5 Unga och deras väg till etablering
5.2 Unga som varken arbetar eller studerar
Under 2017 beräknades 127 600 unga i åldern 15–29 år stå utanför studier och arbete i Sverige (NEET). Andelen var som högst i ålders-gruppen 20–24 år (8,5 procent jämfört med 3,4 procent bland 15–
19-åringar (se figur 5.3). Även bland de över 24 år var det betydande grupper som stod utanför studier och arbete.
16 Statistiska centralbyrån (2017). På tal om kvinnor och män och Ungdomsstyrelsen (2013).
Fokus 13 – unga och jämställdhet.
17 Eriksson, S. ”Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden”, Bilaga 4 i SOU 2010:88.
Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration.
18 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2017). Fokus 17 – unga med funktions-nedsättning. Etablering i arbets- och samhällslivet.
19 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2017). Fokus 17 – unga hbtq-personer.
Etablering i arbetslivet.
SOU 2018:11 Unga och deras väg till etablering
Källa: SCB, AKU.
I åldersgruppen 15–19 år är det något vanligare bland unga män att stå utanför arbete än bland unga kvinnor. I gruppen 20–24 år har det gått från att vara viss överrepresentation av unga kvinnor till att vara en viss överrepresentation av unga män de senaste åren. Med några enstaka undantag är dessa skillnader mellan könen dock mindre än en procentenhet. Skillnaderna är mer påtagliga i åldersgrupperna 25–29 år respektive 30–34 år (figur 5.4).
0 2 4 6 8 10 12 14 16
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
15–19 år 20–24 år 25–29 år 30–34 år
Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11
Källa: SCB, AKU
Det är betydligt vanligare att stå utanför studier och arbete bland utrikesfödda unga kvinnor (se figur 5.5). Statskontoret har utifrån befintlig forskning lyft fram flera förklaringar till att utomeuropeiskt födda kvinnor oftare står utanför arbetskraften. En del handlar om att de inte har kompetens som svarar mot den svenska arbetsmark-nadens höga krav på formell utbildning och språkkunskaper. Andra hinder som berörs inom forskningen är diskriminering, ohälsa och traditionella familjevärderingar. Samtidigt saknas studier med en sam-lad analys av de olika orsaker som har betydelse för arbetskrafts-deltagandet bland utomeuropeiskt födda kvinnor.20
20 Statskontoret (2018). Sammanställning av kunskap om utomeuropeiskt födda kvinnor som står utanför arbetskraften.
0 2 4 6 8 10 12 14
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvinnor, 25–29 år Kvinnor, 30–34 år
Män, 25–29 år Män, 30–34 år
SOU 2018:11 Unga och deras väg till etablering
Källa: SCB, AKU.
Bland unga som varken arbetar eller studerar finns en överrepresen-tation av de som saknar en gymnasieutbildning, unga med funktions-nedsättning och unga utrikes födda (särskilt unga kvinnor). I Sam-ordnarens delbetänkande finns en mer utförlig beskrivning av hetero-geniteten bland unga som varken arbetar eller studerar.21
Unga som varken arbetar eller studerar har stöd från olika delar av samhället. Det är vanligast att ha stöd i form av statliga arbets-marknadsåtgärder, men detta är vanligare bland unga män än bland unga kvinnor (figur 5.6). Det är nästan enbart kvinnor som är för-äldralediga med ersättning på garantinivå bland de unga som varken arbetar eller studerar, och det har i flera rapporter konstaterats vil-ken utsatt ekonomisk situation unga ensamstående mödrar befin-ner sig i.22
21 Se SOU 2017:9 Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar.
22 Jämför Ungdomsstyrelsen (2012). Unga föräldrars möjligheter att slutföra sin utbildning.
0 2 4 6 8 10 12 14 16
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Unga kvinnor, inrikesfödda Unga kvinnor, utrikesfödda Unga män, inrikesfödda Unga män, utrikesfödda
Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11
Källa: Temagruppen Unga i arbetslivet.
Utifrån registerstatistik har Temagruppen Unga i arbetslivet kon-staterat att det 2013 var tre gånger så vanligt att ha fått öppen psykiatrisk vård bland unga som varken arbetar eller studerar i åldern 20–24 år jämfört med bland ungdomsgruppen som helhet.
Skillnaderna mellan könen var små. Dock konstaterades också att det var nästan fem gånger så vanligt bland män att ha en påföljd inom kriminalvården i åldersgruppen 16–29 år.23 Andra studier har visat att tonåringar som har blivit dömda för brott vid mer än ett tillfälle löper betydligt högre risk att befinna sig utanför studier och arbete vid 25 års ålder jämfört med övriga unga. Samtidigt ut-märker sig denna grupp av att ha svagare resurser med sig från upp-växten överlag, där brotten i sig kan bli till ytterligare hinder för
23 Temagruppen Unga i arbetslivet (2017). Aktivitet: okänd? Unga som varken arbetar eller studerar. Öppen vård mäts genom läkarbesök.
0 10 20 30 40 50
Okänd aktivitet Föräldraledig med ersättning på garantinivå (Försäkringskassan) Ersättning på grund av sjukdom eller
funktionsnedsättning (Försäkringskassan) Kombination av statliga åtgärder och
kommunalt stöd
Kommunalt stöd Statliga arbetsmarknadsåtgärder
Unga kvinnor (38 000) Unga män (44 000) Totalt (82 000) Statliga arbetsmarknadsåtgärder
Kommunalt stöd
Kombination av statliga åtgärder och kommunalt stöd Ersättning på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning (Försäkringskassan) Föräldraledig med ersättning på garantinivå (Försäkringskassan)
Okänd aktivitet
SOU 2018:11 Unga och deras väg till etablering
senare etablering. Det är betydligt vanligare bland unga män 15–19 år att ha blivit dömda vid mer än ett tillfälle än bland unga kvinnor (4,6 procent jämfört med 0,9 procent bland unga födda 1985).24
Det är omkring en tredjedel av de unga inom gruppen där det inte går att fastställa vad de gör utifrån nationella register. De deltar inte i någon arbetsmarknadsåtgärd via Arbetsförmedlingen och upp-bär inte heller försörjningsstöd via kommunen. De har inte heller någon ersättning från Försäkringskassan för omvårdnad av barn, sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsför-måga. Fördjupade registerstudier visar att de som saknar känd akti-vitet i vissa avseenden har starkare, i vissa avseenden svagare, resur-ser än övriga som står utanför studier och arbete. De har en högre utbildningsnivå, har en högre andel av sin inkomst från förvärvs-arbete, bor i mindre utsträckning i hushåll som fått försörjnings-stöd, har i mindre utsträckning fått psykiatrisk vård och påföljder inom kriminalvården. Samtidigt är det en högre andel bland dessa unga som helt saknar inkomst och det är vanligare att de bor med sina föräldrar. Det finns också en viss osäkerhet i statistiken då 29 procent av dem i okänd aktivitet i åldersgruppen 16–29 år 2013 var skrivna i Sverige men inte bodde i landet.25
I Samordnarens delbetänkande finns en redovisning av riskfakto-rer och heterogeniteten bland unga som varken arbetar eller stude-rar.26 I figur 5.7 ges en förenklad bild av förekommande riskfaktorer, där det ofta finns samband dem emellan.
24 Bäckman, O., Estrada, F., Nilsson, A. & Shannon, D. ”The Life Course of Young Male and Female Offenders. Stability or change between Different Birth Cohorts?” i British Journal of Criminology. 2014.
25 Temagruppen Unga i arbetslivet (2017). Aktivitet: okänd? Unga som varken arbetar eller studerar.
26 Se SOU 2017:9. Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar.
Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11
Figur 5.7 Riskfaktorer för att varken arbeta eller studera
Källa: Samordnaren.
Det är vanligare bland dem som saknar en gymnasieutbildning att vara utanför studier och arbete – samtidigt finns det unga med gym-nasieutbildning som befinner sig i en sådan situation liksom de utan gymnasieutbildning som framgångsrikt etablerar sig på arbetsmark-naden.
Som konstaterades i Samordnarens delbetänkande finns det be-tydande skillnader i andelen som varken arbetar eller studerar mel-lan kommuner och bostadsområden. Bmel-land kommunerna varierade detta från 5,8 till 18,6 procent för gruppen i åldern 16–24 år. I en-skilda bostadsområden kan andelen vara ännu större.27 Det finns på samma sätt skillnader mellan olika regioner i Sverige och i gruppens sammansättning. Andelen är som störst i Sydsverige (Blekinge och Skåne län) och som lägst i Övre Norrland (Västerbottens och Norrbottens län). Samtidigt har Stockholms län den högsta ande-len som varken arbetar eller studerar bland 16–19-åringar.28 Dessa skillnader är viktiga att beakta i det fortsatta utvecklingsarbetet, och visar på de skilda förutsättningar som finns i olika delar av lan-det att åstadkomma ett gott och likvärdigt stöd.
27 Se SOU 2017:9 Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar.
28 Temagruppen Unga i arbetslivet (2017). Unga utanför i åtta regioner. En beskrivning av unga som varken arbetar eller studerar.
SOU 2018:11 Unga och deras väg till etablering
5.3 Unga som möter utmaningar i sin etablering