Unga som möter utmaningar i sin etablering

inter-nationella motsvarigheten NEET har bidragit till ett ökat politiskt fokus och en uppmärksamhet på social exkludering och en grupp som ofta hamnar mellan olika stödsystem. Det enhetliga begreppet kan dock medföra att variationerna inom gruppen osynliggörs.²⁹ Mot bakgrund av att det finns betydande kunskap om risk- och skyddsfaktorer för att hamna utanför studier och arbete finns det anledning att anlägga bredare perspektiv och att fokusera på unga som möter utmaningar i sin etablering.

Frågan kan även sättas i ett större sammanhang. Exempelvis kon-staterade SNS Konjunkturråd nyligen att Sveriges arbetsmarknad fungerar väl för de flesta, medan unga med svaga studieresultat, äldre arbetslösa och flykting- och anhöriginvandrare har stora svårigheter att etablera sig.³⁰ I en studie från Stockholms universitet läggs fokus på unga som befinner sig i en sårbar position i sin etablering. Omkring hälften av de som varken arbetar eller studerar (i åldern 19–20 år) be-finner sig i en position med hög sårbarhet som präglas av sämre eko-nomi, ökad risk för psykiska problem, svagare socialt nätverk och dåligt självförtroende. Det är vanligare i denna grupp med oro för ekonomi och arbete och en mer negativ syn på sin framtid när det gäller utbildning, arbete såväl som familjebildning. I studien identi-fierades samtidigt att det även finns liknande mönster med hög sår-barhet bland en del av de unga som finns i en osäker studiesituation (33 procent) respektive i osäkra arbetsförhållanden (14 procent).³¹

Återkommande gemensamma bakgrundsfaktorer är att unga som saknar utbildning, unga med funktionsnedsättning och utrikes födda unga möter särskilda utmaningar i sin etablering oavsett konjunk-tur.³² Därför finns särskild anledning att fördjupa bilden kring just dessa grupper samt kring den psykiska ohälsan bland unga. Det är viktigt att ha med sig att inom dessa grupper finns en betydande

29 Se SOU 2017:9. Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar för en utveck-lad diskussion.

30 Nordström Skans, O., Eriksson, S. & Hensvik, L. (2017). Åtgärder för en inkluderande arbets-marknad.

31 Plenty, S., Andersson, A.B., Hjalmarsson, S, Mood, C., Rudolphi, F. & Treuter, G. (2017).

Jobb, studier eller annat? En rapport om unga vuxnas sysselsättning och levnadsvillkor.

32 Engdahl, M. & Forslund, A. (2015). En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas eta-blering på arbetsmarknaden.

Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11

heterogenitet och att en och samma individ kan tillhöra flera kate-gorier samtidigt. Det finns också överlappningar exempelvis genom att en del psykiska sjukdomar även räknas som funktionsnedsätt-ningar.

Arbetsförmedlingen redovisar att antalet inskrivna 16–24-åringar har minskat de senaste fem åren i spåren av ett förändrat konjunk-turläge och minskande ungdomskullar. Antalet unga som haft goda möjligheter till etablering har minskat bland de inskrivna. Samtidigt har antalet unga som bedöms ha en utsatt ställning ökat över en tio-årsperiod. Till dessa räknas de som har särskilt hög risk att fastna i långa perioder av arbetslöshet, och det gäller unga som saknar en gym-nasieutbildning, unga födda utanför Europa samt unga med en funk-tionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (se figur 5.8).

Detta innebär att fler inskrivna unga hos Arbetsförmedlingen står relativt långt ifrån arbetsmarknaden, och att de oftare är i större be-hov av stöd. I december 2017 uppgick den andelen till 65 procent av inskrivna arbetslösa unga.³³

* Observera att samma individ kan ingå i flera grupper.

Källa: SOU 2018:12 Dua, Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data.

33 SOU 2018:12 Uppdrag: Samverkan 2018. Många utmaningar återstår.

0 5000 10000 15000 20000 25000

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Född utanför Europa

Förgymnasial utbildning

Funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga

SOU 2018:11 Unga och deras väg till etablering

Unga som saknar en gymnasieutbildning

Att sakna en gymnasieutbildning har en stor negativ påverkan på etablering senare i livet. Risken för att varken arbeta eller studera är fyra till fem gånger högre för de som inte avslutat sina studier jämfört med de som avslutat studieförberedande gymnasie-utbildning, oavsett kön.³⁴ Under 2017 var arbetslösheten 32 procent bland unga 20–24 år som saknade en gymnasieutbildning. Motsva-rande andel för de som hade gymnasial- och eftergymnasial utbild-ning var 11 procent. Arbetslösheten var något högre bland unga män som saknade en gymnasieutbildning jämfört med unga kvinnor, medan förhållandet var det omvända för de som hade en gymnasial- eller eftergymnasial utbildning.³⁵ I oktober 2017 utgjorde unga utan fullständiga gymnasiebetyg 38 procent av de inskrivna unga arbets-lösa hos Arbetsförmedlingen och 44 procent av dem som varit ar-betslösa i ett år eller mer.³⁶

Utbildningens centrala roll understryker betydelsen av att se vilka vägar unga tar genom utbildningssystemet med fokus på kritiska skeden vad gäller studieresultat och val att påbörja eller avsluta en utbildning. Lärarnas Riksförbund har tagit fram en bild som illustrerar några uttryck av detta (figur 5.9).³⁷ Unga som är frånvarande i grund- och gymnasieskolan, de som saknar behörighet till nationella pro-gram på gymnasienivå och de som avbryter studier i förtid eller inte fullföljer gymnasiestudierna med en examen tillhör riskgrupper för att hamna utanför arbete och studier.

Studieresultaten från grundskolan är ofta utslagsgivande för den fortsatta utbildningskarriären. Skolverket har konstaterat att en majoritet av de som inte uppnår kunskapskraven i alla ämnen i års-kurs 6 inte heller uppnått godkända betyg i alla ämnen i årsårs-kurs 9.³⁸ Andelen unga som är behöriga till minst ett av gymnasieskolans nationella program (det vill säga ett yrkesprogram) har minskat från 87,6 till 82,5 procent mellan läsåren 2012/13 och 2016/17. Det

34 Jämför SOU 2013:74 Unga som varken arbetar eller studerar – statistik, stöd och samverkan.

35 Skillnaderna mellan de som har en gymnasieutbildning och de som saknar det har etable-rats sig på en nivå omkring tjugo procentenheter sedan 2009, jfr SOU 2017:9. Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar.

36 SOU 2018:12 Uppdrag: Samverkan 2018. Många utmaningar återstår.

37 Illustrationen innebär en viss förenkling då studieavbrott i en del fall innebär att elever byter program.

38 Skolverket 2017-05-11. PM – betyg och stöd från årskurs 6 till 9.

Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11

84

sistnämnda läsåret hade 86,4 procent av flickorna och 79,2 procent av pojkarna sådan behörighet. Övriga var hänvisade till att läsa på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Figur 5.9 Vägen genom utbildningssystemet för elever som påbörjade grundskolan 2004

Källa: Statistik från Skolverket, sammanställd av Lärarnas Riksförbund, grafik av Erik Nylund/Lärarnas Riksförbund. Delvis omarbetad av Samordnaren.

Kommentar: Bilden illustrerar vägen genom utbildningsystemet för de 93 749 elever som började i grund-skolans årskurs 1 höstterminen 2004. Bilden har justerats för publicering i denna rapport. För att se bilden i sin helhet och för förtydliganden, se Lärarnas Riksförbunds webb, www.lr.se

Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11

sistnämnda läsåret hade 86,4 procent av flickorna och 79,2 procent av pojkarna sådan behörighet. Övriga var hänvisade till att läsa på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Figur 5.9 Vägen genom utbildningssystemet för elever som påbörjade grundskolan 2004

Källa: Statistik från Skolverket, sammanställd av Lärarnas Riksförbund, grafik av Erik Nylund/Lärarnas Riksförbund. Delvis omarbetad av Samordnaren.

Kommentar: Bilden illustrerar vägen genom utbildningsystemet för de 93 749 elever som började i grund-skolans årskurs 1 höstterminen 2004. Bilden har justerats för publicering i denna rapport. För att se bilden i sin helhet och för förtydliganden, se Lärarnas Riksförbunds webb, www.lr.se

Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11

84

sistnämnda läsåret hade 86,4 procent av flickorna och 79,2 procent av pojkarna sådan behörighet. Övriga var hänvisade till att läsa på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Figur 5.9 Vägen genom utbildningssystemet för elever som påbörjade grundskolan 2004

Källa: Statistik från Skolverket, sammanställd av Lärarnas Riksförbund, grafik av Erik Nylund/Lärarnas Riksförbund. Delvis omarbetad av Samordnaren.

Kommentar: Bilden illustrerar vägen genom utbildningsystemet för de 93 749 elever som började i grund-skolans årskurs 1 höstterminen 2004. Bilden har justerats för publicering i denna rapport. För att se bilden i sin helhet och för förtydliganden, se Lärarnas Riksförbunds webb, www.lr.se

SOU 2018:11 Unga och deras väg till etablering

Omkring 30 procent av eleverna som påbörjar gymnasiestudier uppnår inte en examen inom fem år. Många elever avbryter sin ut-bildning i förtid och utöver det lämnar omkring 14 000–15 000 ele-ver gymnasieskolan varje år med ett studiebevis i stället för en exa-men (14 200 elever läsåret 2015/16 vilket motsvarade 16 procent av de som avslutade gymnasiet det läsåret).³⁹

Unga nyanlända och utrikes födda

Utrikes födda är överrepresenterade bland unga som varken arbetar eller studerar. Detta gäller särskilt bland unga kvinnor där det är mer än dubbelt så vanligt enligt NEET-statistiken. Ser vi till register-statistik, som förvisso inte är lika uppdaterad men som ger säkrare kunskap om olika undergrupper, indikerar den att överrepresenta-tionen kan vara ännu större än så.⁴⁰

En bidragande orsak till att en hög andel varken arbetar eller studerar bland nyanlända och utrikes födda kvinnor är kortare ut-bildning och mindre arbetslivserfarenheter jämfört med männen när de kommer till Sverige. Det är även vanligare att nyanlända kvinnor i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag inte får ta del av arbetsnära insatser i samma utsträckning som män. MUCF som analyserat etableringen bland nyanlända har efterlyst särskilt fokus på utrikes födda kvinnor som tar hand om barn och står för en stor andel av det oavlönade arbetet i hemmet samt ett utökat ungdoms-fokus i genomförandet av etableringsuppdraget.⁴¹

Ser vi till utrikes födda generellt har de lägre inkomster, lägre sysselsättning, mer otrygga anställningar och högre arbetslöshet jämfört med inrikes födda. I en underlagsrapport från Delegationen för migrationsstudier (Delmi) konstateras att de tio senaste årens forskning pekar på fem faktorer som förklarar detta: invandrings-skäl, humankapital, sociala nätverk, trösklar till arbetsmarknaden och diskriminering. I rapporten lyfts flera rekommendationer för att stärka etableringen i form av validering av yrkeskunskaper,

39 Skolverket (2017). Nära examen. En undersökning av vilka kurser gymnasieelever med studie-bevis saknar godkänt i för att få examen.

40 Jämför SOU 2017:9 Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar.

41 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2017). Fokus 17 – ungas etablering.

Etablering i arbets- och samhällslivet och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2016). Fokus 16 – unga nyanländas etablering. Kartläggning av etableringsuppdraget.

Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11

kännande av högskoleutbildning från andra länder, kompletterande högskoleutbildning med betoning på yrkesutbildning, starkare in-satser för att öka språkkunskaperna samt inin-satser för att kompen-sera begränsade sociala nätverk. Den visar också på att stöd till eget företagande ger möjlighet till arbete men sämre inkomster än en anställning och subventionerande anställningar.⁴²

OECD har gjort beräkningar som visar att tillväxten i ungdoms-befolkningen i Sverige sedan 2009 har drivits framåt av invandring, och hade varit avtagande utan den.⁴³ Från 2012 till 2016 ökade an-talet utrikes födda i åldern 18–24 år med 25 procent. Samtidigt har ålderkullarna minskat med 11 procent bland inrikes födda i åldern 18–24 år.⁴⁴ Den demografiska strukturen förändrades också snabbt då många av de som sökte asyl i Sverige 2015 var under 25 år, 99 000 individer. Drygt 70 000 var under 18 år och av dem var drygt 35 000 ensamkommande barn. Könsfördelningen var särskilt ojämn i åldersgruppen 13–17 år bland de asylsökande (87 procent unga män och 13 procent unga kvinnor).⁴⁵ Det finns en trend där antalet år det tar för flyktingar att komma i arbete har minskat under perio-den 2007–2015.⁴⁶ Tidigare studier av etablering visar att unga som kommer till Sverige som ensamkommande etablerar sig i högre ut-sträckning än de som anländer med sina föräldrar. Detta kan bero på en rad olika saker, som att de i högre grad söker sig till arbete än studier, har särskilda erfarenheter och kunskaper, eller att regelverk är bättre utformade för att stödja deras etablering.⁴⁷

Mot bakgrund av utbildningens centrala betydelse för etablering är utvecklingen av gymnasieskolornas introduktionsprogram sär-skilt viktig att följa. Detta bland annat utifrån den individuella an-passning som kan ske där och för möjligheterna att övergå till och slutföra nationella program. Det handlar även om att introduktions-programmen har högst andel elever som avbryter sin utbildning i förtid.

42 Joyce, P. (2015). Integrationspolitik och arbetsmarknadspolitik. En översikt av integrations-åtgärder i Sverige 1998–2014.

43 Se SOU 2017:9 Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar.

44 SOU 2018:12 Uppdrag: Samverkan 2018. Många utmaningar återstår.

45 Migrationsverket (2016). Inkomna ansökningar om asyl, 2015.

46 Arbetsmarknadsdepartementet (2018). Arbetsmarknadsläget – fokus etablering. Powerpoint 31 januari 2018.

47 Çelikaksoy, A. & Wadensjö, E. (2015). De ensamkommande flyktingbarnen och den svenska arbetsmarknaden.

SOU 2018:11 Unga och deras väg till etablering

Under hösten 2016 antogs 90 procent fler elever på språkintro-duktion än under hösten 2015, vilket gjorde att det totalt blev gym-nasieskolans fjärde största program. Språkintroduktion är det intro-duktionsprogram där minst andel elever går över till ett nationellt program, endast 36 procent. Av de som har påbörjat ett nationellt program efter språkintroduktion har 41 procent gått ut med en gym-nasieexamen fem år efter starten på språkintroduktionsprogrammet.⁴⁸ Skolinspektionen publicerade 2017 en granskning av språkintro-duktionsprogrammet på 42 skolor med syftet att se om elevernas utbildningsbehov tillgodosågs och om eleverna fick stöd och väg-ledning under sin utbildning inför fortsatta studier och yrkeslivet.

Granskningen visade att majoriteten av skolorna inte fullt ut kunde tillgodose elevernas utbildningsbehov, och eleverna fick inte heller det stöd eller vägledning de var i behov av. Utbildningens utform-ning styrdes i flera fall av organisatoriska faktorer som tillgång till lärare och lokaler. I stort sett samtliga skolor uppgav att eleverna på språkintroduktion studerar heltid, men vad som räknas som heltid visade sig variera mellan 13 och 25 undervisningstimmar i veckan.

Flera skolor lyfte fram att orsaken till bristerna berodde på den kraftiga ökningen av elever på kort tid, men Skolinspektionen har identifierat dessa brister redan i tidigare granskningar. Dock har det ökade elevantalet gjort bristerna mer synliga och det drabbar i dag betydligt fler elever i en redan utsatt grupp. Skolinspektionen lyfter att huvudmän och skolor måste utveckla kvaliteten på språkintro-duktionen för att inte riskera långtgående konsekvenser i form av ökat utanförskap.⁴⁹ Skolverket gjorde också en uppföljning av språk-introduktionen 2017, där det framgick att endast var tredje elev har påbörjat ett nationellt program och endast var femte elev har lyckats slutföra ett gymnasieprogram bland de elever som studerat på språk-introduktion.⁵⁰

Ett antal kommuner har börjat kombinera språkintroduktion och vissa yrkesprogram på gymnasiet, inom främst restaurang, vård och hantverk för att motivera unga att fortsätta sina studier, oavsett om eleven har uppehållstillstånd eller inte. Regeringen har tagit initiativ

48 Skolverket (2017). Redovisning av uppdrag om uppföljning av gymnasieskolan 2017.

49 Skolinspektionen (2017). Språkintroduktion i gymnasieskolan.

50 Skolverket (2017). Uppföljning av språkintroduktion. Beskrivande statistik på nationell nivå och exempel på hur nyanlända elever kan ges möjlighet att använda sitt modersmål i undervis-ningen.

Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11

för att skapa påbyggbara yrkespaket kopplade till gymnasieskolans introduktionsprogram.⁵¹

Av de 86 000 unga 18–24 år som är inskrivna på Arbetsförmed-lingen finns 14 300 inom etableringsuppdraget. Bland de unga ny-anlända saknar nästan hälften en gymnasieutbildning. Nyny-anländas kompetens behöver snabbt kartläggas och kompletteras för att iden-tifiera utbildningsbehov och för att möta arbetsmarknadens efter-frågan. Dua har lyft flera utmaningar och utvecklingsområden. Ny-anlända med tidsbegränsade uppehållstillstånd behöver slutföra sina gymnasiestudier innan de kan åberopa ett eventuellt arbete för för-längt uppehållstillstånd, vilket de sedan juni 2017 har möjlighet att göra. Dock är det förvånansvärt få i etableringsuppdraget som stu-derar enligt Dua. De konstaterar kunskapsbrister inom kommuner och Arbetsförmedlingen om det nya regelverket och att utbildnings-möjligheterna behöver stärkas, bland annat för de med kort utbild-ningsbakgrund där kvinnor är överrepresenterade och för unga som fyller 20 år men inte har hunnit fullfölja en gymnasieutbildning. Ny-anlända med tillfälliga uppehållstillstånd måste tidigt få tydlig infor-mation om regelverk och sina möjliga vägval. ⁵²

Arbetsförmedlingen fick under 2017 i uppdrag av regeringen att förbättra genomförandet av etableringsuppdraget, som från den 1 januari 2018 övergår från en rättighetslagstiftning till ett arbets-marknadspolitiskt program. Arbetsförmedlingen pekar bland annat på behovet av gemensam kartläggning med kommunerna kring de individer inom etableringen som är i behov av utbildning, där myn-dighetens kommande utbildningsplikt också ska integreras.⁵³

Unga med funktionsnedsättning

Det saknas en övergripande bild av hur vanligt förkommande olika funktionsnedsättningar är bland unga som varken arbetar eller stu-derar. Begreppet funktionsnedsättning omfattar bland annat fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar. Det går att synliggöra en del av variationerna genom samhällets olika

51 Skolverket (2017). Redovisning av uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar samt stöd-insatser under införandet av regionalt yrkesvux.

52 SOU 2018:12 Uppdrag: Samverkan 2018. Många utmaningar återstår.

53 Arbetsförmedlingen (2017). Återrapport – förbättra genomförandet av etableringsuppdraget.

SOU 2018:11 Unga och deras väg till etablering

system, registerstudier och enkätundersökningar. Dock är det viktigt att ha med sig att alla mätmetoderna har sina brister vilket innebär att det inte är möjligt att fullt ut fånga vare sig omfattningen och de variationer som finns.

Myndigheten för delaktighet (MFD) har utifrån undersökningarna om levnadsförhållandena (ULF) konstaterat att andelen som är utan-för studier eller arbete är nästan dubbelt så stor bland unga med funktionsnedsättning jämfört med övriga unga i åldern 16–24 år (se figur 5.10). Skillnaden är särskilt stor bland unga män.

Källa: Myndigheten för delaktighet, SCB, ULF.

I en fördjupningsstudie kopplad till Arbetskraftsundersökningarna har 14 procent av unga i åldersgruppen 16–29 år bedömts ha en funktionsnedsättning, och 8 procent även ha nedsatt arbetsförmåga.

I undersökningen uppgav 27 procent av unga med en funktions-nedsättning att de blivit diskriminerade i arbetslivet på grund av sin funktionsnedsättning under de senaste fem åren (34 procent bland kvinnor och 21 procent bland män).⁵⁴ Dua har föreslagit att denna undersökning bör utvecklas med större undersökningsgrupper så att kunskapen kan fördjupas utifrån dimensioner som ålder, kön och födelseland.⁵⁵

54 Statistiska centralbyrån (2017). Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktions-nedsättning.

55 SOU 2018:12 Uppdrag: Samverkan 2018. Många utmaningar återstår.

0 5 10 15

Samtliga Unga kvinnor Unga män

Med funktionsnedsättning Utan funktionsnedsättning

Unga och deras väg till etablering SOU 2018:11

Unga som har en funktionsnedsättning som innebär nedsatt ar-betsförmåga har betydligt sämre arbetsmarknads- och utbildnings-utfall jämfört med övriga befolkningen. MFD har konstaterat att personer med funktionsnedsättning generellt har lägre utbildnings-nivå och att många inte får det stöd de behöver. I övergångar mel-lan skolformer finns risk att information förloras kring behov av stöd eller insatser (se mer i kapitel 8). Det finns indikationer på att färre elever med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets-förmåga går vidare till arbete från gymnasieskolan och gymnasie-särskolan jämfört med tidigare, och att tillströmningen till daglig verksamhet har ökat. Ibland sätts samverkansinsatser in så sent som i 25–30-årsåldern och ökade krav på lönsamhet för Samhall riskerar att utesluta de med störst behov.⁵⁶

Etableringen efter gymnasiesärskolan är ett viktigt område där det saknas löpande insamling av nationell statistik. En särskild stu-die av 12 000 individer från gymnasiesärskolan har dock visat att efter avslutade studier så hade 47 procent sysselsättning i daglig verksamhet, 22 procent förvärvsarbete (huvuddelen med lönesub-vention) och 7 procent studerade. Nästan en fjärdedel, 24 procent, var utanför arbete, studier och daglig verksamhet.⁵⁷ Tidigare studier har visat att drygt fyra av tio som hade aktivitetsersättning har gått i någon form av särskola.⁵⁸ Det saknas också en aktuell bild av daglig verksamhet. I direktiven för den pågående utredningen om översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen påtalas in-låsningseffekter i daglig verksamhet, och i uppdraget ingår att analysera ändamålsenligheten i LSS-insatserna.⁵⁹

Arbetsförmedlingen har ett uppdrag när det gäller unga med funktionsnedsättning att särskilt samverka med skolan för att under-lätta övergången från skola till arbetsliv, samt samverkan med För-säkringskassan för att öka möjligheterna till egen försörjning genom arbete.⁶⁰ Det finns indikationer på att genomförandet av uppdraget

56 Myndigheten för delaktighet (2016). Utvärdering och analys av funktionshinderspolitiken 2011–2016. Redovisning av regeringsuppdrag om ett samlat uppföljningssystem för funktions-hinderspolitiken.

57 Arvidsson, J. (2016). Sysselsättning och social rättvisa – en nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.

58 Försäkringskassan (2012). Tio år med aktivitetsersättning – en studie om situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga.

58 Försäkringskassan (2012). Tio år med aktivitetsersättning – en studie om situationen för unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga.

In document Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar (Page 81-92)