i hela landet,

85 Regeringsbeslut (U2014/07165/UF, U2015/00842/UF, U2015/01238/UF m.fl.). Regler-ingsbrev för budgetåret 2016 avseende Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

86 Ungdomsstyrelsen (2007). Navigatorcentrum visar vägen till arbete. Resultat och erfaren-heter från satsningen på kommunal navigatorcentrumverksamhet och Ungdomsstyrelsen (2008).

En andra chans. Utvärdering av ideella navigatorcentrum för unga.

87 Jämför Socialdepartementet (2017). Barnets och ungdomens reform – förslag för en hållbar framtid. Slutrapport från den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården.

Kvalitet i insatser och insatsers effekter SOU 2018:11

skilt utifrån omfattande långtidsarbetslöshet, många nyanlända och i utsatta stadsdelar. Uppdraget ska redovisas senast den 22 febru-ari 2018.⁸⁸ Digitala lösningar kan vara tillräckliga för att nå ut med insatser till en del individer, medan fysisk närvaro kan krävas för att fånga upp andra ungdomar i behov av stöd.

Det finns lokala initiativ som SUVAS i Stockholm. Arbetet be-drivs 2015–2019 med syfte att utveckla en stadsövergripande upp-sökarverksamhet för unga 20–29 år som varken arbetar eller stude-rar med särskilt fokus på förstärkt arbete i socioekonomiskt utsatta områden.⁸⁹