5 Unga och deras väg till etablering
5.4 Ungas psykiska hälsa
Den psykiska ohälsan bland unga är alarmerande och behöver där-för uppmärksammas särskilt. Under de senaste 20 åren har psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna ökat i större omfattning i Sverige än i övriga nordiska länder. Ökningen i psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige återfinns i hela ungdomspopulationen, även om andelen är högre bland barn och unga vuxna med svåra psyko-sociala förhållanden. Ökningen rör såväl självrapporterade psykiska besvär som diagnostiserade psykiska sjukdomar.70 Skillnaden mel-lan unga män och unga kvinnor ökar dessutom med stigande ålder, där unga kvinnor upplever sig ha sämre hälsa och fler besvär.71
MUCF har tagit fram en rapport som visar att övergången från att vara barn till att bli vuxen kan i sig skapa stress hos många unga.
Det är vanligt med psykosomatiska symptom i tonåren. Ungefär
66 Försäkringskassan (2017). Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2017–2021 jfr Försäkringskassan (2016). Anslagsbelastning och pro-gnos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2016–2020.
67 Temagruppen Unga i arbetslivet (2017). Tid för aktivitetsersättning för unga!, Riksrevisionen (2015). Aktivitetsersättning – en ersättning utan aktivitet? och Försäkringskassan (2012). Tio år med aktivitetsersättning.
68 Rapporter från riksdagen 2017/18:RFR2, Arbetsmarknadsutskottet. Vägen till arbete för unga med funktionsnedsättning – en uppföljning och utvärdering.
69 Regeringsbeslut (A2017/02442/A, A2017/02368/SV, A2017/02382/SV [delvis] m.fl.). Regler-ingsbrev för budgetåret 2018 avseende Arbetsförmedlingen.
70 Socialstyrelsen (2017) Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna – till och med 2016.
71 Folkhälsomyndigheten (2014) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Grundrapport.
SOU 2018:11 Unga och deras väg till etablering
hälften av unga mellan 13 och 18 år har magont, huvudvärk eller svårt att somna minst en gång i veckan. De diagnoser som främst bidrar till ökningen är depressioner och olika ångestsyndrom. Dia-gnoser som tyder på skadligt bruk och beroende av olika substanser ökar också, särskilt bland unga män. Socialstyrelsen har konstaterat att barn och unga vuxna som diagnostiseras med depression eller ångestsyndrom riskerar långa sjukdomsförlopp med fortsatt behov av psykiatrisk vård och läkemedelsbehandling. Det finns även en förhöjd risk för suicidförsök och suicid över tid. Barn och unga vuxna med psykisk ohälsa har generellt en lägre utbildningsnivå.
Ohälsan kan bland annat påverka funktionsförmågan så att det blir svårt att tillgodogöra sig studier. Att klara skolan är en viktig skyddsfaktor för att klara psykiska påfrestningar och en fullföljd skolgång ökar möjligheterna till ett inträde i arbetslivet och etabler-ing i vuxenlivet. Det ställer krav på samverkan mellan olika aktörer som skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård så att förutsättningar finns att öka barns möjligheter att klara skolan (se mer i kapitel 8).72
Bland unga som varken arbetar eller studerar är det vanligare att känna sig deprimerad, ha lågt självförtroende och uppleva fysiska besvär.73 Allvarliga problem med oro, ångest och rädsla är mer än dubbelt så vanligt bland de som varken arbetar eller studerar jämfört med andra unga. Bland de unga männen är det dessutom fem gånger så vanligt att skatta sin allmänna hälsa som dålig eller mycket dålig jämfört med unga män i studier eller arbete.74 Andelen som fått öppen psykiatrisk vård är tre gånger så hög i gruppen unga som varken arbetar eller studerar som i ungdomspopulationen i sin hel-het. Öppen psykiatrisk vård är vanligast bland unga som varken arbetar eller studerar i åldern 16–19 år och andelen minskar med åldern.75
72 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015). När livet känns fel – ungas upp-levelser av psykisk ohälsa.
73 Plenty, S., Andersson, A.B., Hjalmarsson, S, Mood, C., Rudolphi, F. & Treuter, G. (2017).
Jobb, studier eller annat? En rapport om unga vuxnas sysselsättning och levnadsvillkor.
74 OECD (2016). Investing in Youth – Sweden.
75 Temagruppen Unga i arbetslivet (2017). Aktivitet: okänd? Unga som varken arbetar eller studerar.
Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11
Andra studier visar att personer med omfattande arbetslöshet i åldern mellan 21 och 25 år löper betydligt högre risk för psykisk ohälsa senare i livet jämfört med andra unga.76
En studie kring ungas upplevelser har bland annat visat att det som ibland benämns som lättare psykiska besvär kan upplevas nog så svåra av unga själva. Psykisk ohälsa är särskilt utbredd bland unga med funktionsnedsättning, unga hbtq-personer och unga flyktingar.
Unga kvinnor och unga män har olika strategier för att hantera psykisk ohälsa.77 Socialstyrelsen menar att det är angeläget att fort-sätta följa utvecklingen av en ökad psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna och att hjälpa olika aktörer inom hälso- och sjukvård och socialtjänst att möta behovet av försämrad psykisk hälsa bland unga. Även om orsakerna till ökningen av psykisk ohälsa inte är fastställda tyder den betydande omfattningen bland unga på att orsa-kerna rör ungas livsvillkor generellt, som skolperioden eller inträ-det till arbetsmarknad och vuxenliv. Att psykisk ohälsa också är en riskfaktor gör att en allt ökande grupp av unga i befolkningen kan få svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och i vuxenlivet.78 Det har gjorts och görs stora satsningar inom detta område. Exempelvis kommer Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova under våren 2018 med en ny gemensam utlysning om psykisk hälsa hos nyanlända barn och ungdomar samt barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.
Satsningen omfattar totalt 150 miljoner kronor och sträcker sig över sex år, och riktar sig till tvärvetenskapliga miljöer som ska arbeta för utveckling av nya idéer och innovationer.79
76 Virtanen, P., Hammarström, A. & Janlert, U. ”Children of boom and recession and the scars to the mental health. A comparative study on the long term effects of youth employ-ment” i International Journal for Equality in Health. 2016. Se även Strandh, M., Winefield, A., Nilsson, K., & Hammarstrom, A. ”Unemployment and mental health scarring during the life course” i European journal of public health. 2014.
77 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015). Modell för stöd till unga med psykisk ohälsa som varken arbetar eller studerar, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-frågor (2017). Fokus 17 – unga hbtq-personer. Etablering i arbetslivet. och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015). När livet känns fel – ungas upplevelser av psykisk ohälsa.
78 Socialstyrelsen (2017). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna – till och med 2016.
79 Forte ”Utlysning i mars: Psykisk hälsa hos barn och ungdomar inom utsatta grupper” publi-cerad på myndighetens webbplats www.forte.se