Kunskaps- och kompetensstärkande insatser

Flera insatser syftar till att stärka individens kompetens. En del handlar om möjligheter att slutföra en gymnasieutbildning i efter-hand genom studier på komvux eller folkhögskola. Då det pågår en utredning kring vuxenutbildningens utveckling speglas särskilt in-satser inom folkbildningens område i detta avsnitt.⁴⁶

Det finns få studier som belyser etablering för unga efter kom-vuxstudier och efter folkhögskolestudier, men kunskap är under

43 Plenty, S., Andersson, A.B., Hjalmarsson, S, Mood, C., Rudolphi, F. & Treuter, G. (2017).

Jobb, studier eller annat? En rapport om unga vuxnas sysselsättning och levnadsvillkor.

44 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2017). Fokus 17 – unga med funktions-nedsättning. Etablering i arbets- och samhällslivet. och Ungdomsstyrelsen (2012). Fokus 12 – levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning.

45 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2014). Fokus 14 – ungas fritid och organisering.

46 Se Dir. 2017:21 En väl anpassad vuxenutbildning.

Kvalitet i insatser och insatsers effekter SOU 2018:11

uppbyggnad. MUCF fick 2015 i uppdrag av regeringen att analy-sera och redovisa utvecklingen av ungas övergång mellan skola och arbetsliv. Deras studie visar indikationer på fortsatta hinder i eta-bleringen för en del av dem som studerat på folkhögskola. Slut-redovisningen i oktober 2018 kan ge ytterligare värdefull kunskap om detta, i relation till etablering efter komvuxstudier.⁴⁷ Statskon-toret har i uppdrag att göra en samlad utvärdering av folkbild-ningen. Inom ramen för det kommer de bland annat att redovisa sysselsättningsgrad, inkomster och förekomst av arbetslöshet bland personer som fullföljt folkhögskolans allmänna kurs. I det ingår också jämförelse med dem som fullföljt motsvarande kurser inom kommunal vuxenutbildning. Redovisning kommer att ske senast den 18 april 2018.⁴⁸

Vuxenutbildningen består av kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå (grundvux), på gymnasial nivå (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux). Svenska för invandrare (SFI) ingår som en del av vuxenutbildningen sedan 2016. Målet för vuxen-utbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande.

Syftet är att stärka deras ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja den personliga utvecklingen. En viktig utgångspunkt är indi-videns behov och förutsättningar och möjligheten till individuell an-passning. Under 2016 genomfördes vissa förändringar i vuxenutbild-ningen, bland annat infördes skyldigheter för hemkommunen att erbjuda studie- och yrkesvägledning för de som avser påbörja vuxenutbildning på grundläggande nivå samt se till att en individuell studieplan upprättas för varje elev i komvux och särvux.⁴⁹ Regeringen stödjer också utvecklingen av regional samverkan genom statsbidrag till regionalt yrkesvux som innebär att genom samarbete mellan kommuner öka utbudet av yrkesutbildningar inom vuxenutbild-ningen och svara upp mot behoven på den lokala arbetsmarknaden.

Regeringen har också infört statsbidrag för att stimulera kommuner

47 Jämför Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2017). Det stora steget – del-rapport om ungas övergång från skola till arbetsliv.

48 Regeringsbeslut (U2014/7240/UC). Uppdrag att genomföra utvärdering av folkbildningen, Statskontoret (2016). Folkbildningen. En utvärdering utifrån syftena med statsbidraget. Delrapport och Regeringsbeslut (U2016/01099/UF [delvis], U2016/05429/UF [delvis], U2016/05628/UF).

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 14:1, 14:2, 14:3 och 14:4 inom utgifts-område 17 Kultur, medier och trossamfund.

49 Prop. 2014/15:85 Ökad individanpassning – en effektivare sfi och vuxenutbildning.

SOU 2018:11 Kvalitet i insatser och insatsers effekter

att etablera och utveckla lärcentrum med lokaler och stöd för lärande nära hemorten gällande bland annat komvuxstudier.⁵⁰

Under 2015 studerade omkring 175 000 elever på gymnasial nivå och 40 000 elever på grundläggande nivå i kommunal vuxenutbild-ning. Andelen elever under 25 år var 40 procent på gymnasial nivå och 18 procent på grundläggande nivå (omkring 70 000 respektive 7 200 elever). Av eleverna i kurser på gymnasial nivå 2015 slutförde 71,4 procent sin kurs, 10 procent slutförde i stället studierna året därpå, medan 18,3 procent avbröt sin kurs.⁵¹

Vissa uppföljningar har gjorts för yrkesvux där Skolverket följer upp etablering efter tre månader. Den pågående utredningen om komvux och särvux ska bland annat ta ställning till behörighetskrav, förenklad betygsskala, förenklade bestämmelser om högskoleförbe-redande examen och se över hur tillgången till eftergymnasial ut-bildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan för-bättras.⁵²

Regeringen har lyft fram att folkhögskolornas pedagogik kan ge stöd och stimulans som passar unga som varken arbetar eller stude-rar särskilt väl. Folkhögskolorna, både offentligdrivna och rörelse-drivna, ger bland annat möjligheter för utbildning för unga som saknar gymnasieutbildning.⁵³ Folkhögskolorna beskriver själva att de har särskilda kvaliteter genom sin frihet och frivillighet, en egen pedagogik med utgångspunkt i helhetssyn på individen och mötet mellan grupper som grund, att de möter deltagarna utifrån en hel-hetssyn och är deltagarstyrda och deltagardrivna.⁵⁴ Folkbildnings-rådet lyfter fram att den breda medborgarbildningen kanske är det viktigaste bidraget till samhället från folkbildningens sida, även om folkhögskolorna också är ett alternativ till det formella utbildnings-systemet.⁵⁵

Folkhögskolans allmänna kurser riktar sig främst till dem som saknar grund- eller gymnasieskoleutbildning. Det finns ett krav att

50 Förordning (2017:1303) om statsbidrag för lärcentrum.

51 Prop. 2016/17:1 Budgetpropositionen för 2017. Förslag till statens budget för 2017, finansplan och skattefrågor.

52 Dir. 2017:21 En väl anpassad vuxenutbildning och Dir. 2017:125 Tilläggsdirektiv till Komvux-utredningen.

53 Prop. 2015/16:1 Budgetpropositionen för 2016 och Regeringsbeslut (U2015/05478/UF).

Vägar framåt – strategi för unga som varken arbetar eller studerar.

54 Prop. 2013/14:172 Allas kunskap – allas bildning.

55 Folkbildningsrådet (2016). Folkbildningens betydelse för samhället 2015. Folkbildningsrådets samlade bedömning.

Kvalitet i insatser och insatsers effekter SOU 2018:11

de allmänna kurserna ska utgöra minst 15 procent av verksamheten på folkhögskolan. Under vårterminen 2016 gick 12 000 deltagare på allmän kurs och 16 500 deltagare på särskild kurs. Andelen deltagare med förgymnasial utbildningsbakgrund har ökat något på folk-högskolorna de senaste åren (mest bland inrikes födda män) och ut-gjorde 56 procent av deltagarna på allmän kurs 2015.⁵⁶ Statskontoret har konstaterat att över 80 procent av deltagarna på långa allmänna kurser hade högst grundskola som avslutad högsta utbildning höst-terminen 2015. Motsvarande andel bland deltagare på särskild kurs var färre än 20 procent. Andelen deltagare med funktionsnedsätt-ningar ökar – framför allt neuropsykiatriska funktionsnedsättfunktionsnedsätt-ningar.

Det är vanligare med avbrott bland deltagare på allmän kurs (18 pro-cent) jämfört med deltagare på särskild kurs (7–8 propro-cent).⁵⁷

Regeringen har gjort flera satsningar för att bygga ut folkhög-skoleplatserna, och under 2018 tillfört medel för 5 000 extra platser på allmän och särskild kurs. Även antalet platser på yrkeshögskolan byggs ut de närmaste åren. Tidigare erfarenheter visar på en hög grad av etablering efter genomförda yrkeshögskolestudier.⁵⁸ Även om utbildningar på högskole- och universitetsnivå också är viktiga för ungas etablering har Samordnaren valt att fokusera på utbildningar på gymnasial nivå då de är av särskild betydelse för unga som var-ken arbetar eller studerar.

Utbyggnaden av folkhögskolan är ingen ny företeelse. I spåren av ökad arbetslöshet inrättades 10 000 extra utbildningsplatser 1993–1994 som fick en fortsättning i Kunskapslyftet. Under 2002–

2007 gav Arbetsmarknadsstyrelsen folkhögskolorna uppdraget att erbjuda långtidsarbetslösa kompetenshöjande verksamhet under sex månader inom aktivitetsgarantin, där 30 000 personer deltog.

Utöver det fanns kompetenshöjande insatser för unga 20–25 år som saknade fullständiga grund- eller gymnasiestudier 2005–2006 och ett pilotprojekt för arbetslösa mellan 20 och 29 år 2005–2007.⁵⁹

56 Jämför Folkbildningsrådet (2016). Folkbildningens betydelse för samhället 2015. Folkbildnings-rådets samlade bedömning.

57 Statskontoret (2016). Folkbildningen. En utvärdering utifrån syftena med statsbidraget. Del-rapport.

58 Prop. 2017/18:1 Budgetpropositionen för 2018. Förslag till statens budget för 2016, finansplan och skattefrågor. Utgiftsområde 17 – kultur, medier, trossamfund och fritid och Lind, P. &

Westerberg, A. (2015). Yrkeshögskolan – vilka söker, vem tar examen och hur går det sedan?

59 Jämför Prop. 2013/14:172 Allas kunskap – allas bildning.

SOU 2018:11 Kvalitet i insatser och insatsers effekter

Folkbildningens betydelse för unga som varken arbetar eller studerar understryks bland annat av de utvecklingsprojekt de har medverkat i med stöd från Europeiska socialfonden. Under perio-den 2007–2013 stod folkbildningens aktörer för 7,5 procent av an-sökningarna, de beviljades 505 miljoner kronor för 172 projekt och har utöver det varit samarbetspart i flera projekt. Bland de yttre drivkrafterna för att driva ESF-projekt som Folkbildningsrådet lyfter fram finns vilja att möta behov i samhället och förmåga att nå och stödja särskilda målgrupper. Bland inre drivkrafter ingår att stärka organisationens förmåga, kompetens och kunskap, utveckla och pröva nya idéer, påverka omgivningens bild av organisationen och utveckla nya nätverk och stärka rollen som samarbetspartner.⁶⁰ Folkbildningens aktörer har även tagit fram en strategi för hur deras deltagande i socialfonden kan stärkas.⁶¹

Utöver den tidigare nämnda effektstudien för studiemotiverande kurser, och Folkbildningsrådets årliga rapportering av dem, finns få studier som har bedömt effekter av folkhögskoleinsatsers betydelse för benägenhet att söka vidare till studier eller att komma i arbete.

Statskontorets utvärdering av de kompetenshöjande satsningarna som inleddes 2002 och 2005 pekade på att insatserna hade sämre utfall i att gå till arbete med eller utan stöd men bättre utfall att gå till reguljära studier jämfört med kontrollgruppen.⁶² Det finns stu-dier som lyfter fram folkhögskolornas betydelse för unga som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, som exempelvis unga med olika typer av funktionsnedsättningar.⁶³

Genom en av insatserna i strategin Vägar framåt har studieför-bund och folkhögskolor kunnat söka medel för att matcha utbild-ningen mot individens förutsättningar och arbetsgivares kompetens-behov. Anslaget har varit 3 miljoner per år under 2016–2018 och fördelats av Folkbildningsrådet. En stor del av projektens arbete har inneburit förstärkt studie- och yrkesvägledning. Enligt regeringens

60 Folkbildningsrådet (2015). Folkbildningen och Europeiska socialfonden – en kartläggning av folkhögskolornas och studieförbundens förutsättningar att genomföra ESF-projekt.

61 Folkbildningsförbundet, RIO, OFI/FHF och Folkbildningsrådet (2014). Strategi för att stärka folkbildningens inflytande och deltagande i Europeiska socialfonden 2014–2020.

62 Statskontoret (2007). Har insatserna någon effekt på arbete eller studier? En utvärdering av folkhögskoleinsatserna för arbetslösa.

63 Andersson, P., Nylander, E., Bernhard, D. & Rahm, L. Folkhögskolor, funktionsnedsätt-ningar och specialpedagogik. Paper till Mimers forskarkonferens, Runö folkhögskola, 3–4 novem-ber 2015.

Kvalitet i insatser och insatsers effekter SOU 2018:11

riktlinjer finns inga krav på återrapportering av effekter av insat-serna och i Statskontorets analys av arbetet hittills utvärderas inte effekterna. Dock konstateras att intresset för bidraget har vuxit och att arbetet kan utvecklas för att utgå mer från arbetsmarknadens behov.⁶⁴

Arbetsmarknadsutredningen har konstaterat ett växande inslag av utbildningsinsatser inom arbetsmarknadspolitikens område. Ut-över arbetsmarknadsutbildning finns 17 insatser där utbildning in-går som en del av arbetsmarknadspolitiska program. Detta handlar bland annat om motivering och vägledning till studier, att ge förbe-redande kunskaper inför en utbildning och om ökade språkkunska-per. Flera av de program som har lanserats har haft utmaningar med att nå ut till ett större antal deltagare. Utredningen konstaterar att en högre prioritering av Arbetsförmedlingens vägledande och råd-givande arbete kan vara en del för att stärka detta.⁶⁵

I arbetsmarknadsutredningens delbetänkande lyfter de att det saknas kunskap om effekter av vägledning efter skolan i Sverige. De har föreslagit att Arbetsförmedlingens arbete med vägledning bör stärkas och att metoder ska utvecklas för att insatserna ska kunna utvärderas. Vidare att en digital plattform för livslång vägledning bör utvecklas i samarbete mellan flera myndigheter. Den föreslås ge information och orienterande vägledning till individer inför val av studier och arbete samt ge information om studiefinansiering och validering utifrån arbetsmarknadens behov.⁶⁶

Ett sätt att stärka matchningen på arbetsmarknaden är genom validering. Validering är en viktig insats för att synliggöra och be-kräfta kompetenser, oavsett hur personen tillägnat sig dessa. Vali-dering lämpar sig främst för individer med ganska hög kompetens eller yrkesskicklighet, om detta saknas krävs ofta mer utbildning i stället.⁶⁷ Potentialen av att validera praktiska yrkeskunskaper har lyfts fram bland annat för att stärka nyanländas etableringsmöjlig-heter. Även inom folkbildningen finns flera initiativ för validering.

Exempelvis har paraplyorganisationen Studieförbunden drivit ett Arvsfondsprojekt under 2015–2017 för att utarbeta en modell för

64 Statskontoret (2017). Utvärdering av regeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar.

65 SOU 2017:82 Vägledning för framtidens arbetsmarknad.

66 SOU 2017:82 Vägledning för framtidens arbetsmarknad.

67 Ds 2016:24 Validering med mervärde.

SOU 2018:11 Kvalitet i insatser och insatsers effekter

validering av generella kompetenser för unga 16–24 år med särskild inriktning mot nyanlända.⁶⁸